Kullings Hushållningsgille (1849 – )

Organisation

Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Hushållningsgille)
Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Övrig)

Alternativa namn

Alingsås och Lena pastorats Filialavdelning

Herrljunga, Hols och Algutstorps pastorats Filialavdelning

Wårgårda Filialavdelning

Kullings härad jämte Alingsås stad Filialavdelning

Kullings Kretsavdelning

Historik

Hushållningssällskapets historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1700-talet. Det första sällskapet bildades på Gotland 1791. Älvsborgs läns norra hushållningssällskap bildades 1812. Sedan år 1850 finns det Hushållningssällskap i alla landets län.
HS ursprungliga syfte var att stimulera till en ökad och rationell livsmedelsproduktion. Senare breddades syftet väsentligt och innefattade en rad uppdrag för samhällets allmänna utveckling. HS vad den första landsbygdsorganisationen och startade bland annat de första lantbrukskooperativa föreningarna.
Idag är verksamheten indelad i fyra kunskapsområden; Lantbruk, Landsbygd, Mat och Miljö.
Ur stadgarna:
Verksamhetsområde - Älvsborgs läns norra hushållningssällskap är uppdelat i hushållningsgillen, vart och ett omfattande det område, som fastställts av HS.
Ändamål - Hushållningsgillet har till ändamål att inom sitt område främja utvecklingen av jordbruket och angränsande näringar samt även i övrigt främja och utveckla hushållningssällskapets verksamhet.
Ur HS historik 1812-
1812 - Fredagen den 17 juli fick Elfsborgs läns kongl. Hushållninningssällskap, kunglig fastställelseresolution på sina stadgar, uti vilka det uttalas att sällskapets uppgift är "att i alla Hushållningens grenar, Åkerbruk, Näringar och Slöjder, sprida upplysning, gifva uppmuntran och efterdöme, som allt, hvad till allmän och enskild nytta bidraga kan".
Sällskapets säte skulle vara i Vänersborg med landshövdingen som ordförande. Tjänstemännen skulle bestå av sekreterare, vice sekreterare, skattmästare och vaktmästare.
Bland sällskapets ledamöter märktes särskilt "grundläggarna", vilka varit med på det konstituerande sammanträdet samt "hedersledamöterna" till vilka även kvinnor kunde antagas.
De vanliga ledamöterna skulle betala inskrivningsavgift och årsavgift. Ordinarie sammankomster förlades till sommar- och höstmarknaderna i Vänersborg. Ärendenas beredning ålades ett "arbetande utskott" på 12 personer förutom ordföranden och tjänstemännen. "Correspondenter" från varje härad eller pastorat skulle utses. Stadgarna innehöll också upprättandet av en "filialafdelning" i Borås.
1813 - Utsågs de första korrespondenterna, som minst en gång om året borde lämna en berättelse från sin ort. Från Kullings härad valdes herr J R Bauer, Lagmansholm.
Rapporterna som skulle insändas i slutet av maj och slutet av november, skulle innehålla uppgifter om väderlek, vårarbete, spannmålspris och fodertillgång, skörde- och höstarbete, skördens avkastning m m.
Dessutom önskades uppgift på naturfenomen, epedemier, åkerbruksredskap, linkultur, mossodling, brännvinstillverkning samt om några åtgärder vidtagits inom häraderna för att minska det skadliga brännvinssupandet. Även skulle adresser insändas på dem av allmogen, som kunde komma ifråga för belöning.
1829 - Nya stadgar fastställdes detta år av konung Karl XIV Johan. Bl a: Sällskapet skulle sprida kunskap och upplysning i allmänna hushållningen samt understödja och uppmuntra nyttiga företag till åkerbrukets och andra näringars "förkovran".
Sällskapet skulle arbeta på två skilda avdelningar: Huvudavdelningen och filialavdelningen. Dessa fick de gränser som ännu består mellan sällskapen. Man lyckades ej få med Kullings härad till filialavdelningen.
Enligt stadgarna skulle sällskapet i varje härad eller pastorat ha en korrespondens. Av denne kunde såväl förvaltningsutskott som sekreterare brevledes få "upplysningar uti allmänna hushållsämnen". Korresondenten skulle "åtminstone en gång om året inberätta i orten timade naturmärkvärdigheter, anmälda där bosatta personer, som utmärkt sig i jordbruket eller slöjder, samt, för den händelse några undervisande skrifter blevo på sällskapets bekostnad tryckta, utdela dessa samt för öfrigt tillhandagå med muntliga förklaringar och råd".
1830 - Utsåg sällskapet 19 korrespondenter. Kullings härad fick två. Men det var få korrespondenter som skickade in någon årsberättelse.
1838 - Hade Kullings härad tre korrespondenter.
Prosten W Yllander i Algutstorp inkom 1838 med en motion till Sällskapet. I denna ger han sällskapet beröm för de små ströskrifter som utges till allmänheten. Men, säger prosten, de är för få i förhållande till alla dem, som behöva upplysning. Därför föreslår han att en tidning ges ut, som bara innehåller artiklar inom sällskapets verksamhetsområde, såsom jordbruk, skogsplantering, skogshushållning, byggnadrs och hägnaders minst skogsödande uppförande, varjehanda huskurer för människor och djur, boskapsskötsel, moraliska uppsatser och sedelärande berättelser. Politik bör ingå mycket sparsamt. Tidningen föreslogs utkomma en gång i veckan.
1839 - I skrivelse den 19 dec. 1839 påpekade kontraktsprosten W Yllander i Algutstorp ljungbränningens skadliga inverkan på skogshushållningen. Han föreslog att sällskapet skulle förmå rikets ständer att utge en författning om ljungbränningens villkor och att sådan ej finge utföras utan att sockennämnden därtill givit sitt tillstånd.
Förvaltningsutskotter sade sig till fullo inse ljungbränningens allvarliga följder för skogshushållningen, men rekommenderade kontraktsprpsten att för effektivare åtgårder i ärendet anmoda ortens riksdagsman att väcka motion härom i bondeståndet. Vid allmänna sammanträder den 15 februari 1840 kom emellertid frågan upp, dock endast angående förhållandera i Algutstorp pastorat. Man föreslog pastoratsborna att ta del av och rätta sig efter alla de bestämmelser om svedjande, som tidigare fastställts, samt att hos Kungl. Maj:ts befallningahavande (länsstyrelsen) begära att överjägmästaren skulle besiktiga och i samråd med pastor och sockenfullmäktige bestämma bästa sätt för kalmarkernas beskogning.
Den 29 juni 1840 besiktigades alla ljungsvedjor, som under året utförts i Hols och Algutstorps pastorat, av överjägaren A P Lindqvist, tillsammans med prosten Yllander och herr B Schotte från Hol.
Man beslutade att beså svedjorna med tallfrö.
1840 - Förslag tas upp om att bilda en brandstodsförening. 1841 håller "Gemensamt Brandstodsbolag på lander inom Elfsborgs län och Dalsland, sitt första möte.
1849 - Kullings härad blir filial i sällskapet. Ordnas den första husdjursutställningen, på veterinärinrättningens gård i Vänersborg. Detta år tas frågan upp om kreatursförsäkringsbolag. Men allmogen visade lite intresse för denna försäkring.
1855 - Startar sällskapet upp en lantbruksskola på Dagsholm i Ödeborgs sn.
1856 - Den 8 juli arrangerades ett lantbruksmöte i Alingsås. Två dagar ägnades åt förhandlingar och diskussion. Den tredje dagen ägnades åt plöjningstävling, djurutställning, den nyuppförda ladugården på Nolhaga. Mötet avslutades med prisutdelning för plöjning och djur på utställningsfältet vid Nolhaga och för åkerbruksredskap och slöjd på rådhusgården.
Sällskapet anställde två skogstjänstemän, som skulle samla kottar och urklänga skogsfrö samt utföra sådd och plantering. Dessa blev trots låga taxor mycket litet anlitade.
1857 - Inträdesavgiften höjdes från 5 till 10 rdr b:o. Alingsås och Lena pastorats filialavdelning föreslog att avgiften skulle sänkas för allmogen. Förslaget antogs inte.
I 1857 års stadga finns intaget att sällskapet, i överensstämmelse med Kungl Maj:ts förordning 1848, bör "besörja att filialafdelningar blifva härads-, patorats- eller sockenvis inrättade".
1858 - Svenska staten anslog detta år medel till mejeriskolor, och försökte även utbilda mejerskor genom att vidtala mejerier, att ta emot elever. I landet upprättades 9 sådana mejeristationer, varav en förlades till Nolhaga vid Alingsås. Utbildningen var från början ettårig, men utökades från 1865 till tvåårig.
Samma år fattas beslut att årligen inköpa och bland filialavdelningarna utdela 3 galtar och tre suggor av yorkshireras, från England.
En motion tas upp om anläggande av plantskola eller anställande av trädgårdsmästare för ambulerande undervisning i området. Bidrag skulle ges till kommuner som skaffade jord för skolbarnens övning i trädgårdsplantering, ympning och oculering. De flitigaste eleverna skulle få träd som gåva.
1859 - Sällskapet lämnar anslag på 5 000 rdr. för inköp av tjur och kor av ayrshireras till två stamholländerier: Velanda och Ellenö. Djuren inköptes i Skottland. Ett statligt stamholländeri fanns på Gräfsnäs.
Sällskapet börjar intressera sig för biskötsel. Böcker om biskötsel inköptes och delades ut gratis till filialavdelningarna.
1860 - Den 2 dec., är Fredrik Sundler initiativtagaren till bildandet av en ny sammanslagen filialavdelning under namnet "Wårgårda filialavdelning". Den nya avdelningen ersatte tidigare Herrljunga, Hols- och Algutstorps pastorats filialavdelningar. Till ordföranden utsågs Fredrik sundler (1860-1864) och Aron Heyman.
Två stamschäferier bildas på Nolhaga och Gräfsnäs. Fåren var av cotswoldras och inköpta i England.
1862 - I en allmän kungörelse fastställdes att tiden för fiske i Västgötadelen till hela året med undantag för tiden 15 april - 31 maj och i Dalsland till 10 månader med undantag av tiden 15 april - 15 juni. Laxfiske förbjöds under tiden 1 oktober - 1 januari i hela området.
1863 - Filialavdelningar börjar ansöka om lån för anläggande av distriktsmejerier. En veterinär placeras i Alingsås.
1864 - Diskuteras en ändring av filialavdelningarnas storlek. Man ansåg att de var för små. Avdelningarna i Kullings härad ville gå tillsammans i en, vilket godkändes av sällskapet. Vid allmänna sammanträdet 1865 beslöts att varje filialavdelning skulle omfatta ett härad med däri befintlig stad. Antalet avdelningar blev härigenom 11 och denna indelning består än idag.
1865 - Wårgårda filialavdelning ombildades och ingick tillsammans med Alingsås och Lena i Kullings härad med possionaten och notarien J S Ljunggren, Torp som ordförande, en post han innehade 1865 till 1881. I årsberättelsen skrivs: "Kullings härads med Alingsås stad filialavdelning".
Kullings härad med Alingsås stad, bestod av följande socknar:
Alingsås stad, Herrljunga, Tarsled, Förene, Remmene, Eggvena, Algutstorp, K Skövde, S Härene, Tumberg, Bråttensby, Landa, Hol, siene, Horla, Norska Skogsbygden, Lena Berstena, Fullestad, Långared, Alingsås, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö.
Detta år anordnades lantbruksmöte i Alingsås.
1866 - Filialavdelningarna började mer och mer att kräva anslag till hästavelns främjande. Detta resulterade i att sällskapet beslöt anslå 5 000 rdr för inköp av 5 hingstar. Dessa skulle sedan överlämnas till personer, rekommenderade av filialavdelningarna, för hälften av anskaffningskostnaden, dock maximalt 500 rdr. Hingsthållarna skulle vara skyldiga att låta allmänheten utnyttja hingstarna under 5 år mot en språngavgift av 3 rdr. Fem filialavdelningar ville ha hingstar, nämligen Väne, Flundre, Kullings, Sundals och Vättle. Med undantag av den sistnämnda avd., som ville ha hälsingehingst, önskade de övriga hingstar av norsk ras.
Ett frågeformulär utsändes till filialavdelningarna om "husslöjd och binäringar". Från Kullings härad kom följande svar: Träskor, spånader av linne, hampa, bomull och ylle, rep av träfibrer, upphugget och sågat virke, kluvna takspån, takpannor, mursten, tegelrör, linolja, garvbark, stampade ben, havregryn.
1870 - Kullings filialavdelning motionerade om import av avelssvin. Med anleding härav beslöt sällskapet att avsätta 200 rdr som bidrat till halva kostnaden för importerade fullblodsgaltar av yorkshireras. Dessa kostade emellertid 120 rdr vid 6-8 veckors ålder, vilket av de flesta ansågs vara för dyrt. I S Ljunggren, ordförande i Kullings, lät sig dock ej avskräckas utan importerade själv från Englands mest framgångsrika uppfödare tre betäckta suggor, två av yorkshire- och en av cumberlandsras.
Notarie Ljunggren hade tidigare på sin egendom Torp vid Alingsås svin av dessa raser och blev härefter stor leverantör av avelssvin.
1871 - Utfärdades en ny "kungörelse med stadga för fiskets bedrivande i samtliga inom Elfsborgs län befintliga sjöar och vattendrag med undantag af sjön Vänern att gälla i 5 år från och med den förste maj 1871". Denna stadga förnyades 1876 och under periodens sista år på obestämd tid.
Åtlydnaden av fiskeristadgan var dålig, mycket på grund av att folk inte kände till den. Ofta fiskade man med för fina nät. Under några år fanns fiskeritillsyningsman och fiskeodlingsinstruktör.
1872 - Utkom första numret av Elfsborgs läns hushållningssällskaps Tidning. Som utkom med flera nummer per år. I tidningen publicerades bl a matrikel över sällskapets hedersledamöter, årsberättelser, protokoll, kungörelser.
1873 - Anställs en länsträdgårdsmästare. Denne skulle resa runt i området. Avgiften fastställdes till 3 kr. per dag förutom kost och logi.
1874 - Hästpremieringar startar, och genomförs varje år. Den första hölls i Vänersborg och då visades endast 4 hästar. Antalet premieringsplatser ökade och var under åren 1875-1878 tre stycken, nämligen Vänersborg, Alingsås och Torpane i Bäckefors. Från 1884 premierades på 5 platser; Vänersborg, Åmål, Alingsås, Mellerud och Billingsfors.
1877 - Svinpremieringar startar från detta år. Ett svinslakteri uppförs i Herrljunga.
1878 - Bildas ett hästförsäkringsbolag. Bolaget omfattade Elfsborgs län och Bohus och Hallands län.
1882 - Sällskapets stadgar ändras. En mejerilånefond bildas. Kullings filialavdelning motionerade om "ambulatorisk undervisare i rationell biskötsel". Sällskapet anslog 300 kr. och anställde löjtnant Stålhammar, som var lärare i biskötsel hos "Biskötselns vänner i Göteborg". Denne besökte under året samtliga filialavdelningar och höll föredrag med praktiska demonstrationer.
1886 - Införs premieringsmöten, i de filialavdelningar, där avelstjurar inköpts. Vid dessa premierades allmogens kor (även grisar). Inom varje distrikt skulle premieringar ske på 10 platser vartannat år. Förutom betäckningsfrisedlar utdelades även penningpriser samt minnessaker.
1887 - Bildade sällskapet en hingstlånefond på 10 000 kr. Ur denna kunde filialavdelningarna få räntefria lån på högst 1500 kr. för anskaffande av goda beskällare. Fonden blev lite använd och indrogs 1898.
1892 - Enligt sällskapets stadgar skulle underavdelningar omfatta ett härad med däri befintlig stad och byta namn till kretsavdelningar. Nya stadgar skrevs för dessa och antogs 1893. Den viktigaste ändringen var att sällskapet skulle utse orförande i kretsavdelningarna från ett förslag på tre som dessa uppgjort. Kretsavdelningarna, vars medlemmar inte betalade någon årsavgift, kunde begära bidrag från hushållningssällskapet.
1894 - Godsägare A Heyman motionerade om ett årligt anslag på 600 kr för anställande av 4 ladugårdselever årligen vid välskötta ladugårdar. Motionen var föranledd av den stora bristen på dugliga ladugårdsdrängar.
1899 - Bildas Elfsborgs m fl läns hagelskadeförening.
1900 - I början av 1900-talet bildade jordbrukare olika föreningar bl a inköpsföreningar. Då dessa arbetade var och en för sig, motionerade godsägare C Heyman 1904 att sällskapet skulle utreda frågan om bildandet av en centralinköpsförening för lantmän i Älfsborgs län. Sällskapet avslog. Motionären animerade då Vättle, Ale och Kullings häraders lantbruksklubb för frågan. Denna uppgjorde stadgar för en länsförening samt dess lokalföreningar och inlämnade detta förslag till hushållningssällskapet 1905 med begäran om förslagsanslag på 1 500 kr samt tillsättande av interimstyrelse för centralföreningen. Resultatet blev att Västra Sveriges landtmäns Centralförening m b p a stiftades den 23 april 1907 med Älfsborgs samt Göteborgs och Bohuslän som verksamhetsområde.
Kullings kretsavdelning får bidrag till hemslöjdstillverkarna. Tillverkning av bl a: bastmattor, korgar tinor, träskor.
1901 - Den första mjölkkontrollföreningen bildas av 8 gårdar kring Alingsås.
Bjärke och Kullings kretsavdelningar beviljades 1901 respektive 1902 200 kr vardera för inköp av rasbaggar.
1902 - Sällskapet anslår medel till en tjurinköpsfond. Ur denna skulle enskilda jordbrukare och tjurföreningar kunna få lån för inköp av avelstjurar av ayrshireras.
Kurs i rationell mjölkning, hölls på godsägare C B Bengtssons gård Rödene vid Alingsås.
1903 - Stadgar fastställdes för mjölkkontrollföreningar inom området samt instruktion för kontrollföreningsassistent.
1904 - Kretsavdelningarna lämnar årsväxt- och skörderapporter till sällskapet. Uppgiftssamlare blev kretsens ordförande.
1907 - Startar sällskapet undervisning för mindre jordbrukare. Kurserna hölls i allmänhet på lantmannaskolorna i Herrljunga och Färgelanda.
1909 - Ordförande C. Sigfrid Mark, Fullestad. V. ordf. Knut Heyman, Siene. Sekr. A. E. Colliander, Lagmansholm.
1912 -1914 - De största besättningarna i Kullings:
Godsägare S Mark, Fullestad 81 kor
Major B Nilsson, Ribbingsberg 72 kor
A B Heyman, Vårgårda 46 kor
A B Heyman, Vårvik 40 kor
Lantbr Joh Johansson, Kungeg 29 kor
1914-1915 - Fanns tre kontrollföreningar i Kullings: Alingsås kontrollförening, Alingsåstraktens kontrollförening och Vårgårdatraktens kontrollförening.
1915 - Avsattes 50.000 kr till en hingstfond, ur vilken hästavelsföreningar och enskilda kunde söka lån.
1916 - Ordförande i Kullings - godsäg A Wettergren, Tubbetorp.
1920 - Hölls en maskinmjölkningskurs på Vårgårda Herrgård.
Sällskapet utsåg en täckdikningsnämnd.
I Kullings härad fanns vid denna tid två hingsföreningar: Alingsås andelshingsförening och Herrljungaortens hingsförening.
1925 - Ordförande i Kullings: godsäg Knut A Heyman, Vårgårda.
Anställdes Elof Backman, Degrabo, Vårgårda som täckdikningsförman.
1926 - Sällskapet beslöt att kostnadsfritt sköta bokföringen åt lantbrukare med mindre än 30 hektar åker och för innehavare av större gårdar, upp till 75 hektar, efter särskilda uppgörelser.
Sanfrid Nilsson: I Lagmansholm har, efter ihärdigt arbete av en för ändamålet tillsatt kommitté, nu en mejeriförening bildats, nämligen Lagmansholmstraktens mejeriförening.
-19(25) Namnbyte till Kullings kretsavdelning. Ordförande Lennart Johansson, Fårekulla, Remmene.
Kretsavdelningen är uppdelad i 9 sockenavdelningar:
Alingsås sockenavdelning: Alingsås stad, Alingsås landsförsamling.
Kullings mellersta sockenavdelning: Rödene, Bälinge, Hol, Horla och Skogsbygden.
Kullings södra sockenavdelning: Ödenäs, Hemsjö.
Kullings västra sockenavdelning: Lena, Fullestad, Bergstena.
Långareds sockenavdelning: Långared.
Kullings östra sockenavdelning: Algutstorp, Kullings Skövde, Siene.
Kullings norra sockenavdelning N:r 1: Södra Härene, Tumberg, Bråttensby, Landa.
Kullings norra sockenavdelning N:r 2: Fölene, Remmene, Eggvena.
Kullings nordöstra sockenavdelning: Herrljunga, Tarsled.
1929 - Fanns mejerier på följande platser: Herrljunga, Remmene, Eggvena, Vårgårda, Fölene, Lagmansholm. Antalet mejerier ansågs vara för stort. Driften borde koncentreras till två, varav en skulle placeras i Alingsås. Följande platser föreslogs: Alingsås, Vårgårda och ev Remmene.
1930 - Vid sällskapets sammanträde i dec. 1930 beslöts att fr o m 1931 återuppta svinpremiering, som legat nere sedan 1904 och att organisationsbidrag skulle lämnas till galtföreningar.
1932 - Enligt 1932 års matrikel hade Kullings härad 459 ledamöter.
1949 - Upphör hushållningssällskapets sockenavdelningar som särskilda organisationer. Avdelningarnas protokoll och räkenskaper skickas till Vänersborg för arkivering.
Ur AT fredagen den 4 febr. 1949:
KULLINGSKRETSEN NU ETT HUSHÅLLNINGSGILLE. Styrelse vald vid sammanträde i Alingsås: 100-åriga kretsen upplöst.
Kullings kretsavdelning av hushållningssällskapet upplöstes vid sammanträde på tingshuset i Alingsås i torsdags och ersattes med Kullings hushållningsgille, som den nya organisationen nu skall kallas.
Till ordförande valdes: Lennart Johansson, Fårekulla och till vice ordf.: agronom Öyvind Bruun, Tubbetorp. Till ledamöter valdes nämndemännen Victor Johansson, Eggvena och Arvid Andersson, Högen, Hemsjö. Till femte ledamot valdes lantbrukaren Sven Lennermo, Lena Stom.
Till suppleanter utsågs för ordf. lantbr. Erik Arvidsson, Saxtorp, för v. ordf. hr Valter Ferm, Herrljunga, lantbr. Erik Karlsson, Åsa, Hemsjö, för nämndeman Arvid Andersson, riksdagsman Sven Antby för nämndeman Viktor Johansson, och lantbr. Sven Johansson, Bosgården, Tarsled, för lantbr. Sven Lennermo.
Till revisorer valdes lantbr. Carl Ryberg, Åsen, Remmene, och Fridolf Andersson, Degrabo, K Skövde, med ingenjör Sten Rutensköld, Olstorp, och lantbr. Karl Bergström, Åsen, Remmene, som suppl.
Kullingskretsens protokoll- och kassaböcker.
Protokoll arkiverade i Vänersborg:
1864-1871 Kullings härads kretsavd.
1898-1904 -"-
1904-1912 -"-
1925-1948 Alingsås
1925-1948 Kullings norra
1925-1948 Kullings västra
1925-1948 Långared
Kassaböcker arkiverade i Vänersborg:
1881-1900 Kullings kretsavdelning
1900-1910 -"-
1925-1948 Kullings norra
1925-1948 Kullings västra
1925-1948 Långared
1926-1972 Kullings kretsavdelning, huvudbok
Handlingar på Landsarkivet:
8 böcker från Kullings gille. Ej känt vilka dessa är.

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/P036/VGDA_8
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/KRFpjtIhgqw0xVNT71P4E1
Språk	Svenska
ExtraID	VGDA_8

Arkivbeskrivning

Kullings Hushållningsgille (Vårgårda föreningsarkiv)