Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 7 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Trolleholms godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30614
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/TMZ83Aevraz9XRLfHTlOC3
Omfång
78 Hyllmeter 
30 Hyllmeter  (Efterleverans februari 2016. Antal hyllmeter uppskattat.)
Datering
1553 – 2006  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivf. 1993/31, 1996/32, Anna Christina Ulfsparre
Arkivförteckning (godkänd), Harry Svensson/ Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Trolleholms gods
Alternativa namn: Eriksholm  (1770 – )
Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30614

Förteckning 31/1993









Förteckning

över

Trolleholms godsarkiv





































Förteckningen upprättad 1993 och
kompletterad 1996 av Anna Christina
Ulfsparre.
Inledning (äldre form)Trolleholms godsarkiv

Inledning
Trolleholm var en Thott-egendom från 1553. Då fick Tage Thott fasta på egendomen Eriksholm som då var namnet på Trolleholm. Under kommande generationer Thott utökades egendomen markant. Framför allt Tage Ottesen Thott (1588-1658) hade stor betydelse för godsets tillväxt. Hans sonson med samma namn var blott tio år när han ärvde godset 1658, samma år som de skånska landskapen gick över från danska kronan till den svenska. I skånska kriget 1675-79 visade Tage och hans två bröder att deras känslor var starkare för den danska kronan, vilket visade sig bli förödande. Karl XI visade ingen pardon och de halshöggs i sin frånvaro (de infann sig inte till rättegången) och Eriksholm lades i sekvester. Fredsslutet innebar emellertid viss upprättelse för en svårt skuldsatt Tage Thott och han återfick Eriksholm som han emellertid 1680 sålde till det danska riksrådet och amiralen Nils Birgerson Trolles änka fru Hille Rosenkrantz. Därmed var den Thottska eran slut och den Trolleska började. De hemman som då tillhörde godset omfattade 64 7/24 mantal.

De första Trollarna var danskar och bodde inte på Eriksholm och slottet som bränts under 1600-talets krig förföll mer och mer. 1726-1727 köpte Fredrik Trolle av Näs (1693-1770) Eriksholm av sina danska kusiner. Även om Fredrik Trolle inte bodde på Eriksholm var han bosatt i Skåne och deltog i skötsel av sina skånska jordegendomar med intresse. Ett resultat av hans deltagande i jorbruksegendomens skötsel är beskrivningar över de olika byarna som gjordes 1733-1738 som detaljerat beskriver åkrar, ängar, lyckor, beten hemman för hemman.
Eriksholm blev fideikommiss 1768 och ärvdes 1770 av Fredrik Trolles dotter Wiveka Trolle (1721-1806) gift med riksrådet greve Gustaf Bonde 1682-1764). Ett namnbyte skedde nu och Eriksholm blev Trolleholm. Slottet sattes i stånd och blev efter 100 år återigen bebott. Det blev också ett hem för Wiveka Trolles barnbarn varav sonsonen Gustaf Bonde (1773-1855) sedermera kom att bli fideikommissarie och namnet Trolle-Bonde introducerades. Gustaf Trolle Bonde tillträdde 1806 och därmed inleddes en expansiv och omvälvande period i godsets historia. Från denna tid är det också som arkivmaterialet blir flödande från att ha varit spritt och tidvis mycket sparsamt förekommande. Framför allt vanliga drifthandlingar saknas. 1806 omfattade godset 1832 1/2 tunnland åker och 5357 7/8 tunnland äng. Brukningen genom dagsverken och körslor sköttes av 143 åboar ch 61 torpare. Förutom detta s.k. hoveri dvs arbetsskyldighet skulle man också erlägga ett landgille till godsherren. I boken Trolleholm Förr och nu beskrivs driften vid denna tidpunkt vara ineffektiv; de arbetsskyldiga var håglösa och hemmanen vansköttes och utkomsten var otillräcklig genom att produkterna var undermåliga. Endast på säteriet, Ingelstorp och frälsehemmanen i Torrlösa och Vittskövle lades jorden i träda. På övriga hemmansdelar skedde detta inte och avkastningen var utomordentligt ringa. Dessutom var åbyggnaderna små och dåliga och åboarnas ägor vanskötta och brukade i en vidsträckt samfällighet.
Gustaf Trolle-Bonde (d.ä.) anställde nu kompetent folk och en enskiftesverksamhet påbörjades. Med Macklean på Svaneholm som förebild indelades godset i farmer och hoveriet skulle avskaffas. För att genomföra denna plan skedde uppmätningar och en kartläggning av ägorna. Man införde överallt växelbruket och med början av 1820-talet finns cirkulationstabeller bevarade. Trolle-Bonde begärde i början av 1830-talet hos Kungl. Maj:t att få fortsätta att arrendera ut delar av godset på lång tid, vilket också beviljades och under en stor del av 1800-talet sköttes godsmassan av förvaltare.

Gustaf Trolle-Bonde d.ä:s arvtagare, en brorson med samma namn bodde inte heller på slottet och godset fortsatte att vara utarrenderat. 1886 fick Trolleholm nästa fideikommissarie efter en rättslig strid mellan de två äldsta sönerna. Den äldste sonen hade gift sig ofrälse vilket ledde till att son no 2, Carl Trolle (1843-1912), blev fideikommissarie genom utslag av Kungl. Maj:t. Carl Trolle-Bonde var uppväxt på två andra av familjens egendomar, Kjesäter och Säfstaholm, men arrenderade och förvaltade godset från 1877 och blev skåning redan 1876 för att bosätta sig på Trolleholm 1889. Vid hans övertagande av godsförvaltningen skedde ånyo en uppmätning och kartläggning av godsets ägor som låg till grund för de nya arrendekontrakt som skrevs 1879-1882.
Egendomen var indelat i säteridelen, slättbodelen, skogsbodelen och strögods. Slättbogodsen låg alla i Torrlösa socken.
Under Carl Trolle-Bondes ägotid fick även Trolleholm sitt nuvarande utseende efter ritningar av arkitekten Ferdinand Meldahls ritningar. Godset ärvdes vid Carls död av sonen Gustaf Trolle-Bonde 1868-1951 vilken i sin tur efterträddes av sin son Carl Trolle-Bonde (1907-1969). Godset har därefter gått via Gustaf Trolle-Bonde till dennes son Carl som är innehavare idag.
Trolleholm bedriver idag ett modernt och rationellt lant- och skogsbruk. Egendomen omfattar sammalnagt ca 5.000 hektar varav ca 2.000 hektar är skog. Därtill kommer en omfattande hyresverksamhet.

Handlingar rörande produktion och drift är väl företrädda från början av 1800-talet. Det finns flera innehållsrika serier (C 1 - C 8) rörande arrenden, syner och besktningar. Räkenskapsserierna är också synnerligen fullständiga och redovisningen likaså. Dessutom finns bevarat Carl Trolle-Bondes omfattande excerptsamling (serie J 3) som utgör grunden för hans böcker Trolleholm Förr och nu del 1-3. Från hans tid finns också många räkenskaper främst från 1900-talets första år, som hänför sig till familjens eget hushåll och som upplyser om inköp och priser.
Arkivet har levererats i omgångar till Landsarkivet i Lund vilket gör att vissa handlingar såsom de rörande skogen och arrenden återfinns i flera olika serier.
I Trolleholms godsarkiv ingår även handlingar rörande Onsjö härads rusthållareförening (Ö 1 A), Jordägareförbundet (Ö 1 B) samt Trolleholm-Trollenäs kontrollförenings (Ö 1 C).
I samband med olik arvskiften har även en del handlingar från egendomar vilka varit i familjerna Trolle och Bondes ägå förts till arkivet (serierna Ö 2 A- Ö 2 D).

Historiken och arkivbeskrivningen är skriven av Anna-Christina Ulfsparre framför allt med utgångspunkt i Carl Trolle-Bondes, Trolleholm Förr och nu. Lund 1907. Texten är reviderad och kompletterad 2011 av arkivarie Annika Tergius.

Arkivförteckningen uppdaterad och kompletterad 2006 av arkivarie Annika Tergius.

Arkivförteckningen kompletterad oktober 2007 då en gåva från Lennart Börnfors inordnats i arkivet. Denna gåva utgörs av mjölkjournaler och kontrollböcker för mjölkproduktion vid Djurups gård under Trolleholm 1926-1932. Handlingarna har lagts i volym E 2:3.
Arkivförteckningen kompletterad och delvis reviderad av arkivarie Annika Tergius och praktikant Harry Svensson 2011.
Mindre tillägg inordnat november 2016 av arkivarie Annika Tergius.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Björnö.
Borgeby gård.
Hörningsholm.
Onsjö härads rusthållarefören..
Säfstaholm.
Thott, släkten. ägare 1653-1680
Toftaholm.
Trolle-Bonde, Släkten.
Vibyholm.
Vittskövle.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Söderåsens skogsförvaltning AB:s arkiv (SE/LLA/31175)
Se även: Skåneskogens utvecklings AB arkiv (SE/LLA/31174)

Kontroll

Senast ändrad2024-10-25 08:00:25