Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tidningen Upsala


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11539
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ni56bDX9rH6cxG02H087k3
Omfång
4 Hyllmeter 
Datering
1848 – 1959  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Nya AB Tidningen Uppsala (1874 – 1959)
Kategori: Företag. Media, reklam, kultur
 
Uppsala Tryckeriet AB (1959)
Kategori: Företag. Media, reklam, kultur
 
AB Tidningen Uppsala (1845 – 1874)
Kategori: Företag. Media, reklam, kultur

Innehåll

Syfte & innehållTidningen Upsalas historia under de första hundra åren sammanfattades tillfredsställande den 1 oktober 1945 av Pressens tidning med anledning av Tidningen Upsalas etthundraårsjubileum i oktober detta år. Artikeln citeras nedan så gott som i sin helhet.

"Tidningen Upsala utkom med sitt första nummer den 3 oktober 1845. Dess förste utgivare var boktryckaren och bokhandlaren Per Hanselli, vars namn blivit bekant i vår litteraturhistoria därigenom att han sedermera utgav det stora bokverket 'Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin'.

Hanselli, som var född i Skepptuna i Uppland, och som 1834 fick plats i bokhandel i Uppsala men snart självständigt ägnade sig åt bokhandels- och förlagsverksamhet, valde en lämplig dag för tidningens start. Dagen därpå ägde nämligen höstmarknaden rum i Uppsala. Tidningen var 4-sidig med inalles tolv spalters utrymme. Av dess tolv spalter utgjordes i debutnumret blott en halv spalt av text - resten var annonser. Dessa annonser innehöllo mycket av kulturhistoriskt intresse. I nästa nummer, den 7 oktober, var det naturligtvis mycket mindre annonser och mycket mera text, bl.a. ett reportage om marknaden.

Hanselli, som 1853 blev akademiens bokauktionator, avled 1879. Redan 1850 överlät han tidningen åt sin medarbetare studeranden J. O. Sundwallson, då dennes stridbara penna förskaffat Hanselli ett fällande tryckfrihetsåtal, där käranden var teol. dr C. E. Rundgren. Sundwallson var radikal och framför allt utpräglat antikyrklig, även mot frikyrkorna. Han blev 1859 stadens riksdagsman och satt som sådan i sju år. För stadens utveckling verkade han åtskilligt gott. År 1872 flyttade han till en gård, som han köpt i Skepptuna, och där dog han 1872 vid 55 års ålder.

Åren 1872 - 1874 var det 'interregnum', och under senare delen av denna tid hette tidningen 'Nya Upsala', varvid dock 'Nya' var satt med petit. Tidningen började nu utkomma med tre nummer i veckan, varmed den fortsatte till 1898, då den ökade till fyra nummer för att år 1901 bli daglig.

Omedelbart efter Sundwallsons död övertogs tidningen av redaktör Karl Möllerswärd, en klok och betänksam tidningsman med hög ambition ifråga om det publicistiska yrket. Han var då han tillträdde sin post 40 år gammal. Han betecknade sig som vänsterman men synes snarast ha varit lantmannapartist; under de politiska striderna på 1800-talet kämpade han för tullskydd. Han avled 1901. Chefsskapet övertogs då av hans äldste som redaktör Gottfrid Möllerswärd, som under långvarigt medarbetarskap i tidningen blivit förtrogen med hans intentioner. Redaktör Möllerswärd j:r, som var född i Kristianstad 1862, var en av sitt fack intresserad pressman, som även bedrivit fackstudier utomlands innan han blev faderns högra hand. Han avled redan 1904. Utgivarskapet övergick till hans broder Johan Möllerswärd, som sedermera gjorde sig känd som jaktförfattare och som var en av skidlöpningens pionjärer i vårt land. Under hans tid som utgivare och verkställande direktör innehades den redaktionella ledningen av redaktör Ernst Malmrot med biträde av redaktör Ragnar Lundborg.

Vid en ekonomisk omläggning i tidningen 1910 blev dåvarande redaktören av Örebro dagblad, fil. dr E. N. Söderberg, känd ej minst som lyriker och psalmdiktare, tidningens redaktör till 1929, då han övergick till Nya dagligt allehanda och dog 1937.

Han efterträddes av redaktören fil. kand. Henry Johnsson från Östgötacorrespondenten, senare redaktör för Borås tidning och en erkänt skicklig tidningsman. Under åren 1933 - 1934 var fil. lic. R. Broomé tidningens redaktör, och därefter blev hr Ernst G. Rosén redaktör och sedermera även företagets verkställande direktör. År 1939 flyttade han till Örebro dagblad. Från detta år till 1942 var S. Ekelin redaktör. 1944 blev Axel Ljungberg redaktör och ansvarig utgivare. Verkställande direktör vid denna tid var fil. kand. Hans von Feilitzen."

På grund av ekonomiska svårigheter med utgivningen under åren därefter övertog Almqvists & Wiksells boktryckeri AB huvuddelen av Nya AB Tidningen Upsalas tillgångar och skulder 1 januari 1957. I samband härmed förpliktade sig Almqvist & Wiksell att fortsättningsvis utge den veckotidning som tidningsbolaget började utge från samma tidpunkt.

I princip upphörde tidningsbolagets verksamhet från och med 1 januari 1957 och bolaget blev ett så kallat vilande bolag.

Tidningen nedlades under våren 1959, men det beslöts att dess civil- och accidenstryckeri skulle fortsätta under namnet Upsala-Tryckeriet AB. Den personal som dittills formellt varit anställd av Nya AB Tidningen Upsala övergick från och med 1 juli 1957 till Upsala-Tryckeriet AB på vilket företag Almqvist & Wiksell också överförde de maskiner och inventarier som tryckeriet behövde för sin verksamhet. Upsala-Tryckeriet AB kom sedan att drivas i kommission för Almqvists & Wiksells räkning.
ArkivhistorikTidningen Upsalas arkiv inkom med accession 22/1975 den 21 januari 1975 tillsammans med Almqvists & Wiksells boktryckeri AB:s arkiv. Arkivet ordnades och förtecknades under februari och mars 1986 (förteckning 5/86), varvid ca 19 hyllmeter fakturakopior, verifikationer m.m. utgallrades.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Almqvist & Wiksell boktryckeri.
Hanselli, Pehr.
Möllerswärd, Johan.

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2021-03-31 13:11:31