Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Knutstorps godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31031
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/GfyWugTzzCYLkzPDeaWl44
ExtraID31031
Omfång
19,5 Hyllmeter  (-)
304 Volymer  (-)
Datering
1560 – 2000  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmFörbehållet gäller handlingar yngre än 100 år där familjen, genom Henrik Wachtmeister, önskar få kännedom om vem/vilka som vill ta del av handlingarna innan tillhandahållandet sker.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 276/2010, Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 134/2008, Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2006.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Knutstorps gods (1300-tal ?)
Alternativa namn: Knutstorps gård
Kategori: Gård. Gårdar (gods)
Kategori: Gård. Gårdar (gods)
Kategori: Gård. Herrgårdar

Innehåll

Allmän anmärkningInnehåller även handlingar från Knutstorps mejeri och bränneri.
Inledning (äldre form)Knutstorps gods i Kågeröds sn, är kanske mest känt för att Tycho Brahe föddes här. Gården omnämns dock redan under 1300-talet och ägarelängden under medeltiden innehåller flera av de stora danska adelsfamiljerna. Knutstorp kom 1505 i släkten Brahes ägo genom Tyge Brahe till Tosterups giftermål med Magdalene Krognos. Deras son Otto Brahe gm Beate Clausdatter Bille tog över egendomen 1523 och delar av hans byggnationer från 1551 går att se än idag. Deras son Tycho Brahe innehade Knutstorp 1571-1594 då han överlät godset till sin bror Steen Brahe. Godset förblev i Braharnas ägo fram till 1677 då det drogs in till Kronan. De återlämnades dock vid freden till Sophie Brahe och hennes make Knud Thott. Några enstaka handlingar från denna tiden ingår i arkivet, men den samling med handlingar och litteratur rörande Tycho Brahe är helt och hållet en sentida skapelse.
Genom köp 1704 kom egendomen i Cornelius Ankarstierna som innehade egendomen fram till sin död 1714. Därefter hade hans andrahustru Margareta Elisabeth Sparre Knutstorp fram till 1724 då Cornelius son i första giftet (med Elisabet Kröger) Hans Ankarstierna övertog godset. Denne man var gift med Anna Maria Cronacker men paret fick aldrig några barn och egendomen överläts därför 1738 till brodern Claës Ankarstiernas (1694-1730) andra hustru Regina Catharina Cronhielm af Flosta och hennes andre make Otto von Schwerin. Claës Ankarstierna var gift första gången med Emerentia Beata Skytte af Sätra och hade två söner med henne, med sin andra hustru fick han en dotter.
Regina Catharina Cronhielm blev ensam innehavare av godset 1741 efter Otto von Schwerins död. Han hade i sin tur varit gift första gången med Catharina Schröder, sedermera von Köppen och andra med Hedvig Charlotta Tessin, dotter till Nikodemus Tessin och Hedvig Eleonora Stenbock. I serie J 1 ingår en hel del handlingar rörande släktena Ankarstierna och Cronhielms tid på Knutstorp. De många giftermålen genererade flera arvingar och till stor del utgörs handlingarna av arvsuppgörelser av olika slag mellan de olika ingifta släkterna. Bland handlingarna återfinns även en hel kvittenser och annat rörande det stora antal lån som Otto von Schwerin och Regina Catharina Cronhielm upptog hos släkt och vänner och vilka till slut ledde till att Regina Catharina Cronhielm 1771 sålde egendomen till Fredrik Georg Hans Carl Wachtmeister och dennes hustru Hilla Brita Trolle.
Hilla Brita Trolle satt som änka på Knutstorp från 1792 fram till 1808 då sonen Arvid Adalrik Wachtmeister tog över egendomen. Denne dog emellertid barnlös 1826 och efterträddes då av sin brorson Carl Axel Wachtmeister som vid sin död 1732 efterträddes av sin bror Claes Adam (de var söner till Gustaf Wachtmeister gm Henrietta Elisabeth Falkenberg af Bålby). Denne kom att tillsammans med hustrun Amalia Regina Wrangel af Sauss att inneha godset i 41 år och efterträddes därefter av äldste sonen Gustaf Fredrik ”Gösta” Wachtmeister. Gösta var gift med Augusta Sköldebrand och handlingar efter dem båda såsom korrespondens och privata räkenskaper finns i arkivet. Deras son Claës övertog 1911 och var gift med Ebba Ericson varför en hel del handlingar bl a adelsbrevet för Nils Ericson ingår i arkivet. Därefter övertog deras tredje son Rütger Knutstorp och idag är hans son tillsammans med Birgitta Wachtmeister, f. Stockenström, Henrik Wachtmeister ägare till egendomen.
Av de enskilda godsinnehavarna är Rütger Wachtmeister den som satt störst prägel på arkivet. Inte bara genom att handlingar efter honom ingår i arkivet utan också för att han varit en av dem som intresserat sig för bevarandet av detsamma.
Utöver ovannämnda handlingar finns handlingar rörande tvistemål, lantmäteri och arrende samt räkenskaper där framför allt års- respektive månadsräkenskaperna utgör längre sammanhängande serier. Arrendehandlingarna har vid tidigare tillfälle ordnats av Institutionen för ekonomisk historia vid Lunds universitet varför det även finns ett register över vilka personer som innehaft vilka arrenden.
Förteckningen är upprättad av arkivarie Annika Tergius, september 2006 samt kompletterad 2010.

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Skapad2005-02-22 00:00:00
Senast ändrad2024-10-11 15:21:56