Sök i arkiven
Genvägar MENY

STOCKHOLMS LÄNS RÄTTSHJÄLPSFÖRENING  (1930 – 1939)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad
Alternativa namn
Föreningarna Stockholms norra förstäders rättshjälpskontor
Södertörns rättshjälpsförening
HistorikSTOCKHOLMS LÄNS RÄTTSHJÄLPSFÖRENING
År 1930 bildades Stockholms läns rättshjälpsförening genom en sammanslagning av Föreningens Stockholms norra förstäders rättshjälpskontor och Södertörns rättshjälpsförening.
Enligt stadgan hade föreningen till ändamål att lämna mindre bemedlade personer kostnadsfri rättshjälp och i sådant avseende tillhandagå med råd och upplysningar, hjälp med uppsättande av handlingar, biträde vid tvisters biläggande genom förlikningar samt vid utförande av talan i rättegång.
Den fria rättshjälpen omnämndes första gången i lagtext i rättegångsbalkens 15 kap. 9 § av 1734 års lag där det stadgades att ”den som fått av rätten lov, att rättegångssaker driva, vare sig skyldig att utan betalning hjälpa de fattiga för rätta då domaren det pålägger”.
Denna lagstadga är allt vad Sveriges lag innehåller om processuell rättshjälp till dess att en ny lag om detta trädde i kraft 1919 (SFS 1919:639). Tanken och avsikten med denna lag om fri rättshjälp var att uppnå likställighet inför lagen, så att den fattige kostnadsfritt kunde få hjälp med sina juridiska problem. Offentliga rättshjälpsanstalter, på frivillig väg, skulle upprättas av kommuner (städer) eller landsting, var för sig eller i föreningar. Statligt understöd skulle utgå till dessa anstalter.
I Stockholm stad startades rättshjälpen 1885 genom s.k. fattigsakförare, som verkade vid mantalsnämnden. Denna organisation upphörde när Stockholms stads rättshjälpskontor bildades 1913.
Stockholm läns landsting inledde 1921 förhandlingar med Stockholms stads rättshjälpskontor rörande samarbete mellan staden och länet om en gemensam rättshjälpsanstalt. Dessa förhandlingar strandade, trots flera samarbetsförsök. Förhandlingarna upphörde definitivt 1927.
År 1923 bildades Föreningen Stockholms norra förstäders rättshjälpskontor, två år senare Södertörns rättshjälpsförening. Dessa anstalter bildades framför allt för att hjälpa fattiga människor tillrätta med upprättande av kontrakt o d vid egnahemsbygge och de juridiska problem detta förde med sig.
Tillkomsten av 1919 års lag och rättshjälpens utveckling i stort, får inte ses isolerad från samhällsutvecklingen i övrigt. Arbetarklassens organisation i fackföreningar, politiska partier, rösträttens successiva genomförande m m, allt detta gör att man måste se rättshjälpen som en naturlig del i utvecklingsprocessen mot bättre levnadsförhållanden.
Under hösten 1929 fördes förhandlingar mellan de båda föreningarna om sammangående. Den 1 januari 1930 slogs föreningarna samman till Stockholms läns rättshjälpsförening, med huvudkontor i Stockholm och mottagningar i Södertälje och Nynäshamn.
För att kunna bedriva rättshjälpen på rätt sätt och i den omfattning som behövdes var föreningens verksamhet beroende av storleken av de årliga bidrag som stat, landsting, kommun och föreningens medlemmar lämnade.
Under trettiotalet utreddes om inte Stockholms läns landsting, på grund av den ökade bidragsdelen, skulle ha representation i föreningens styrelse och revision. Resultatet av detta blev att landstinget övertog verksamheten den 1 januari 1939.
Föreningen upphörde 5 mars 1939.
Den arkivbildning som omnämndes i 1919-års normalreglemente inskränkte sig till protokoll och räkenskapshandlingar. Stockholms läns rättshjälpsförening har förutom detta, fört kronologiska diarier över rättshjälpssökande. De kompletteras av utförligare klientkort och klientakter.
1983-10-28
Anita Kutzner / tn
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_3
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/oq2nm6tAOqg0Iov1igvyo6
SpråkSvenska
ExtraIDLA_3