Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Volym

[TIDNINGSKLIPP - HORTLAX SOCKEN]

NORRBOTTENS MUSEUM

Grunddata

ReferenskodSE/BD003/NBM_1-1/Ö 3 BAF/1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pcfG78Crzo94Rmq7D4MdzE
ExtraID1
Datering
1933 – 1988  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNorrbottens museum

Innehåll

Allmän anmärkningHortlax socken 1933-1988.
PT 1987-12-08: ”Missar aldrig byaträffen på ”lillördag”.” Varje onsdag är något speciellt för blåsmarksborna, den dagen är nämligen som en ”lillördag”. Då samlas ett 50-tal bybor i den lokala kyrkan, för att träffas och äta gott.
PT 1984-10-22: ”Ett glädjens möte mellan biskopen och kristna libaneser.” Biskop Olaus Brännström träffade för första gången 25 flyktingar från Libanon, när han besökte Hortlax församling under några dagar.
NK 1984-10-22: ”Nära förbundna som kristna”. Biskopen i bön med libanesiska flyktningar.” Biskop Olaus Brännström träffade för första gången 25 flyktingar från Libanon, när han besökte Hortlax församling under några dagar.
PT 1984-10-20: ”- Oj, vad kul! Mattias träffade biskopen.” Barn och pensionärer var samlade i byns kyrka, för att träffa biskop Olaus Brännström, som var på besök i Hortlax församling.
NK 1984-10-12: ”- Sverige är vårt hopp.” 26-åriga André och hans 23-åriga fru Silvia flydde tillsammans med deras lille son, från sitt hemland Libanon till Sverige. Från ett liv i fruktan för deras liv, p.g.a. deras religion, de är nämligen kristna.
PT 1984-10-11: ”De flydde från kriget.” 27-åriga Sabah Esshak Zakaria, trebarnsmor flydde undan kriget i Libanon tillsammans med sina tre söner.
”- Vi riskerar att bli dödade.” 26-åriga André och hans 23-åriga fru Silvia flydde tillsammans med deras lille son, från sitt hemland Libanon till Sverige. Från ett liv i fruktan för deras liv, är, p.g.a. deras religion, de är nämligen kristna.
PT 1984-10-11: ”Det räcker inte med ”krigshärjad stad” längre.” Sedan den 27:e september i år, ändrade regeringen sin bedömningsnivå angående asylsökningar från libaneser. Skäl som ” krigshärjad stad” räcker inte längre som enda skäl för att få stanna i Sverige, det säger man vid Statens Invandrarverk i Norrköping.
PT 1984-10-10: ”Flyktingarna trötta, men i bra kondition.” De 39 Libanonflyktingarna har nu blivit inhysta i AMU - anläggningens lokaler i Bergsviken. Enligt biträdande föreståndaren vid mottagningsförläggningen, Rolf Nordström var flyktingarna mycket trötta när de anlände sent på måndagskvällen. Både de och biståndsarbetarna var trötta, men trots det var de vid god kondition, fysiskt och psykiskt.
NSD 1984-10-10: ”39 libaneser i Bergsviken: De flydde från kriget till fredliga Sverige…” De 39 Libanonflyktingarna har nu blivit inhysta i AMU - anläggningens lokaler i Bergsviken.
”… men redan har nazister hört av sig!” Gustav Sundström, kommunfullmäktiges ordförande har fått ett brev som har upprört honom.
PT 1984-10-09: ”Byn flyttas till Piteå.” Vandringsutställningen om Bangladesh kommer till Piteå den 20:e oktober.
PT 1984-10-09: ”I går anlände flyktingarna.” De 40-tal Libanonflyktingar som har anlänt till Sverige har nu blivit inhysta i AMU - anläggningens lokaler i Bergsviken. ”Mohammad tar emot sina landsmän.” Mohammad Abdul-Jawad har varit i Sverige i två år nu, han kom även han från krigets Libanon, liksom de 40-tal flyktingar som nyligen kom hit till Bergsviken, Piteå, så han förstår varför hans landsmän flyr undan kriget i Beirut. Nu hjälper han till och tolkar åt flyktingarna.
”Libanesernas hälsa kollas.” Libaneserna ska undergå läkarundersökning.
NK 1984-10-09: ”- Vi är redo. I natt tog de emot 39 flyktingar.” De 39 Libanonflyktingarna som i går natt kom till lägret som AMU anordnat, har nu blivit inhysta i anläggningens lokaler i Bergsviken utanför Piteå.
PT 1984-07-24: ”Här finns kamratandan kvar…” I Brännfors finns kamratandan kvar, det är en lugn och fridfull by.
PT 1980-05-30: ”Glimtar ur Blåsmarks historia.” Historiska inblickar om Blåsmarks by och dess händelseförlopp under framförallt 1800- och början av 1900-talet redovisas i ”Glimtar ur en bys historia”.
NSD 1980-02-27: ”Forskade om sin egen bys historia.” Ett 10-tal blåsmarksbor ville ta reda på deras hembygds historia, de startade först en studiecirkel men det var inte allt, de skrev till och med en historiebok; ”Glimtar ur en bys historia”.
PT 1980-01-31: ”Här trivs ungdomarna. ”Öppet hus” varje fredag.” En kväll i veckan, närmare bestämt torsdagar fylls EFS-gården i Bergsviken av ungdomar i åldern 13-18 år. Hit kommer de för att vara med i olika aktiviteter och träffa kompisar. För det mesta handlar verksamheten om världsliga saker och händelser, men ungdomarna ställer även upp när torsdagskvällen ägnas åt bibelstudier.
PT 1979-01-04: ”Den gamla bilden. Allmän samling i Bergsviken.” Bilden föreställer en mycket stor folksamling cirka år 1920, som firar söndagsskolans avslutning.
PT 1978-04-13: ”Vem var han egentligen? August Lundmark från Blåsmark förebild till brevbärarfrimärket?” August Lundmark från Blåsmark, var lantbrevbärare under andra halvan av 1800-talet och in på 1900-talet.
PT 1967- 06-15: ”Månghundraårig industri som upphört. Bykvarnen i Blåsmark har malt sin sista mäld.” Den 1 juni togs kvarnen i Blåsmark ur bruk, då mjölnaren Harald Risberg ansåg att det inte längre fanns underlag för att ha kvar den i drift.
NK 1961-11-08: ”Hemmansägare skeppsredare.” I mitten av 1700-talet fanns det sju skeppsredare i Blåsmark, de hade ett segelfartyg som gick i fraktfart mellan Piteå och Stockholm. En målning av briggen finns på en stor 1700-tals väggklocka hos hemmansägare Alvar Dahlbäck i Blåsmark.
NK 1935-10-31: ”Fornfynd i Blåsmark.” Nyligen gjordes det ett fornfynd i Blåsmark, under skogsdikning, som bestod av en spjutspets av sten.
Norrbottens Allehanda 1933-04-03: ”Ur gamla hävder. Blåsmarks by genom tiderna.” Krönika om Blåsmarks by genom tiderna.
PT 1988-12-07: ”Här är yngsta lucian 69 år.” Tolv vackra damer ”lussade” för Hortlax pensionärsförening under deras julfest.
PT 1988-11-12: ”Här är gänget som kör hårt sedan 90 år tillbaka.” Hortlax manskör fyller 90 år inom kort, det är utan tvekan Norrbottens äldsta manskör.
PT 1987-10-13: ”Jubileum med sång och samkväm.” Kvinnorna får allt större betydelse i Hortlax manskör, det visades då Ingegerd Morén valdes till första dirigent och när Inger Nordlund blev ny klubbmästare vid årsmötet härom kvällen.
PT 1987-09-10: ”Jubileumstidning med kyrkohistoria.” I år är det 70 år sedan Hortlax blev församling och fick egen kyrka, detta jubileum firas med fler högtidsstunder under tacksägelsehelgen 10-12 oktober. Församlingen ger dessutom ut en tidning, där gamla församlingsbor berättar om hur det gick till när kyrkan invigdes den 15 juli 1917.
PT 1987-09-14: ”Ungdomar slog läger mitt i byn. – när Hortlax scoutkår firade 30 år.” När Hortlax scoutkår firade 30 år, fanns både scouterna själva på plats men även nyfikna ortsbor, som gärna ville ta del av scouternas kunskaper.
PT 1987-04-07: ”När Hortlax fick ABF – kontor blev det fart på verksamheten.” Det började i september 1985 med löfte om försöksverksamhet i två år, och redan nu två år senare är det klart; ABF i Hortlax har fått sitt permanenta lokalkontor. En av anledningarna är den lilla ortens intresse för kurser, då man höll i 80 kurser i fjol.
PT 1987-03-26: ”Kristna symboler tema vid församlingsafton.” Under temakvällen i Hortlax församling samlades man i församlingsgården Malmgården för att diskutera kristen symbolik; vad det är och vad det betyder?
PT 197-02-09: ”Hemmingsmark by med självstyre – utan politisk inblandning.” Hemmingsbyns byaförening fungerar som en liten förvaltning med både byggnadsnämnd och fritidsnämnd, ingen politisk inblandning här.
”Enigt krav: Förbättra skolan.” Skolan i Hemmingsmark måste förbättras; klassrummen är för få, personalrummet är för litet, etc. Byborna är helt överens, något måste göras.
PT 1987-01-29: ”En pigg 60-åring.” I år fyllde Hortlax SK 60 år, 1927 startades skidklubben för att ungdomen då skulle få något meningsfullt att göra på fritiden.
PT 1986-09-22: ”Det började 1906. Lundmans fyller 80 – och drivs vidare av tredje generationen.” Johan Lundman öppnade för första gången sin butik 1906, han drev den lilla affären i tre år, sedan tog hans bror Axel över. I år fyller köpcentret 80 år och drivs i dag av John och Axel Lundmans släktingar, tredje generationen.
PT 1986-08-26: ”Staten betalar byns frälsare. Westerlund sadlar om – igen.” Rune Westlund, 54, Hemmingsmark, sadlar om för femte gången. Nu ska han hålla på med det som han tidigare hållit på med på sin fritid, styrelseordförande i EFS på heltid.
PT 1986-05-26: ”Från ingenting till 80 cirklar.” Från ingenting till 80 aktiva studiecirklar, så har ABF distriktet i Hortlax, Bergsviken, Blåsmark, Hemmingsmark och Jävre utvecklats på mindre än ett år. Och nu flyttar ABF in i lokaler i Hortlax.
PT 1986-02-05: ”Lyftet för byn: Två utebassänger vid idrottsplatsen.” Stefan Wiklund, fotbollsordförande i Hemmingsmark, vill ge byn ett lyft, genom att bygga två utebassänger i anslutning till idrottsanläggningen.
NK 1986-02-22: ” - Minns du? Första bilen lotterivinst.” Uno och Marianne Risberg minns och tittar på gamla bilder från den tid, då bilar var en raritet. De tittade även på bilder på Unos första bil, som han vann på lotteri.
PT 1986-01-13: ”Sigfrid fann guld men blev inte rik.” Sigfrid Granberg, 79, Hemmingsmark, skriver byns historia. Under slutet av 1920-talet började många hemmingsmarksbor drömma om att bli miljonärer, i och med den stora ”guldrushen”. De hoppades att de skulle hitta guld i Vitberget, men så blev det inte, inget guld hittades.
PT 1985-11-28: ”Öppet hus visar på vackra och ändamålsenliga ting.” Den 1 augusti öppnades ABF:s kontor i Hortlax, det är ett försök som ska pågå under två års tid. Om projektet blir lyckat, kan det bli tal om fler kontor ute i byarna. Fyra månader sedan starten kan man visa upp goda resultat, med 300 personer som deltar i kurserna och denna vecka ställer ABF ut hantverk gjorda av de olika ledarna.
PT 1985-11-07: ”F d skola fäste för hemvärnet.” Tredje gången gillt för Storforsvägen 50, Bergsviken, först var den en livsmedelsbutik, sen blev den en lågstadieskola och nu är den en hemvärnsgård.
PT 1985 -10-23: ”Fotbollen ger byn PR.” Hemmingsmark har genom fotbollen blivit erkänt.
PT 1985-09-05: ”Öppnar filial i Hortlax.” Nu håller ABF i Piteå på att sprida sin verksamhet, man har öppnat ett kontor i Hortlax, för att ge närservice till Hortlax, Bergsviken, Jävre, Hemmingsmark och Blåsmark. Det är ett försök som ska pågå under två års tid, om projektet blir lyckat, kan det bli aktuellt med ett par kontor till, t.ex. i Roknäs och Norrfjärden.
NK 1985-06-25: Bilden föreställer cirka 80 personer som konfirmerades 1935 i Hortlax kyrka, de samlades för att fira 50-årsminnet av själva konfirmationen.
NK 1985-06-06: ”Historiskt monument” revs igår.” Det är många som är arga och besvikna på Hortlax, anledningen är att det gamla kyrkoherdebostället började rivas i tisdag och borde vara jämnat till marken idag.
PT 1985-06-04: ”Hortlaxmakar ställer ut. En frukt av vinterns lagarbete.” I veckan anordnas ”äldreveckan” av det kommunala pensionärsrådet och socialnämnden i Piteå, med bl.a. en stor utställning av hantverk som pensionärerna har suttit hemma och jobbat med. PT har besökt ett ”utställningspar”; Ingrid och Sigfrid Lundström i Hortlax. De har då inte varit sysslolösa under vare sig vintermånaderna eller sommarmånaderna.
”Pensionärer i centrum - hela veckan.” Äldreveckan är ett stort arrangemang, berättar ordförande i kommunala pensionärsrådet, Tage Hansson, som tillsammans med socialnämnden står bakom det hela. En hobbymässa ska ta plats, men även en debatt, med temat ”Framtidens pensionärer och framtidens äldreomsorg”.
PT 1985-05-20: ”Psst, skolministern. Här böjs det i tid! Unikt projekt i Hortlax.” Vid Sörbyskolan i Hortlax pågår ett projekt, sedan ett år tillbaka, som kultur- och grundskoleministern Bengt Göransson har anledning att vara stolt över. Han vill ge det svenska språket och skönlitteraturen en mer framskjuten position i grundskolan.
PT 1985-04-04: ”Landets yngsta kyrkby. Här blir fullbelagt i påsk.” Hortlax församling har landets yngsta kyrkby, första stugan byggdes 1921 och idag finns 15 stycken med sammanlagt 36 kammare. Denna kyrkby är märklig på många sätt och vis, bl.a. är den, den enda församling som blir fullpackad vid påskhelgen. Den är inte heller lik någon annan kyrkby i hela Norr- och Västerbotten, för arkitekten Edvard Dahlbäck hämtade inspiration från Dalarna.
PT 1985-02-18: ”Vetgiriga ”forskare” formar byns historia.” ”Målet är att ge ut en bok.” Nu ska Hortlax få sin egen historia belyst, det är ett grupp nyfikna forskare som ska ta reda på byns historia, därefter är målet att skriva en bok och ge ut den.
PT 1984-11-15: ”Stram kyrkobudget i Hortlax.” Nu är det viktigt att vi får förstärka våra finanser och betala våra lån, därför lägger vi förslag på en mycket stram budget; berättar Henry Lundberg, uppsyningsman i Hortlax församling. På onsdag tar kyrkofullmäktige ställning till ett budgetförslag som omfattar totalt 4,581 miljoner kronor.
PT 1984-10-09: ” Prästgården rivs! Ger plats för dagis.” Prästgårdens öde är avgjort, igår beslöt kommunstyrelsen i Piteå att kommunalfullmäktige ska göra affär med stiftelsenämnden i Luleå stift, om köp av Hortlax prästgård för 217,000 kronor. Piteå kommun vill riva gården för att ge plats åt dagis och småhus.
PT 1984-06-16: ”Lanthandeln firas i dag.” I dag firas den årligen återkommande Landsbygdens dag i Jävre, som går under parollen ”Bygden behöver butiken.”
NSD 1984-07-23: ”Ta en heldag i bronsåldern.” Fornlämningarna i Norrbotten kan delas in i två grupper, boplatser i inlandet samt gravar och labyrinter i kustlandet. Ungefär 75 procent av dessa gravar är i dag cirka 100 kända och finns i Hortlax socken. Speciellt känd för sina fornlämningar är omgivningen kring Jävre, där har Hortlax kommun i samarbete med Norrbottens museum märkt ut en stig som heter Arkeologstigen.
NK 1983-10-10: ”Uppskattad konsert i Hortlax kyrka.” Alviks blandade kör och Lennart Johansson, solo och piano, gav en mycket fin konsert i Hortlax kyrka på lördagskvällen.
PT 1984-03-05: ”Nu har vi väl flyttat färdigt”. I lördags invigdes Hortlax nya bibliotek.
PT 1984-02-06: ”Peder jobbar upp till 60 timmar i veckan – utan ob-tillägg eller övertidsersättning. Nu kräver präster ordnad arbetstid!” 37-åriga Peder Jonsson, präst i Hortlax församling, har arbetstider som varierar mellan 45-60 timmar i veckan. Han och hans kolleger står utanför arbetstidslagen, utan ob-tillägg eller övertidsersättning. Men detta ska det bli ändring på, förhoppningsvis, för nu höjs krav framförallt från de yngre prästerna om mer ordnad arbetstid, men det svåra är hur det ska ordnas praktiskt.
PT 1983-12-30: ”Hortlax ökade mest.” Trots att befolkningsantalet växer i Piteå kommun, finns det tydliga tecken på att tillväxten minskar.
”Befolkningstalen församlingsvis. ”Prognoserna för Piteå kommun håller”.” Lars Lindqvist, planeringssekreterare vid kommunkansliet är inte oroad över den nedgående trenden i befolkningstillväxten i Piteå kommun. Han säger att de inte kommer att göra några ändringar i sina prognoser på grund av de här uppgifterna.
”Äldsta i länets församlingar.” Lista på de äldsta i länets församlingar.
PT 1983-04-13: ”Skolans kök i ruiner. Eleverna får kall mat – men god!” 575 skolelever i Hortlax rektorsområde behöver inte längre bry sig vad det är för mat i skolan, för varje dag är det samma, i alla fall under detta läsår. Frukostmat står på menyn, från och med i måndags; då det bjöds på: Mjölk, filmjölk, flingor, smörgås med pålägg, samt soppa, kräm eller varm choklad, alla dagar framåt.
”Saknar palten.” Eleverna verkar tycka om den här lunchmaten, även om den mest består av smörgåsar.
PT 1982-12-16: ”Trä- och textilkonst i nya Furulundsgården.” Konstnärerna Östen Öhlund och Solbritt Nilsson står bakom den konstnärliga utsmyckningen av nya Furulundsgården i Bergsviken.
NK 1982-09-13: ”300 hörde kören sjunga.” Furulundsgården, Hortlax andra församlingsgård, invigdes på söndagen av biskop Olaus Brännström. Inte mindre än 300 personer var där.
PT 1982-09-13: ” Furulundsgården invigd. ”Du ska icke begära din nästas hus…”.” Furulundsgården, Hortlax andra församlingsgård, invigdes på söndagen av biskop Olaus Brännström. Inte mindre än 300 personer var där.
PT 1982-05-13: ”Vattenhjulen börjar åter snurra… Då väcktes minnen från sågverksepoken.” För 50 år sedan stannade vattenhjulen i strömfåran vid Småkvarn ute i Hortlaxskogarna, vilket ledde till att sågverksepoken gick i graven. Häromdagen väcktes gamla minnen till liv, när klass 4A, Ljungskolan i Bergsviken, hade satt igång ett halvdussin vattenhjul, som de även hade konstruerat själva. Och allt gick precis som det gjorde på den gamla goda tiden.
”Sågens uppkomst och fall…” Efter 33 år var det dags att lägga ner Sprengforssågen, 1930 var det sista året som sågklingornas metalliska ljud hördes vid Småkvarn.
PT 1981-11-12: ”Biblioteket i Hortlax tvingas flytta. Posten skall ha lokalerna.” Curt Lindberg tycker att det är synd att de måste flytta biblioteket från den gamla förvaltningsbyggnaden, som Piteå kommun äger, till ”prästgården” som man får hyra av Hortlax församling. För de vill nämligen stanna kvar i den byggnad, som de redan använder, men på grund av att posten i Hortlax är trångbodd, så behöver de en ny lokal och biblioteket tvingas flytta.
Pt 1981-09-17: ”Tio små negerpojkar…” ”Tio små negerpojkar…”, stämmer bra in på byggmästaren Alvar Sundboms situation, som äger Sundboms snickeri i Hortlax. För ett år sedan hade företaget 14 anställda, men idag ingen. Trots det ger inte Alvar Sundbom upp, han har nämligen skrivit kontrakt med en husfirma från södra Sverige.
PT 1981-07-21: ”Detektorn ger utslag: - Där finns guld! Guldgrävare missade VM. Vaskar i Hemmingsmark.” Jhonny Arneberg och Knud Holesue, danska guldgrävare kommer till Hemmingsmark för att söka efter guld, trots att det senaste fyndet gjordes för över 50 år sedan.
NK 1981-07-21: ”Danskar körde till vaskar-VM förgäves. Nu jagar de guld i Hemmingsmark.” Johnny Arneberg och Knud Holsöe, danska guldgrävare kommer till Hemmingsmark för att söka efter guld, trots att det senaste fyndet gjordes för över 50 år sedan.
PT 1980-10-13: ”100 barn sjöng i kör.” Kyrkan i Hortlax var mer än fullsatt på söndagskvällen när EFS i Hortlax hade bjudit in alla söndagsskolor och föräldrar till en gång- gudstjänst. En kör med över 100 barn deltog med sång som blev varmt uppskattad.
PT 1980-10-13: ”Nye biskopen installerade nye herden.” I går, i samband med högmässan installerades Hortlax nye kyrkoherde Ove Morén i sitt ämbete. Den nye biskopen Olaus Brännström stod för själva installationen.
PT 1980-10-01: ”Vad pågår med prästgården? Oviss framtid för prästgården.” Vad kommer att hända med den gamla prästgården i Hortlax? Rivning, försäljning eller något annat, den frågan ställer sig många oroliga ortsbor idag.
NK 1980-09-16: ”Skördefest i Hemmingsmark.” Årets skördefest i Hemmingsmark bjöd på älgköttsoppa och pitepalt.
PT 1980-08-30: ”Tolv syskon på samma bild.” Syskonen Wikgren samlades allihop i Piteå, för första gången på 25 år.
PT 1980-07-09: ”Fula spår efter näverplockarna! Kurt förgrymmad över näverplockarnas framfart.” Kurt Hjalmarsson-Boström från Hortlax är mycket arg, på grund av att folk har plockat näver från hans björkar, inte långt från gården där han bor.
PT 1980-07-01: ”Herden tog farväl av församlingsborna. ”Tiden i Piteå har varit rik”.” Gunnar Berggren flyttar från Hortlax efter 15 år som präst i Pitebygden samt fem som kyrkoherde. Han berättar att han kommer att sakna den goda stämningen och gemenskapen i Hortlax.
NK 1980-06-20: ”Om när midsommar blev ett problem.” Rolf Olle Nilsson kåserar om midsommarfirande och lite till.
”Han bygger för midsommar-festligheter.” Nu är det dags för midsommarfirande på många orter inom länet. Hemmingsmark har varit i full fart med att förbereda festligheterna sedan länge, för 13:e gången arrangeras en hembygdsfest på midsommarafton, en familjefest där man försöker få både barn och föräldrar att trivas med underhållning av olika slag.
PT 1980-05-23: ”Dags för slutronden i Högsböletvisten…” Jordbrukaren och potatisodlaren Antti Morén i Högsböle har gott hopp om att få köpa den mark han så länge drömt om, för i sommar avgörs ärendet slutgiltigt i hovrätten.
PT 1980-05-21: ”De ska ut och predika. Nu skall bönder och hemmafruar ut och predika.” Nu ska hemmafruar, fabriksarbetare, bönder och andra arbetsgrupper ge sig ut och predika i Hortlax församling. 650 medlemmar i EFS ska genom lekmän få ta del av Guds ord.
PT 1980-05-17: ”F d Hortlaxprästs utredning visar: Viktig uppgift för kyrkan att skapa opinion mot rasism.” Curt Carlsson, f.d. präst i Hortlax församling, nu verksam i Hallstahammar, har gjort utredningen.
PT 1980-04-19: ”Utredning kan stoppa planer på snabb lösning av avvattningen.” En fullt genomförd markavattning i Fyrkanten, skulle kunna ge 350 nya jobb. Det visar en utredning som gjorts och det omtalade representanter för de fyra kommunerna, när de i torsdags uppvaktade jordbruksministern om statligt stöd. Kommunalrådet Anders Sundström berättar att Piteå kommun speciellt lyft fram fyra projekt sedan lantbruksnämnden bedömt dessa som särskilt angelägna; Blåsmark, Höglandsnäs, Hemmingsmark och Hortlax. Vidare berättar han att de har sökt beredskapsarbeten, men fick nej av AMS, vilket gjorde att de vände sig direkt till regeringen.
PT 1980-04-12: ”Tores uppfinning – slangen som inte kan läcka kan bli en världsartikel. Tores mässingbitar erövrar världsmarknaden.” Tore Wiklund, Blåsmark, har uppfunnit en slangbrottsventil, som kommer att skapa jobbtillfällen i Blåsmark men, som även kommer att säljas i Europa.
”Harald minns kvarnepoken.” Harald Risberg, 78 år minns sin tid som kvarnägare (i mitten av världskriget, närmare bestämt 1940-talet.), nu när kvarnen har varit stängd i 16 år och förvandlats till ett verkstadsföretag.
NK 1980-03-22: ”Idag invigs Hortlax nya vårdcentral.” På lördag invigs nya vårdcentralen i Hortlax och den är betydligt rymligare än den gamla.
PT 1980-03-22: ”Klart för invigning. Klart för start i nya vårdcentralen.” På lördag invigs nya vårdcentralen i Hortlax och den är betydligt rymligare än den gamla.
PT 1980-03-21: ”Full fart i hallarna men felaktiga tider.” Sedan sporthallen i Hortlax invigdes i måndags har den varit nästintill fullbokad.
PT 1980-03-20: ”Lovsång till Jävre.” Anny (Lindström) Svensson hyllar sin födelseort, Jävre!
PT 1980-03-11: ”Alf, 71, fyrbyggaren som nu bygger fyrar hemma på vinden. Ett petgöra som kräver tålamod. Fyrbyggare i det lilla formatet… Miniatyr av tremastad bark tog tre år att bygga.” Alf Berglund, 71 år gammal, i Hortlax, f.d. fyrbyggare som fortsatt att bygga fyrar, trots att han har gått i pension, fast nu blir det i miniatyr.
PT 1979-06-26: ”Postkuppen ännu olöst.” Trots att det har gått en vecka, har inte polisen hittat några ledtrådar till det fräcka rånet i Hemmingsmark.
PT 1979-06-25: ”Lugn och frid präglade årets midsommarhelg.” Årets midsommarfirande i södra Norrbotten har varit ett av de lugnaste på många år.
”Till ”Mittena” i midsommartid.” En liten tillbakablick på hur man firade midsommar genom tiderna, fram till nu.
”Fest i Sjulnäs.” I Sjulnäs kombinerade man midsommarfirandet och kvarterfest.
PT 1979-06-20: ”Hemmingsmarksfirande för trettonde gången.” Hemmingsmark anordnar midsommarfirande för trettonde gången.
NK 1979-06-20: ”Årets stora händelse. – Då ställer alla upp.” Alla ställer upp och hjälper till när Hemmingsmark anordnar midsommarfirande för trettonde gången.
NK 1979-06-16: ”Postkupp gav 70.000! I kassan låg 70.000 avsedda för pensionsutbetalningar. Fräck postkupp i Hemmingsmark.” Posten i Hemmingsmark blev under natten mot fredagen utsatt för ett mycket fräckt rån, tjuvarna kom undan med 70,000 kronor, som egentligen var avsedda för pensionsutbetalningar.
PT 1979-06-16: ”Kassaskåps-kupp i Piteåby. Tjuvar slog till mot poststationen. Kvar blev kärran. Postkupp i Hemmingsmark. Medan alla sov drog tjuvarna iväg med kassaskåpet.” Posten i Hemmingsmark blev under natten mot fredagen utsatt för ett mycket fräckt rån, tjuvarna kom undan med 70,000 kronor, som egentligen var avsedda för pensionsutbetalningar.
PT 1979-04-17: ”Kyrkstaden som fått nytt liv. Påsk i kyrkstugorna men de flesta står tomma.” I Norrfjärden firar man påsk i kyrkstaden, trots detta står de flesta kyrkstugor tomma. En trogen kyrkstugeveteran är 79-åriga Elida Sjöberg, från Pålmark, som inte missar någon kyrkhelg, hon bor även i en stuga under sommaren.
PT 1978-11-01: ”Hortlax manskörs 80-årsjubileum.” I lördags firade Hortlax manskör 80 år, i Storfors Folkets hus.
PT 1977-08-23: ”Gåvor och frivilligt arbete ger Hemmingsmark ny bagarstuga.” I februari i år, bestämde sig byastämman i Hemmingsmark för att bygga en bagarstuga, vilket de också gjorde, med hjälp av gåvor och frivillig arbetskraft beräknas stugan vara färdigbyggd innan vintern.
PT 1977-05-20: ”Till flydda tider min tanke går…” Brynolf Wiklund skriver om svunna tider, närmare bestämt tiden då Sprängforssågen och Hortlaxskogarna var i bruk.
PT 1976-01-24: ”Värdefull kista i Hortlax. Innehåller historiska handlingar.” I källaren till den gamla förvaltningsbyggnaden i Hortlax finns det många intressanta historiska handlingar förvarade. Bl.a. det mesta som rör byamännen i Hortlax församling och by.
”Bara två av 30 byamän i Hortlax var skrivkunniga.”
PT 1975-02-10: ”Kyrkestugeseden mest utbredd i Hortlax.” Enligt en utredning som gjorts kommer kyrkestugeseden i Hortlax mest troligen att kunna leva kvar, men i Älvsbyn är det inte lika säkert.
LAND 1974-09-20: nr: 38 ”De bor i ett museum.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum, vilket Norrbottens museum inte har varit sena att dra nytta av, endast i kulturhistoriskt syfte, förstås.
PT 1974-03-16: ”Här säljs ingenting. 1600-talsgård är fullproppad med antikviteter. Smällgården – unikt hemman i Hortlax. Ingenting har förändrats genom åren! Hit flyttade soldaten Ross redan år 1681.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum, vilket Norrbottens museum inte har varit sena att dra nytta av, endast i kulturhistoriskt syfte, förstås.
NSD 1974-01-26: ”Hortlax kyrka restaureras.”
NK 1973-10-20: ”En by rik på minnen. Hortlax - Byn med de gamla gårdarna. Hans hus ett ställe med anor.” Sigurd Sundström, pensionerad jordbrukare, ägnar numera sin tid åt släktforskning och forskning inom byns historia.
”Byaordningar från 1700-talet ovärderliga skatter i kistan.” Byamännen i Hortlax har ett synnerligen värdefullt arkiv, här förvaras nämligen bl.a. två byaordningar från 1733 och 1751. Enligt Norrbottens museum, som gjorde en inventering av de gamla ”skatterna” år 1959, är de två byaordningarna länets äldsta, vilka förvaras i byanämndens arkiv. Men för några år sedan var det nära att den gått förlorad, det var endast ett missförstånd som gjorde att de ovärderliga ”skatterna” räddades till eftervärlden.
”Endast ett odelat hemman kvar i byn.”
PT 1973-06-21: ”Ny orgelfasad i Hortlax kyrka.” Hortlax kyrka kommer att få en ny orgelfasad, då man har bestämt sig för att skrota den gamla för att den skymde det vackra rosettfönstret.
PT 1972-11-20: ”Hortlax-kyrkan återinvigd. Hortlaxkyrkan redan fylld när klockorna manade till samling!” Hortlaxkyrkan har inte sett en sådan här folkmängd sedan den första kyrkoinvigningen 1917. Det var många som ville delta, när kyrkan återinvigdes efter den omfattade restaureringen.
”Visitationsstämma.”
”Invigningshögtid.”
NK 1972-11-20: ”Fullsatt när Hortlax kyrka återinvigdes.” Hortlaxkyrkan har inte sett en sådan här folkmängd sedan den första kyrkoinvigningen 1917. Det var många som ville delta, när kyrkan återinvigdes efter den omfattade restaureringen.
PT 1972-11-18: ”Till Hortlax kyrkans återinvigning 19/11 1972.” Dikt av Nancy Öqvist angående invigningen av Hortlax kyrka.
PT 1972-11-16: ”Hortlax kyrka återinvigs efter restaurering. Byggdes i unik stil. Restaurering för dryga miljonen kronor. Jugendstilen och gotik gör Hortlax kyrka unik.”
NSD 1972-11-11: ”Hortlax kyrka restaureras.”
PT 1972-10-20: ”Hortlax kyrkogård.”
PT 1972-09-23: ” Hortlaxgård från 1600-talet(?) kan berätta husbyggarhistoria.” Hortbergsgården är ett exempel på norrbottnisk husbyggarhistoria.
PT 1972-07-17: ”Kyrkorestaurering ett tidskrävande grannlaga arbete. Restaureringen av Hortlax kyrka fortgår helt enligt ritningarna. Specialister på kyrkmålningar finns på plats.”
PT 1972-07-05: ”Hortlax församling firade skärgårdshelg.”
NK 1971-12-17: ”Kyrkan i Hortlax restaureras. Så här ska den se ut.” Kyrkointeriören i Hortlax ska återställas i sitt ursprungliga skick i samband med den omfattande restaurering som nu påbörjas. Bl.a. ska de vackra valvmålningarna som syns på den här bilden återställas, bilden är från 1920-talet. Vid restaureringen 1936 målades valvmålningarna över vilket gjorde att den försvann.
NSD 1974-11-15: ”Kolonister på jubileum.”
PT 1971-06-18: ”Hortlaxborna får bättre ögonkontakt med sin kyrka. ”Ansiktslyftning” på kyrkostugorna.” Det är inte bara kyrkan i Hortlax som ska restaureras, utan även kyrkstugorna.
PT 1971-04-02: ”Hortlaxkyrkan återställs till sin ursprungliga stil. Hortlax kyrka restaureras: Blir handikappvänlig men också återställd i ursprungligt skick. Målningar från 1917 skall åter pryda valvbågarna.”
”Kyrkoherden: Återgång till det gamla värdefullt.” Kyrkoherde Curt Carlsson tycker att restaureringen av Hortlaxkyrkan är mycket värdefull.
PT 1971-02-01: ”Hortlax värnar om sin kyrkstad. Kyrkstugorna i Hortlax viktig länk i länets ”kyrkstadskedja”.” Efter söndagens högtidsmässa beslutade kyrkstugeägarna i Hortlax för att restaurera kyrkstaden och allting som hör till, men bara om finansieringen löses på ett tillfredställande sätt.
NK 1972-01-30: ”Hortlax unika kyrkstad bäddas in i parkområde.” Kyrkoherde Curt Carlsson är positivt inställd till detta projekt; den kommande restaureringen av både kyrkan och dess stugor. I morgon söndag kommer kyrkstugeägare och andra intresserade att samlas till rådslag i församlingshemmet efter högtidsmässan, för att lyssna och se på när landsarkivarie Harald Hvarfner visar bilder och berättar om kyrkstädernas historia och dess framtid, samt ger råd och anvisningar inför den planerade restaureringen.
NK 1969-09-13: ”Smällgården i Hortlax vimlar av unika föremål. Syskonen Erikssons hem är en guldgruva för museimän.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum, vilket Norrbottens museum kommer att dra nytta av, genom att göra en inventering av föremålen i huset.
PT 1964-05-14: ”Anrik Hortlax-affär tar upp lanthandeln – i modernt snitt.” På onsdagen var det invigning av lanthandeln Lundmans, som nu ska bli moderniserad, vilket Fritiof Lundman, som driver affären är positivt inställt till.
PT 1964-03-04: ”Vasaloppet: Forslund bäste piteåbo. Vallade om tre gånger.” Einar Forslund var bäste piteåbo i årets Vasalopp.
NK 1964-01-25: ”Ny skola byggs i Storfors.” Hortlax kommun har beslutat sig för att bygga en ny skolanläggning för låg- och mellanstadiet i Storfors.
PT 1963-12-31: ”Mycket nytt i Hortlax kyrka. Belyst korfönster skapar mer andakt.” Det var ingen större restaurering av Hortlax kyrka som gjordes, bl.a. fick den en brudkammare och ett kapprum i samband med ett större vapenhus.
NSD 1963-11-19: ”Hemlighetsfull by smider heta sommarplaner. Mäktiga jävrekrafter i spännande guldhärva. Soptippen vacker park.” Bröderna Brännström köpte Jävre soptipp och snyggade till den så pass, att den nu är ett eftertraktat turistområde.
PT 1963-11-09: ”Ekonomiska kartan kan rädda kulturvärden. Bristfällig inventering av fornlämningar i länet.” I samband med det förberedande fältarbetet för den ekonomiska kartan, gjordes i mitten av 40-talet en fornminnesinventering inom Norrbottens samtliga kustkommuner. Det material som då kom fram, har sedan dess legat under bearbetning inom riksantikvarieämbetet utan att i någon större omfattning komma till allmänhetens kännedom, annat än som runtecken på de utgivna kartbladen. Under den närmaste tiden kommer ändå ämbetet att ge ut en skrift på det insamlade materialet till allmänheten som nu är under redigering. Skriften blir speciellt intressant för pitebygden, då inte mindre än 77 av de fornlämningar som då undersöktes ligger inom de tre socknarna; Norrfjärden, Piteå landskommun och Hortlax. Man kan alltså tala om en klar dominans för området kring Pite älvs utlopp.
PT 1963-01-21: ”Byastämma hölls i Hemmingsmark.”
1963-01-14: ”Hortlax vill inte ha med Gråträsk i storkommunen.” Kommunalmännen i Hortlax är inte helt överens med länsstyrelsens förslag till kommunblockbildning för Piteå-regionen. Det gäller bara en detaljfråga; nämligen Gråträskområdet, som man hellre vill ha placerat inom Arvidsjaur. Det var ett av de ärenden som diskuterades när kommunalnämnden hade sammanträde i lördags.
NK 1963-01-14: ”Aktion för att bevara minnesmärken i Hortlax.” Landsantikvarien har föreslagit att Hortlax kommun ska försöka bevara en del historiska minnesmärken, som finns kvar i Jävrebyn.
NK 1962-11-08: ”Hortlaxbonden gör nya fynd. Flaska i trolltrumma klenod.” John Eriksson har hittat en riktig skatt, nämligen en kombinerad spritflaska – trolltrumma som använts av samerna.
PT 1956-08-08: ”Mellanboda barnrikast i riket? Femtio barn på 9 hushåll.” Här finns det nio barnfamiljer, som tillsammans har fyrtiåtta barn.
”PT-besök i Mellanboda. Mjölkbord visar var gårdarna är belägna.”
NK Okänt datum ”Kulturell dörrknackare” fann guldgruva i gammal bondgård.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, är ägare till en kulturhistorisk ”guldgruva”, det anser Norrbottens museums utredningsmän när de ifjol reste runt och inventerade byggnader i länet.
PT 1962-05-19: ”’Bögg-gården’ i Hortlax varvplats på 1600-talet.” Lite bakgrundshistoria om ”Bögg-gården” i Hortlax.
Okänd tidning 1949-03-26: ”Hortlax manskör fyller 50 år stor jubileumskonsert i dag.”
Okänd tidning 1947-01-29: ”Jordbrukets rationalisering: Många voro pessimister vid intressant debatt i Hortlax. Gamle hemmansägaren Oskar Lindgren representerade optimismen.” Jordbrukets diskussionsdagar i Hortlax blev till het debatt, när man diskuterade jordbrukets rationalisering, det var dessutom många som var pessimistiskt inställda, först och främst de yngre jordbrukarna. Endast den gamle hemmansägaren Oskar Lindgren var positivt inställd till det hela.
PT 1988-07-12: ”En järv historia – men den är alldeles sann.” Det började som en skrivarcirkel och slutade med ett skådespel, i söndags bjöds några tusen personer på premiären av jävreträskarnas egna bygdespel vid den årliga kvarnfesten.
PT 1987-07-13: ”Samling vid kvarnen i Jävreträsk.” Även detta år samlas män och kvinnor i Jävreträsk för att fira den årliga Kvarnfesten.
PT 1987-07-01: ”Lassokast höjdpunkten vid besök i Lappstaden.” Ett 40-tal dagbarn tillsammans med dagmammorna från Djupviken, Piteå, besökte Arvidsjaur, för att lära sig mer om samiskt leverne och deras kultur.
”Systrarna som blev sommar-företagare. Ung idag – startade eget kafé.” Syskonen Eva-Lena och Anna Samuelsson, 20 respektive 17 år, har öppnat eget kafé över sommaren och de trivs utmärkt.
PT 1985-07-02: ”Sista magplasket i Jävre! Ett tryck på knappen och pålarna sprängs.” Sommarens största ”magplask” ägde rum på måndagen vid fyrbyggnaden i Jävrebyn, det var den nybyggda fyren ”Märketskallen” som skulle få sina pålar bortsprängda, för att den är en av två fyrar som sjöfartsverket byggt för placering i en ny djupfarled i Ålands hav.
PT 1985-07-09: ”Sjöfartsdirektören sätter kurs hem till Jävrebyn.” Ivar Berglund, 64, går i pension efter 43 års tjänst inom lotsverket och sjöfartsverket. Hans sista uppgift inom sjöfartsverket blir att sjösätta fyren ”Södra Kvarken”, den ska placeras i Ålands hav nästa sommar.
PT 1985-07-22: ”Tjohej för lyckad hemvändardag i Jävre.” I helgen rådde det feststämning i Jävrebyn, f.d. Jävrebor återvände till hembyn för att delta i ”Hemvändardagen.”
”Härligt komma hem igen.” Margareta Larsson var en av hemvändarna, hon flyttade från Jävrebyn för 27 år sedan.
PT 1985-06-29: ”Visklubben tjuvstartade.” En timme innan den officiella invigningen av musikveckan; Musik i Pite älvdal, ”tjuvstartade” Pite Visklubb denna internationella vecka fylld med musik. Händelsen ägde rum i det gamla och bevarade Qvarn- och Bygdemuseet i Jävre.
PT 1985-06-18: ”Jävrebyn får lantbrevbäring.” Efter omröstning har byborna trots allt valt lantbrevbäring, istället för stadsbrevbäring som Hembygdsföreningen efterfrågat. Till hösten får Jävreborna sin efterlängtande lantbrevbäring.
1985-05-20: ”Renoverat kapell i Jävre återinvigt.” Baptistförsamlingen, Ebeneser i Jävre har nu återinvigts efter tre månader av restaurering.
PT 1984-10-04: ”Fortsatt krig. Sigurd stängde vägen.” Striderna om turiststationsbyggnaden i Jävrebyn fortsätter, på onsdagen stängde Sigurd Brännström in- och utfarten till stationen med en vägbom och ett hänglås. Trots dessa åtgärder kan Piteå kommun ändå komma till sin station om de bara hämtar och kvitterar ut en nyckel, berättar Sigurd Brännström.
NK 1984-10-04: ”Nu stänger Sigurd vägen till centret.” Striderna om turiststationsbyggnaden i Jävrebyn fortsätter, på onsdagen stängde Sigurd Brännström in- och utfarten till stationen med en vägbom och ett hänglås. Trots dessa åtgärder kan Piteå kommun ändå komma till sin station om de bara hämtar och kvitterar ut en nyckel, berättar Sigurd Brännström.
PT 1984-09-06: ”I väntan på återinvigningen.” Efter sex månader tid av restaurering är det på lördag äntligen dags för återinvigningen av Jävre småkyrka.
PT 1984-07-18: ”Skylten på plats – här är bygdens färskaste museum!” Nu har Jävre fått sig ett alldeles eget museum; Qvarn och bygdemuseum.
NB 1984-06-07—13: ”Martin och Ing-Marie 80-talets nybyggare.” När Martin och Ing-Marie Andersson för två år sedan blev klara med sina studier vid Berga lantbruksskola, Stockholm, började de genast leta efter en gård norrut. Ett år senare flyttade de hit till Jävreträsk och det är inget de ångrar.
”I Jävreträsk har utvecklingen vänt! Tio nya familjer på tre år…!” Jävreträsk har på tre år fått tio nya familjer, i form av yngre människor som återvänder till sina rötter.
”De flesta pendlar till jobb.” Under de senaste åren har tio yngre familjer flyttat in till Jävreträsk, de flesta pendlar till Arvidsjaur eller någon annan närliggande ort. Annika och Assar Jonsson är båda två pendlare och jobbar i Arvidsjaur, hon är tandläkare och han befäl på K4.
”Åkarnas motto: Samarbete istället för konkurrens!” Det finns två åkerier i Jävreträsk, Hedlunds och Vikmans, trots detta konkurrerar de inte utan samarbetar. Till sommaren ska de t.ex. bygga en verkstad med garage.
”Elektrikern har mycket att göra.” Maria och Anders Öhlund, sade upp sig från sina fasta jobb i Skellefteå för två år sedan, för att flytta till Jävreträsk, där de startade en elfirma. Vilket har gått bra, då de har mycket att göra.
PT 1983-09-13: ”Matnyttiga presenter – framgångsrik affär.” Förra hösten startade Alf Sundgren och Bill Johansson fiskeförädlingsföretaget; ”Fisk i Norr” i gamla BP-stationen i Jävrebyn. Tanken var att framförallt tillverka presentkartonger med rökt fisk och renkött. Efter ett års arbete kan de både konstatera att de satsade rätt, då det finns en efterfrågan på deras produkter. Nästa år hoppas de även kunna anställa två-tre personer.
NB 1983-06-09—15: ”24:de fyren sjösätts i Jävre.” Sandholmen i Jävre är Sveriges enda fyrbyggarplats, där har man byggt fyrar sedan 1957 med Sjöfartverket som huvudman. Den 15 juni sjösätts den 24:e fyren, ”Revet” som ska förankras vid inloppet till Holmsund eller Umeå uthamn.
PT 1983-06-16: ”Sista fyren ut – kanske.. Kan Uno hålla greppet?” Med ett jättelikt dån åkte den 700-tons-tunga fyren ner i vattnet, många åskådare hade kommit till Sandholmen för att bevittna sjösättningen av den 24:e fyren i Jävre.
NK 1983-06-16: ”Ett, två, tre – fyr … och Revet är sjösatt.” Med ett jättelikt dån åkte den 700-tons-tunga fyren ner i vattnet, många åskådare hade kommit till Sandholmen för att bevittna sjösättningen av den 24:e fyren i Jävre.
PT 1983-06-14: ”Sista (?) plumset i Jävre-Sandholmen. Arbetslösa efter ”Revet”. På onsdagsförmiddagen denna vecka sjösätts den 24:e fyren, ”Revet” som byggs vid Jävre Sandholmen. Den är en mindre farledsfyr som ska placeras i farleden in till Holmsund. ”Fyrbyggnadsfabrikens” öde efter sjösättningen bestäms av de beslut som fattas vid förhandlingar mellan Finland och Sverige om en ny djupfarled in i Bottenhavet. Då behövs det fem nya fyrar, av vilka två på svenska vatten, de kommer i så fall att byggas i Jävre.
”Frej” upp ur djupet.” Bilden föreställer ”Frej” den sjukna bogseraren från Kalix, som nu har lyfts upp från djupet i Pitsund. Efteråt fördes båten in till brobyggnadsplatsen i sundet, allt som återstår nu är att föra ”Frej” till Båtskärsnäs varv, där motorerna ska sättas i skick och övrig utrustning genomgås.
PT 1982-11-02: ”Ny fiskfabrik i konkurrens eller samarbete med BD-fisk?” Nu ska den f.d. kådfabriken i Jävrebyn bli fiskeförädlingsfabrik, nästa vecka börjar nämligen; ”Fisk i Norr HB”(som företaget heter), att starta sin produktion av varm och kallrökt fisk. De som står bakom idén är Bill Johansson och Alf Sundgren.
NB 1982-10-21—27: ”Efter ett par års uppehåll: Nytt fyrbygge i Jävre.” I förra veckan påbörjades byggandet av den 24:e fyren som ska heta ”Revet” och vägleda sjöfarare in till Holmsund.
PT 1982-07-24: ”Än är inte fyr-epoken i Jävre slut. Nya projekt på gång. I höst byggs ”Revet”.” Byråingenjör Ivar Berglund, Sjöfartsverket i Norrköping är glad över att hembyn Jävre får ytterligare arbetstillfällen vid ”fyrbyggnadsfabriken”.
PT 1981-07-09: ”Här var det full rulle – allt fler sommarturister hittar vägen till Jävrebyn.”
NK 1981- Okänd månad och dag: ”Nu går det som en dans för sågen i den gamla dansbanan.” Nyåret 1975 köpte bröderna Sture och Sven-Erik Söderberg; Jävre Såg & Hyvleri, då var det endast ett ”hugskott”, som sedan förverkligade en dröm. I dag har de investerat en halv miljon i ombyggnad av bl.a. sågen, inte har de problem med avsättningen heller.
PT 1981-07-28: ”Upplevelse i Jävrebyn: Ljuvligt doftande hembränd tjära.” Under sommaren ägnar sig Tore Boström och Lars Wikberg åt en ganska så ovanlig sysselsättning; de bränner nämligen sin egen trätjära på gammaldags vis.
PT 1981-04-05: ”Kådfabriken i Jävre bygger nytt för 2,5 milj.” Natur - Produkter i Jävre, företaget som tillverkar kådsalva, planerar stora investeringar. Om allt går bra, innebär det nybygge för 1,5 miljoner kronor och en ny maskinpark för 1 miljon kronor.
PT 1980-11-04: ”’Kombistugan’ luktar gott. Dunk och bak under samma tak.” I går invigdes Jävres nya kombinerade väv- och bagarstuga, 100 000 kronor och helt idéellt arbete har bygget kostat. Pengarna har de olika intresseföreningarna tiggt ihop samt att man fått in pengar vid de årliga hembygdsfesterna. Vävstugan kommer att ge plast åt sju vävstolar där byns invånare får möjlighet att väva och baka bröd.
PT 1980-10-20: ”60-årsjubiléum med ”livet” som huvudtema.” I helgen firade EFS:s missionsförsamling i Jävrebyn 60-årsjubiléum. Pastor Vilhelm Wallon från Örnsköldsvik gästtalade med ”livet” som huvudtema, han berörde bl.a. aborter, dödshjälp, födslar, mm.
PT 1980-08-02: ”Jävres historia på vers.” I samband med hembygdsdagen i lördags läste Evald Söderberg upp en egenhändig dikt om byns historia.
PT 1980-07-28: ”Folkfest i Jävrebyn. Hembygdsfesten blev en fullträff.” Helgens hembygdsfest blev en succé, där samlades det ihop 30-35. 000 kronor, inklusive auktionen till förmån för den kombinerade bagar- och vävarstugan som är under byggnad.
PT 1980-7-15: ”Hela Jävre utan vatten. Nu är byborna uppretade.” Jävreborna är upprörda över att de inte fått något vatten denna sommar, speciellt jobbigt har det varit för jordbrukarna.
PT 1980-07-07: ”Hela byn jobbar på bygge i Jävre.” Hela byn hjälper till och bygger på den tilltänkta bagar- och vävarstugan.
N- bn 1980-04-02: ”Jävrebyn – Det är Norrbottens Mecka. 50 procent av befolkningen är verksam i olika kyrkor!” Ungefär hälften av Jävrebyns befolkning är medlemmar i EFS- missionsförening, Ebeneser och Småkyrkan som tillhör Hortlax församling. Missionsföreningen har 118 medlemmar, 90 är barn och ungdomar i olika aktiviteter. Ebeneser eller Jävre baptistförsamling som tillhör Örebromissionen har 68 medlemmar och cirka 100 deltagare i ungdomsarbetet. Småkyrkan har även regelbunden barntimmeverksamhet.
”Församlingshistorik.”
PT 1980-04-01: ”Naturens lagar följs inte i Jävrebodarna. Här häckar gäss mitt i vintern.” Åke Persson i Jävreboderna har fågeluppfödning som sin stora hobby, normalt sett ska gässen endast häcka en gång per år, under våren, men hans skyddslingar häckar även under vintern.
”Så påverkar fåglarna kvinnornas mode…” Upprop från ”Sveriges qvinnor”, 1896.
NB 1980-11-20: ”Här byggde byborna väv- och bagarstuga.” Vid invigningen förra söndagen i Jävrebyn, var det många som kom till den efterlängtade bagar- och vävstugan. Och nu är verksamheten i gång, det bakas och vävs från morgon till kväll.
N- bn 1980-03-27: ”50 procent av folket i Jävrebyn är religiöst verksamma!” Ungefär hälften av Jävrebyns befolkning är verksam i EFS- missionsförening, Ebeneser och Småkyrkan som tillhör Hortlax församling. Missionsföreningen har 118 medlemmar, 90 är barn och ungdomar i olika aktiviteter. Ebeneser eller Jävre baptistförsamling som tillhör Örebromissionen har 68 medlemmar och cirka 100 deltagare i ungdomsarbetet. Småkyrkan har även regelbunden barntimmeverksamhet.
NK 1980-03-21: ”Fyr och båt knåpgöra i liten skala för Alf i Hortlax.” Alf Berglund, 71 år gammal, i Hortlax, f.d. fyrbyggare som fortsatt att bygga fyrar, trots att han har gått i pension, fast nu blir det i miniatyr.
PT 1979-07-18: ”Inga fler fyr-byggen i Jävre? Sjöfartsverket kämpar med regeringen…” Den 20 juli 1976 sjösattes ”Hätteberget”, den sista fyren vid Sveriges enda fyrbyggarfabrik i Jävre – Sandholmen utanför Piteå. Sedan dess har sjöfartsverket haft inne ansökningar om två nya fyrbyggen, men regeringen har varit helt kallsinnig, trots att både länsmyndigheter och Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstyrkt.
”Diger fyrlista.” 1957 byggdes den första fyren vid Jävre - Sandholmen, sedan har det blivit 21 till. Lista på fyrarna genom åren.
PT 1979-01-31: ”Bibeldagar i Jävrebyn.” Bibeldagar i samband med årsmöte, har hållits av EFS i Jävrebyn. Albert Johansson från Traryd i Småland var gästtalare. Han guidade byborna genom Bibelns värld.
PT 1978-11-09: ” Knut Lindkvist. Profil i Piteå. Så var det då. Halva sitt liv har han ägnat åt politiken. Bonden som var socialdemokrat.” Knut Lindkvist, 79 år har bott i Jävrebyn i hela sitt liv, han är en känd profil där han bor för han har nämligen ägnat halva sitt liv åt att vara socialdemokraternas röst i dåvarande Hortlax kommun.
PT 1987-08-01: ”Skyltproblemen igen: Arkeologstigen gömd för turister. Orienteringstavlor saknas. Turisterna tror att ”Tourist-center” är affär eller stugby.”
PT 1977-09-29: ”Endast lotsen i livsfara när ‘Norden’ strandade.” Bakgrundshistoria om ”Norden”, lotsen som förliste en septembernatt 1894.
PT 1977-09-29: ”Ankaret pryder fyr-muséet.” September 1894 inträffade en dramatisk förlisning vid Leskär, där det norska barkskeppet ”Norden” fick sådana skador att hon som vrak infördes till Jävre-fjärden där hon senare sjönk intill holmen Fjärd-Vättingen. Från vraket bärgades för många år sedan det enda kvarvarande ankaret av en dykarfirma i Luleå, som sedan förde det till sin hemstad där det så småningom erbjöds antingen Luleå stad eller Norrbottens museum.
NK 1977-04-21: ”Premiär för fotoutställning.” Svenska Fotografernas Riksförbunds stora jubileumsutställning håller just nu på att ”hängas upp” i Turistcentrat i Jävre.
PT 1977-06-21: ”Fotoutställning ska locka fler besökare.” Fotografernas Riksförbunds stora jubileumsutställning håller just nu på att ”hängas upp” i Turistcentrat i Jävre.
PT 1976-07-27: ”Arkeologstigen – omtyckt utflyktsmål som skulle kunna bli ännu populärare. Det här är en skandalöst dålig skyltning.” Arkeologstigen utanför Jävre är ett populärt utflyktsmål, den bjuder på lämplig skogspromenad på historisk mark och är absolut värd ett besök. Det anser i alla fall de som har hittat dit, ”Arkeologstigen” är nämligen sevärdheten som inte syns, stigen börjar endast 50 meter från stora E4:an, men det missar man helt om man inte varit där förr, då skylten saknas.
NSD 1976-07-24: ”Sevärdheten som inte syns…” Arkeologstigen utanför Jävre är ett populärt utflyktsmål, den bjuder på lämplig skogspromenad på historisk mark och är absolut värd ett besök. Det anser i alla fall de som har hittat dit, ”Arkeologstigen” är nämligen sevärdheten som inte syns, stigen börjar endast 50 meter från stora E4:an, men det missar man helt om man inte varit där förr, då skylten saknas.
DN 1976-07-21: ”’Säkerhet uppnådd.’ Sista fyren är sjösatt.” Sveriges enda fyrbyggarplats, Jävre-Sandholmen tre mil söder om Piteå, ska avvecklas. Den 40 meter höga ”Hätteberget” var den sista fyren som sjösattes vid Sveriges enda fyrbyggarplats utanför Piteå.
PT 1976-07-07: ”20 juli blir historisk i Jävre. Då sjösätts sista fyren?” Då ska nämligen den 40 meter höga ”Hätteberget” bli den sista fyren som sjösattes vid Sveriges enda fyrbyggarplats i Jävre utanför Piteå.
PT 1974-11-27: ”I går avgick mjölnaren med pension. I dag avgörs kvarnens öde.” I går skrevs det historia i Jävre, då gjorde Odal Brännström sitt sista skift vid bykvarnen. Efter 50 års tjänst som ansvarig mjölnare tackar han för sig, han fyller nämligen 67 år på fredag och blir alltså pensionär. I morgon, torsdag avgör byamännen den gamla kvarnens öde, om den helt och hållet ska avvecklas eller inte.
NK 1974-08-31: ”Fyrklocka till museum.” Generaldirektören i sjöfartsverket, Lennart Johansson, invigde fyrklockan från sista fartyget på Nordströmsgrund som ett trevligt inslag i det fyrmuseum som håller på att byggas upp i Jävre.
PT 1974-08-30: ”Skags gamla fyr och klockstapel – nu är båda på plats i Jävre.” Generaldirektören i sjöfartsverket, Lennart Johansson, invigde fyrklockan från sista fartyget på Nordströmsgrund som ett trevligt inslag i det fyrmuseum som håller på att byggas upp i Jävre.
NK 1974-07-30: ” Jävre på väg att bygga upp Norrlands första Fyrmuseum.” I Jävre planeras det att byggas ett fyrmuseum.
”Fyrsättning en folkfest.” Snart är det dags för de traditionella fyrsjösättningarna i Jävre-Sandholmen.
PT 1973-09-25: ”Fortsatt tillverkning av Jävresmycktet efter PT-ingripande?” Under ett års tid har det populära Jävresmycket inte tillverkats, p.g.a. att ingen har velat ta sig an bearbetningen av råmaterialet till smycket. Och nu börjar lagret att vara helt slut, men efter PT:s ingripande verkar det som om bearbetningsfrågan skulle kunna lösas, trots allt.
NK 1973-08-15: ”Nu ska det gå att hitta arkeologstigen.” Arkeologstigen utanför Jävre är ett populärt utflyktsmål, den bjuder på lämplig skogspromenad på historisk mark och är absolut värd ett besök. Det anser i alla fall de som har hittat dit, ”Arkeologstigen”, är nämligen sevärdheten som inte syns, stigen börjar endast 50 meter från stora E4:an, men det missar man helt om man inte varit där förr, då skylten saknas. Men nu ska det bli ändring på detta, det ska nämligen sättas upp nya skyltar till området.
PT 1973-07-26: ”Vackra 1700-talsbodar i Jävrebyn.” Det är inte bara Skags gamla fyr som är av intresse för museets antikvarie, vid Jävre småbåts- och fiskehamn. Fem gamla 1700-tals sjöbodar väckte också antikvariens intresse.
PT 1973-07-26: ”Vem är det som bär ansvaret? Fina sjöfartsminnen ligger magasinerade.” Jävre har under den senaste 13-årsperioden fått vara med om en egendomlig epok, i och med att byn har en mycket speciell verksamhet, nämligen världens enda fyrbyggarvarv eller fabrik. En verksamhet som aldrig mer kan upprepas, i alla fall här i Sverige, eftersom landets hela kust nu har fått sitt fyrväsende helt moderniserat genom att alla fyrskepp tagits ur bruk och ersatts med fyrarna, som huvudsakligen byggts i Jävre. Detta har gjort att man i Jävre har fått Sveriges enda fyrmuseum, i och med att återuppbyggandet av Skags fyr blev av.
PT 1973-09-19: ”Brännström i Jävre river oläslig skylt om Arkeologstigen!” Sigurd Brännström rev ner den oläsliga skylten angående Arkeologstigen, när Norrbottens museum inte hade gjort något åt den.
NSD 1973-05-28: ”Fyrahundra vattenfallare invigde fritidsanläggning.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre.
PT 1973-05-28: ”Sommarparadis för Vattenfalls anställda har invigts i Jävre. Projektet kostar en miljon kronor.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre.
”30 bäddar.”
”’Myran’ var socknens rikaste gård.” Jävregården kommer ursprungligen från Öjebyn och kallades ”Myran”.
NK 1973-05-28: ”400 vattenrallare på invigningsfest av ny fritidsgård.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre.
NK 1972-05-27: ”Visst var Norrbotten befolkat på stenåldern!” Under de senaste årtiondena har det grävts fram massor av fornlämningar i fjällområdet, de flesta längs Hornavans stränder. Det fanns människor i Norrbottens inland för 5,000 år sedan, som var jägare och fiskare.
PT 1972-05-19: ”Kommunen blir fyrägare.” Piteå kommuns ska ta över skötseln och ägarerätten av Skags fyr vid Jävre, som uppförts som en ”turistfyr”. Den kommer att heta ”Jävre fyrtorn” i fortsättningen.
NK 1971-12-16: ”Fritidsanläggning för Vattenfall anställda.” En fritidsanläggning i Jävre, som beräknas bli klar att tas i bruk senast 1973, kommer att bli en omtyckt rekreationsplats och semestermål för anställda i Vattenfall. Anläggningen ska byggas upp kring en centralbyggnad, som består av en norrbottensgård från 1700-talet. Den gamla gården står nu i Öjebyn och ägs av Piteå kommun, och ska flyttas till Jävre där Vattenfall fått tillstånd att förfoga över den. Den tilltänkta byggnaden ska ligga mitt emot turistinformationen, en bagarstuga hör även till gården och senare kommer det att tillkomma småstugor runtomkring centralbyggnaden.
PT 1971-11-18: ”Norrbottensgård restaureras med statsstöd i Jävre.” Arbetsmarknadsstyrelsen har beslutat att ge Piteå kommun 75 procent i statsbidrag för att som beredskapsarbete restaurera en norrbottensgård i Jävre för 510,000 kronor. Åtta personer får vintersysselsättning, gården ska användas som servicebyggnad för turister.
NFL 1971-10-08: ”Skags fyr blev landets dyraste lyktstolpe.” Det blev två flugor i en smäll för Jävrebyn, när Skags fyr och den nybyggda småbåtshamnen fick belysning.
PT 1971-09-09: ”Gravplats i Jävre rysk krigskyrkogård?” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre, de har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Madsen har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antingen början av 1700-talet eller början av 1800-talet.
NSD 1971-09-07: ”Ryssgrav upptäckt. Åtta skelett funna.” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre, de har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Madsen har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antingen början av 1700-talet eller början av 1800-talet.
PT 1971-09-02: ”En av Jävregravarna berättar om mördad?” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre, de har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Madsen har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antingen början av 1700-talet eller början av 1800-talet.
NSD 1971-08-30: ”Skelettfynd i gravplats.”
PT 1971-08-28: ”Begravd i kolbotten.” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre, de har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Madsen har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antingen början av 1700-talet eller början av 1800-talet.
NSD 1971-08-26: ”Inte avtalsklart – därför fyr stängd.” Nu har NSD lyckats lösa den svårlösta gåtan med turistfyren i Jävre, som framgick av ett reportage i onsdagens NSD, att turistfyren stått igenbommad hela sommaren.
PT 1971-08-25: ”Skelettfynd i Jävrebyn.” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre, de har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Madsen har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antingen början av 1700-talet eller början av 1800-talet.
NSD 1971-08-25: ”Turistfyren ingen turist ännu fått se!” Mitt emot Turisttrafikförbundets mottagningsstation för turister i Jävre står Skags fyr och blinkar, den fyller 100 år i år och skulle ha fått en trevlig jubileumssommar. Efter att ha tjänat sjöfarten, skulle den nu gynna turismen, fyren skulle vara öppen för turister och runt den skulle ett litet skärgårdsmuseum komma på plats. Men nu blev det inte så.
NK 1971-07-09: ”Skag överlämnad som kulturminne.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plasts åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör.
PT 1971-07-09: ”100-åring invigdes.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plats åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör.
NVB 1971-07-09: ”Skags fyr donerades till Jävres museum.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plats åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör.
NSD 1971-07-09: ”Fyrplasket sågs av 7000.” Tusentals åskådare var under torsdagen med och såg på när sjösättningen av fyren Falsterborev i Jävre ägde rum.
NSD 1971-07-08: ”Jättefyr i vattnet – stort skådespel.” Tusentals åskådare var under torsdagen med och såg på när sjösättningen av fyren Falsterborev i Jävre ägde rum.
NK 1971-07-07: ”Fyrhistoria i Jävre när en jättefyr sjösätts.” I morgon, torsdag sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå. Det beräknas bli ett mycket stort historiskt ögonblick.
NSD 1971-07-07: ”Jätteplums på torsdag när Jävrefyr sjösätts.” I morgon, torsdag sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå. Det beräknas bli ett mycket stort historiskt ögonblick.
NK 1971-07-05: ”Fyren sjösätts.” På torsdagen, den 8 juli, sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå, av sjöfartsverket.
PT 1970-05-14: ”Gamla Skagens fyr återuppförs i Jävre. Turistattraktion i sommar.” Skagens gamla fyr från 1871 håller på att återuppstå, efter sju år i malpåse. Piteå stad bygger upp den snart hundraåriga fyren vid småbåtshamnen i Jävre, mitt emot turistinformationen. Den ska bli turistattraktion någon gång senare i sommar.
PT 1970-11-03: ”Skagens fyr från 1871 blir turistattraktion och symbol för Jävre.”
PT 1969-10-18: ”Tillfälligheter räddade 3000-årigt fornminne i Jävre från förstörelse.” Norrbottens museum har haft en mycket bra höst, när det gäller slutföranden av arbeten som egentligen var planerade för våren 1969. Även inventerarna som jobbar med fornlämningar inom Piteåområdet har haft en bra höst, p.g.a. den milda årstiden och skonsamma väderleken. Denna vecka pågår det en restaurering på ett gravfält vid vägen till Högtjälsträsk i Jävre, där två rösen hotas förstöras genom ras i ett sandtag.
NK 1969-09-29: ”Museet ställer upp fyr i Jävre.” Byggnadsnämnden i Piteå gav vid sitt senaste sammanträde Norrbottens museum byggnadslov för återuppbyggandet av Skags fyr vid båthamnen i Jävre.
PT 1969-07-26: ”Jävres vikingaskepp seglar i fiskedamm.” Jävreborna är stolta över sina fornlämningar.
NK 1969-02-04: ”Museifilial i Jävre. Byn upplåter mark.” Vid byastämman i Jävre diskuterade byamännen bl.a. ytterligare frågan angående en filial till Norrbottens museum.
NK 1965-09-15: ”Arkeologstigen vid Jävre utflyktsmål för tusentals.” Arkeologistigen är ett mycket populärt turistmål för många, där speciellt många ”Jävresmycken” har sålts.
PT 1965-07-30: ”Artikel från 1767 om ett ”sjöodjur”.” Artikel från 1767 om ett ”sjöodjur”, som påstods härja i Jävre vid samma tid.
NK 1965-07-10: ”Arkeologistigen i Jävre unik. Rundar Sveriges nordligaste gravfält.” Norrbottens museum har i samarbete med Hortlax kommun anlagt en ”arkeologstig”, som borde göra grav- och fornlämningarna i jävretrakten kända även för allmänheten. Den 7,5 km långa rundan som omfattas av arkeologstigen, gränsar till gravfält, rösen, stensättningar och till sist även en dös, ”liggande höna”, som visar på att det har funnits en betydande bosättning för ca 3,000 år sedan.
NFL 1965-07-10: ”Nyprickad stig invigd. Jävre leder 5. 000 år bakåt i tiden.” I går, fredag bjöd Birgitta Hjolman, antikvarie och arkeolog vid Norrbottens museum, på en mycket intressant och trevlig utflykt 5000 år tillbaka i tiden. Det var den s.k. ”arkeologstigen”, ett mycket värdefullt forntidsminneområde i Jävre, ett par mil utanför Piteå.
PT 1965-07-10: ”Arkeologstig har invigts i Jävre-skogen.” I går, fredag bjöd Birgitta Hjolman, antikvarie och arkeolog vid Norrbottens museum, på en mycket intressant och trevlig utflykt 5000 år tillbaka i tiden. Det var den s.k. ”arkeologstigen”, ett mycket värdefullt forntidsminneområde i Jävre, ett par mil utanför Piteå.
NSD 1965-06-15: ”Sommarställe annorlunda. Jordbruksbyn blir idealet för många sommarfamiljer.” Jävre by blir en mönsterbild för många semesterfirande familjer.
”Jävre by har slumrat färdigt – nu är turisterna välkomna!”
NFL 1965-07-03: ”Jävre är turistinfarten. Semesteranläggning utbyggs.”
Okänd tidning 1963-01-14: ”Landsantikvarien vill bevara miljö i ”gränsbyn” Jävre.” Landsantikvarie Harold Hvarfner i Norrbotten vill bevara pensionärshemsbygget i Jävre, de lämningar som finns kvar efter Degerfors bruk som lades ned 1887. Pensionshemmet kommer nämligen att ligga intill industriområdet, och det är på grund av detta som landsantikvarien har skrivit till kommunen med en begäran att vissa markvårdande åtgärder vidtages. I lördags, diskuterade kommunalnämnden denna fråga och gav fritidsnämnden i uppdrag att förhandla med antikvarien.
Okänd tidning 1962-12-21: ” Landsantikvarien vill bevara miljö i ”gränsbyn” Jävre.” Landsantikvarie Harold Hvarfner i Norrbotten vill bevara pensionärshemsbygget i Jävre, de lämningar som finns kvar efter Degerfors bruk som lades ned 1887. Pensionshemmet kommer nämligen att ligga intill industriområdet, och det är på grund av detta som landsantikvarien har skrivit till kommunen med en begäran att vissa markvårdande åtgärder vidtages. I lördags, diskuterade kommunalnämnden denna fråga och gav fritidsnämnden i uppdrag att förhandla med antikvarien.
PT 1960-01-25: ”Byamännen i Jävre begär lådbrevbäring.” Vid årsstämman i lördags beslöt sig byamännen i Jävrebyn för att bl.a. fullt ut stödja ett antal beslut, däribland frågan om lådbrevbäring i byn.
NK 1943-12-18: ”Likfynd vid Jävre-Sandön. Rymd dansk sjöman återfunnen drunknad.”
NK 1940-06-15: ”Vem äger holmen?” Petter Pettersson, fiskare från Jävreboden, Jävrebyn, har hos KMT gjort en ansökan om tillstånd att bedriva fiske med fasta redskap vid ”kronoholmen Fjärdvättingen” i Piteå skärgård, vilken råkar vara identisk med holmen ”Näsgrundet” i Hortlax socken. I och med detta uppstod frågan om vem som äger holmen?
PT 1967-10-05: ”Ännu en fornlämning påträffad. Helt samhälle fynd på Sandön. Forntida samhälle hittades på Jävre-Sandön. Gravar, labyrinter och många hyddbottnar.” Under den fortsatta karläggningen av pitebygdens fasta fornlämningar häromdagen, har arkeologerna i Norrbotten gjort ett mycket sällsynt fynd på Sandön. De hittade nämligen något som föreställer ett helt samhälle med grundläggande bostäder, kulturplats och gravplats. Dessa fornlämningar på Sandön är av samma typ som de tidigare kända på Stor-Rebben och borde härstamma från en säljägare- och fiskekultur som fanns bl.a. på öarna i Piteå skärgård under sen järnålder och tidig medeltid.
PT 1972-01-19: ”Mellanboda en säregen epok. (II)” Mätningsman Sven-Eric Olofsson skriver om Mellanboda, den drygt 50-åriga byn som han växte upp i.
PT 1972-01-18: ” Mellanboda en säregen epok. (I)” Mätningsman Sven-Eric Olofsson skriver om Mellanboda, den drygt 50-åriga byn som han växte upp i.
NK 1971-11-16: ”Nybyggare i Mellanboda träffades igen efter 50 år.” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst.
”Jubileet spelads in.” Nordiska museet var även de närvarande under firandet av Mellanbodas 50-årsjubileum.
PT 1971-11-15: ” Minnenas helg i Mellanboda. Minneshögtid blev stor succé. Mellanboda mot ny blomstring?” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst. Nordiska museet och Norrbottens museum var även de närvarande, liksom radio och press.
NVB 1971-11-15: ”Byns största födelsedagskalas när Mellanboda fyllde 50 år.” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst. Nordiska museet och Norrbottens museum var även de närvarande, liksom radio och press.
PT 1971-11-13: ”Mellanboda uppodlades av rädsla för hunger när 900 man avskedades. Bistert 50-årsminne firas i Mellanboda. Arbetslösa industriarbetare hänvisades till kolonistliv. 23 familjer bröt åkerjord av myr- och moränmarker. Rädsla för hunger.” Svår arbetslöshet drabbade pitebygden i början av 20-talet, då flera sågarverk stängdes blev hundratals arbetare utan jobb. Statens kolonisationsnämnd löste det hela med att skicka ut tjugotre familjer till de orörda trakterna sydväst om Hemmingsmark, nära Västerbottensgränsen. I och med detta blev det de som byggde upp Mellanboda, och nu i helgen firas byns 50-årsdag av de första kolonisternas familjer och anhöriga.
”Trångt vid jubiléet – nybyggarhistoria lockar Nordiska Muséet.” Det blir trångt i kyrkan i Holmfors, om det kommer ett större antal besökare till Mellanboda för att fira dess 50-års jubileum.
NK 1971-11-08: ”Kolonister firade 50-årsjubileum.” Svår arbetslöshet drabbade pitebygden i början av 20-talet, då flera sågarverk stängdes blev hundratals arbetare utan jobb. Statens kolonisationsnämnd löste det hela med att skicka ut tjugotre familjer till de orörda trakterna kring sydväst om Hemmingsmark, nära Västerbottensgränsen, i och med detta blev det de som byggde upp Mellanboda, nu i helgen firas byns 50 årsdag av de första kolonisternas familjer och anhöriga.
PT 1978-07-25: ”Pitsundsfärjan får pension 1982? När blir det bro över Pitsundet? Cementfartyg käpp i hjulet.” Pitsundborna vill ha en bro istället för färjan som de har nu, som tidigast kan det bli av 1982 enligt Vägverket. Trots det kanske det ändå inte blir av, p.g.a. pengabrist och att man inte är överens med bl.a. företaget Cementa.
NK 1978-03-17: ”Kulturnämnden uppmanar: - Bevara Rönnskärs fyrplats.” Skellefteå kommun vill att Piteå kommun ska bevara Rönnskärs gamla fyrplats med fyr och lotsstuga, åt eftervärlden.
PT 1978-03-09: ”Jävre-fyr skulle ha förhindrat grundstötning i Kalmarsund!” Under måndagen hotades norra delen av Kalmarsund av en oljekatastrof när den finska oljetanken ”Sotka” gick på grund utanför Oskarshamn och fick hela botten uppriven. Vad som förhindrade katastrofen var att skadan endast drabbade fartygets bottentankar och inte någon lasttank. Denna olycka är även intressant för piteborna, därför att den hade kunnat förhindras med hjälp av att en planerad fyr; ”Stötbotten”, som skulle ha byggts i Jävre funnits på platsen.
PT 1978-03-08: ”Skellefteå bollar tillbaka underhåll av Pite-Rönnskär till Piteå. Stiftelse kan bli räddning för landets äldsta järnfyr.” Efter många funderingar kring ärendet, sedan början av 1972, har Skellefteå kommun nu kommit fram till att de inte vill ta över fyren och lotsstugan som finns ute på Pite-Rönnskär, vilket leder till att framtiden är osäker för den gamla kulturhistoriska byggnaden.
PT 1976-07-26: ”F d Hortlaxpräst räddade kyrkosöndagen på Rönnskär.” Curt Carlsson, f d Hortlaxpräst, fick hoppa in och predika på söndagen, ute på Rönnskär, för att den ordinarie prästen Henning Berglund var sjukskriven.
NSD 1983-08-10: ”Hårresande underhållning.” I helgen bjöds det på en hårresande underhållning upp i Storforsen, i form av klippdykning från Döda fallet. Ett gäng ungdomar stod för det hela.
PT 1983-05-31: ”De satsade på ett nytt hem(bageri) i Storfors.” Svea och Helge Andersson flyttade från Kiruna till Storfors, där de nu driver ”Sveas hembageri”.
NK 1978-10-30: ”Fullsatt i Folkets hus när manskören jubilerade.” Hortlax manskör firade i helgen 80-års jubileum med bl.a. en konsert i Folkets hus, Storfors.
PT 1978-10-25: ”Grattis till en fräsch 80-åring. Hortlax manskör.” Hortlax manskör firade i helgen 80-års jubileum med bl.a. en konsert i Folkets hus, Storfors.

Kontroll

Skapad2020-03-26 15:07:50
Senast ändrad2020-03-26 15:07:50