Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Centralfängelsets i Karlskrona arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10256
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pN3L74yBso33vzOlKZtFj9
Omfång
23 Hyllmeter 
493 Volymer 
Datering
1793 – 1921  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1984/2, Nils Valdén
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Centralfängelset i Karlskrona (17-- – 1921)
Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvårdsanstalter
Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvårdsorgan, övriga regionala (Tvångsarbetsanstalt 1896-1917)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10256

Förteckning nr 2/1984











Förteckning

över

Centralfängelsets i Karlskrona

arkiv


































Upprättad 1984 av
assistent N G Valdén.
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning för Centralfängelsets i Karlskrona arkiv.

HISTORIK.

Redan i början av 1700-talet utnyttjades amiralitetssmedjan i Karlskrona som straffort vid sidan av
rikets egentliga fästningsfängelser. I kungl. brev den 19 november 1725 stadgades att styvsinta och
vanartiga fångar i Marstrands fästning skulle försändas i halsjärn och med black om benet till den
nämnda smedjan. Dit dömdes fångar tid efter annan av hovrätterna och generalkrigsrätterna. Men i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj 1736 anhöll amiralitetskollegiet, med hänvisning till brist på ut-
rymme och arbete, att endast amiralitetsrätterna måtte döma till arbete i smedjan och detta bifölls.
Dock förklarade kollegiet tio år senare i ett infordrat yttrande att 40 man skulle kunna nyttjas i
amiralitetssmedjan och övriga smedjor.

Genom kungl. brev den 26 augusti 1825 fastställdes en klassifikation av rikets fästningsfångar
sålunda att de som var dömda på livstid för de grövsta brotten, såsom mord, mordbrand, rån, stöld och
falskmyntning, skulle försändas till Karlskrona (med utrymme för 183), Karlsten (Marstrand) och Ny
Älvsborg. Jämte livstidsfångar fanns det dömda på viss tid; i kungl. brev den 8 augusti 1842 före-
skrevs att visstidsfångarna i Karlskrona skulle flyttas till centralfängelset i Malmö i utbyte mot livs-
tidsfångarna där. Avskilt från fästningsfångarna förvarades rannsakningsfångar och länsfångar i
amiralitetshäktet fram till länscellfängelsets öppnande år 1851.

I början av 1820-talet var dagtraktamentet för arbetsfångarna i smedjan ("ankarsmedjan")
två marker mjukt bröd och tre skillingar banco. Det fanns ett marketenteri och sjuka vårdades
på amiralitetets sjukhus. För själavården sörjde en särskild fångpredikant. Fångarna arbetade
klädda i halsring, livgördel och stångblack av järn, allt förenat genom kättingar. De bevakades
av soldater med skarpladde gevär men det hindrade dem inte från att emellanåt överfalla och
misshandla smederna.

Själva fängelset bestod i äldre tid av fyra gråstensvalv belägna vid jordytan under amiralitets-
högvakten. Två var någorlunda ljusa, två nästan mörka, alla otjänliga. Ett femte valv nyttjades till
straffrum för dem som var dömda till fängelse vid vatten och bröd. En ny högvakt uppfördes 1825-
1826 med vaktrum för befäl och manskap jämte fyra rum för livstidsfångar och ett femte för de
s. k. kasserade arbetskarlarna vid allmänna arbetskompanierna.

Fängelsebyggnaden överläts till flottan år 1866 men lånades åter 1869-1879 för att hysa
ett mindre antal livstidsfångar. I det nya straffängelset som byggdes år 1866 inom den västligaste
delen av flottans skeppsvarv för 300 fångar inrymdes dels 106 Karlskronafångar, dels 77 fångar
från Ny Älvsborgs fästningsfängelse som då blev nedlagt. Detta straffängelse var ett gemensam-
hetsfängelse utan celler. Det utökades år 1881 med en nybyggnad med 200 nattceller.
Fångarna arbetade dels för flottan, dels med stenhuggeri och annat.

Jämlikt kungl. brev den 30 mars 1894 blev straffängelset den 1 augusti samma år central
tvångsarbetsanstalt för fullt arbetsföra män över 21 år. Dit flyttades tvångsarbetarna vid krono-
arbetsstationerna på Tjurkö och vid Borghamn som därefter blev indragna. Till följd av kungl.
brev den 4 september 1917 blev tvångsarbetsanstalten åter ett straffängelse och
år 1921 blev detta nedlagt.

Fängelset i Karlskrona kallades fästningsfängelse till 1866, straffängelse til 1886, central-
fängelse till 1894, tvångsarbetsanstalt till 1919, återigen centralfängelse till nedläggningen 1921.
Arkivbildningen fortsatte emellertid utan avbrott.

Arkivet omfattar handlingar från slutet av 1700-talet till 1921, exempelvis verkställda utslag sedan
1790-talet, fångrullor och fångjournaler sedan början av 1800-talet, kyrkoböcker och inkomna prästbetyg
sedan 1820-talet, andra inkomna handlingar sedan 1850-talet, protokoll, koncept, diarier, order och sjuk-
journaler samt räkenskaper sedan 1866. Några serier är av senare datum.

Litteratur.

G.F. Améen: Carlskrona (1852) sid. 50 f.
William Andersson: Blekingebilder från fordom (1926) sid. 16 f.
C.O. Brink: Historisk översigt af fängelse-systemerna samt svenska
lagstiftningen rörande fängelserna (1848) sid. 158-163.
Janrik Bromé: Karlskrona stads historia del II 1791-1861 sid 347 f.
Chr. Cronholm: Blekinges beskrivning... utg. T. Rosencrantz (1976) sid 327.
L.P: Risell: Underdånig Berättelse till Kongl. Maj:t, angående en... Embetsresa till
utrönande af häcktade personers behandling och vård, så väl vid all-
männa Arbets-Inrättningarne som ock å Fästningarne i Riket (1821) sid 6 ff.
Sigfrid Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård... (1895), sid 153, 182 ff., 212-214,
342 ff., 368, 418 f., 425 f., 443, 464.
Se också Bidrag till Sveriges officiella statistik G) Fångvården
Kungl. Befallningshavandes femårsberättelse för Blekinge
Svensk Författningssamling (rörande fångvårdens försändningsorter)
för ifrågavarande år.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-01-29 17:20:54