Arkiv

Manufakturdiskontkontoret

Kommerskollegium

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420132/5

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7pzBq5lDQeZJW0018W43t3

Omfång

118 Hyllmeter

Datering

1766 – 1877 (Tidsomfång)
1766 – 1877 (Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Samlingsförteckning (Bd 2)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kommerskollegium (1651)

Alternativa namn: Kungl. Kommerskollegium

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur

Arkivet är ordnat efter en äldre arkivförteckning från tidigt 1900-tal. Arkivet har gåtts igenom och reviderats 2022. Det finns två räkenskapsserier, F och G med underserier. För ullräkenskaper se även Kammarkontoret/ serie H och Norrköpings ullkontor.

Arkivhistorik

HISTORIK
Manufakturdiskontkontoret (1766-1877)

Kommerskollegium övertog 1766 förvaltningen av manufakturdiskontfonden och andra fonder för stöd till näringslivet. 1766 upphörde Manufakturkontoret att vara ett rikets ständers verk. 1765-66 års riksdag lät upplösa Manufakturkontoret och dess verksamhet överläts på Kommerskollegium som 1766 övertog kontorets fonder och handlingar. Då bildades Manufakturdiskontkontoret. Förvaltningen överfördes 1878 till Statskontoret.

Lån och bidrag till manufakturer skötte kollegiet från 1760-talet via de stora fonderna. Manufakturfondens räkenskaper finns i Kammarkontoret medan ett stort material om Manufakturdiskontfonden finns i Manufakturdiskontfondens arkiv. I den senare finns bland annat tillverkningsuppgifter från fabrikanter vid ansökningar om diskontlån 1806-1873, låneakter upplagda på låntagarnas namn och avräkningsböcker med låntagare 1768-1877.

Manufakturkontoret (1739-1766):
Vid 1727 års riksdag lämnades till manufakturernas uppmuntran en s.k. landshjälp dels genom direkt bevillning (en extra skatt som staten tillfälligt tog ut), dels genom ett tillägg av fem procent till tullen på sådana inkommande varor som kunde tillverkas inom landet. Medlen ställdes under en särskild deputation som skulle lämna räntefria lån till nya manufakturverk.

1738 fick hattarna majoritet i adels- och borgarstånden. (Vid 1738-1739 års riksdag användes namnen ”Hattar” och ”Mössor” för första gången). Partiet önskade en mer handelsvänlig politik och utnyttja landets egna möjligheter. År 1739 efter Hattpartiets seger beslöt ständerna att höja tullavgifterna och att bilda en s.k. manufakturfond. Dess förvaltning skulle skötas av ett särskilt ämbetsverk, Manufakturkontoret, under ledning av ständernas fullmäktige.

Kontoret skulle stödja manufakturerna bland annat genom att för fondens medel köpa upp råämnen, utdela premier, förskott och lån. Manufakturkontoret kallades även Riksens ständers manufactur-contoir och övertog förvaltningen av de medel som anslagits för stöd till manufakturnäringen (manufakturfonden).

Den vanligaste formen för fondens understöd blev snart diskontlånen. Diskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem. Vid 1756 års riksdag (sekreta utskottets protokoll den 19 juni och 4 oktober) höjdes ytterligare kontorets anslag från banken och en ny diskonteringsfond bildades, för belåning av handlandes till fabrikörer utgivna skuldsedlar, och accepter för inköpta manufakturvaror. Man skulle föra en särskild huvudbok över dessa diskontlån och de skulle behandlas i ett särskilt Diskonteringskontor (en avdelning i Manufakturkontoret) som fick ha hand om den nya fondens räkenskaper. Dessa diskontlån skulle behandlas i särskilda protokoll och räkenskaper och ett särskilt Diskonteringskontor bildades som en avdelning av Manufakturkontoret.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Kammarkontoret (SE/RA/420132/3)

Se även: Manufakturkontoret (SE/RA/4113)

Se även: Norrköpings ullkontor (SE/RA/420518)

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2023-09-21 10:42:48

Arkiv (2 st)

Referenskod	Titel
Se även: SE/RA/420132/3	Kammarkontoret
Se även: SE/RA/420518	Norrköpings ullkontor

Serier (9 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll och föredragningslistor	Serie Aa- Ac: Det finns inga volymer i dessa serier, serierna från den äldre pappersförteckningen registreras därför inte i denna arkivförteckning eftersom de inte innehåller några volymer. I äldre förteckning finns en hänvisning till Kommerskollegium/Huvudarkivet/ Protokoll/serie A. A a Protokoll i diskontärenden 1766-1802, A b Väveri- och ulldiskontprotokoll, A c Väveri- och ulldiskontprotokoll, 1813-1830.
B	Konceptskrivelser	I tidigare pappersförteckning fanns i serien 51 volymer. Volym 1-2 har därefter sammanfogats. Advokatfiskalens berättelser över Manufakturdiskontfondens, till betalning, förfallna fordringar åren 1793-1871: Spridda år. För senare år är handlingarna inbundna i Diskont-koncepten. Tre volymer som fördes till arkivet 1947 Volymerna för åren 1868-1876 är överlämnade från Statskontoret.
C	Diarier	I äldre pappersförteckning fanns i serien 57 volymer. På senare tid har vissa volymer lagts ihop till en gemensam volym. I serien finns endast diarier till skrivelser. Räkenskapsdiarier förvaras bland räkenskaper, se serie F och G
D	Liggare	Liggare som handlar om manufakturdiskontfonden finns även i Kommerskollegium/Huvudarkivet. Liggare över fordringar, räkenskapshandlingar mm återfinns bland Räkenskaper, se serie F och G. 'Kungliga brev om manufakturdiskontfonden' är en samling av avskrifter av kungliga brev m.fl.. skrivelser och författningar. Enligt arkivförteckning och riksarkivets beståndsöversikt ska det finnas 9 volymer med kungliga brev, men volym 2-3 saknas (1805-1818 och 1818-1827)
E	Inkomna skrivelser och akter	Diskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem.
F	Räkenskaper för manufakturdiskontfonden	Diskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem.
G	Räkenskaper för ulldiskontfonderna och ullkontoren	Se även Kammarkontoret/serie Hc - ulljournaler från Stockholms och Norrköpings mfl. ullkontor. Den 19 mars 1831 utfärdade Kungl. Maj:t stadganden för den nya ulldiskonten och för ullkontor. Till en början inrättades ett kontor i Norrköping. I maj månad ankom den nya ullsorteraren, Louis Centner, från Sachsen, som i egenskap av direktör skulle förestå kontoret. Under sommaren trädde detta i verksamhet. Ullkontoret stod under Kommerskollegiets styrelse och inseende och kollegiet utfärdade den 18 april 1831 instruktion för bokhållaren vid kontoret. Årligen insändes dess ulljournaler och räkenskaper till kollegiet. Den 19 december 1835 utfärdade Kungl. Maj:t en ny kungörelse angående Ullkontoret i Norrköping. Kungl. Maj:t beslöt den 29 november 1867 att Ullkontorets verksamhet som ullsorteringsanstalt skulle upphöra med 1867 års utgång och den 4 juni 1868 att magasinet till delar fick användas för lokal förvaring av ull. Den 1 november 1872 förordnade Kungl. Maj:t att ullmagasinet skulle indragas vid årets utgång.
H	Räkenskaper för järn- och porslinsdiskontmedlen	Fonden ägde bestånd under åren 1767-1770. diskontlån åt "finare järn- och metallmanufaktur-idkare samt Mariebergs- och Rörstrands porslinsfabrikers intressenter".
J	Kartor och ritningar