bild
Arkiv

Centralfängelset på Norrmalm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0034A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yvBS8zArsv0ZIa5gPypygy0
ExtraID0034A
Omfång
25,5 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Centralfängelset på Norrmalm. Norrmalmsfängelset (1827 – 1896)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/11007

Förteckning 34









Förteckning

över

Centralfängelsets å Norrmalms huvudarkiv

OBS! Beträffande offentligheten av här för-
tecknade handlingar gäller 1937 års sekre-
tesslag, ) 12.
Inledning (äldre form)CENTRALFÄNGELSET PÅ NORRMALM

INLEDNING

Samtidigt som Kungliga fångvårdsstyrelsen inrättades 1825 beslöts att det gamla fängelset för tiggare och lösdrivare, Rasp- och spinnhuset på Långholmen, skulle läggas ned och ersättas av två s.k. korrektionsinrättningar. Båda öppnades 1827. Natten mellan den 12 och 13 juli 1827 flyttades därför alla kvinnliga fångar från Långholmen till Norra korrektionsinrättningen på Norrmalm. Kvinnorna fraktades på pråmar under överinseende av fångvårdsstyrelsens chef. Det berättas att flytten följdes av många åskådare utmed stränderna trots den sena timmen.

Södra korrektionsinrättningen (f.d. rasphuset) för manliga fångar blev kvar på Långholmen och fick senare namnet Centralfängelset Långholmen (arkivförteckningsnummer 1694). Norra korrektionsinrättningen (f.d. spinnhuset) för kvinnliga fångar förlades till det gamla tukthusets tomt belägen vid norra sidan av nuvarande Norra Bantorget intill Allmänna barnhuset Tomten sträckte sig vid den tiden västerut ända till Barnhusviken. Fängelset, som upphörde 1896, har haft följande officiella namn: Norra allmänna arbets- och korrektionsinrättningen i Stockholm 1828-1842, Allmänna arbets- och korrektionsinrättningen å Norrmalm 1843-1848, Allmänna straff- och arbetsfängelset för kvinnor 1849-1886, Centralfängelset på Norrmalm 1887-1896. (Lista över fängelsechefer m.fl. befattningshavare se inledningens sista sida.)

Fängelset hade plats för ca 300 kvinnliga fångar som kom från hela landet. De flesta av dem var arbetsfångar som saknade anställning och därför ålagts tvångsarbete för lösdriveri, huvudsakligen prostitution. Straffångarna var sådana som dömts till längre straff än två år, oftast för upprepade stölder eller barnamord. År 1849 skildes fångkategorierna arbetsfångar och straffångar åt. Den första kategorin tillhörde "tvångsarbetsanstalten" och den senare "straffängelset eller "centralfängelset".

I Norrmalmsfängelset tillverkades bland annat bomullstyger och yllevaror samt syddes fångkläder och sängkläder till andra svenska fängelser. En del varor framställdes också åt enskilda företag och privata sömmerskor. Stränga regler rådde på kvinnofängelset och brott mot reglerna var vanligare här än på andra fängelser. Till exempel var det förbjudet att ha kontakt med andra fångar med tal, tecken eller brev. Det var också förbjudet att störa stillheten med skratt eller sång. Ingen kunde undvika att bryta mot dessa regler. I straffrullor och andra fångförteckningar finns det anteckningar om interna straff som vanligtvis bestod i förvaring i ljus eller mörk cell, minskad kost eller förlust av sängkläder.

Stockholms stads norra kronohäkte, ett häkte för korttidsfångar, förenades med fängelset 1850 och ställdes under samma förvaltning som fängelset i övrigt. I samband med denna utvidgning införlivades med dess område den tomt och de lokaler vid fängelseområdets östra sida som dittills hade disponerats av Smedjegårdshäktet.

Centralfängelset på Norrmalm avvecklades i början på 1890-talet och fr.o.m. januari 1894 fanns inte längre några straffångar kvar i fängelset. Dessa fördes till Stockholms läns- och straffängelse (se arkivförteckning nummer 1697). I november 1896 lades fängelset ned helt i.o.m. att de sista arbetsfångarna överflyttades till Centraifångeiset i Norrköping och langarna i kronohäktet, "kronofångarna", till Stockholms läns- och straffängelse.

Arkivet har överlämnats till Stockholms stadsarkiv i omgångar, accessionsnummer: 28/1935, 38/1939, 32/1943, 33/1943, 56/1945, 33/1946 och 24/1955. Arkivets mest efterfrågade handlingar är fångförteckningarna, stamrullorna (serierna D 2 A-F), 1819-1896, till 1827 avseende spinnhuset på Långholmen, samt registren till dessa 1842-1896 (serie D 3). Register till stamrullor över straffångar saknas fr.o.m. februari 1854, se istället Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (arkivförteckningsnummer 34 B) serie A I a Kyrkböcker för straff och arbetsfångar t.o.m. 1896 och register 1830-1866 (A I b) som kan vara till viss hjälp vid återsökning av fångarna. Även register till stamrullor över kronofångar saknas, se kyrkoarkivet som ovan, serie A II Kyrkböcker över kronofångar 31/12 1850-3/11 1896.

Totalt omfattar arkivet drygt 27 hm, varav 6,5 hm utgörs av remisshandlingar 1827-1896 (serierna E 2 A-C). Utöver ovannämnda undantag förekommer inte handlingar äldre än ca 1845 i det tidsmässigt ojämnt bevarade arkivet. Enligt arkivarie Folke Sleman, som först förtecknade arkivet 1947, splittrades delar av fängelsets arkiv på godtyckliga grunder enligt fångvårdsstyrelsens beslut den 9/11 1896. En del handlingar hamnade hos fångvårdsstyrelsen, en del på olika fångvårdsanstalter. Se Slemans promemoria 25/5 1946, ing. 373/1946, Stadsarkivets ämbetsarkiv, arkivförteckning nummer 2088, inkomna handlingar E 1:46.

Centralfängelset på Norrmalms arkiv har omförtecknats, kompletterats och försetts med tidigare saknade volymsigna samt delvis omordnats under april 2011.


Stockholms stadsarkiv den 26 april 2011

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Centralfängelset på Norrmalm (se/ssa/0034A).

Inledning till arkivförteckning, upprättad 1947 (D 11:3).

Dahlgren, E. W. (red.): Stockholm 1897, Stockholm 1897.

Lundin, Claes och Strindberg, August: Gamla Stockholm, Stockholm (1882) 1975.

Taussi Sjöberg, Marja: Spinnhusliv: i Den dolda historien - 27 uppsatser om vårt okända förflutna (red: Ambjörnsson, Ronny och Gaunt, David), Stockholm 1984.

Wieselgren, Sigfrid, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, Stockholm 1895.


FÄNGELSECHEFER , 1827-1848 var fängelsechefens titel föreståndare och kamrer, därefter direktör.
Anders Wallberg , 1827-1851
August Leopold Hård. t.f. , 1840-1843
Carl Ekenstierna, tf. , 1843-1852
Carl Johan Wiberg , 1852-1883
Carl Robert Wiberg , 1883-1896


BOKHÅLLARE, från 1862 kamrerare.
Sven Johan Wijkman , 1832-1836
Carl Wilhelm Gestrin , 1836-1852
Eric Wilhelm Westman , 1852-1874
Carl Axel Silfverling , 1874-1892
August Wilhelm Gotthard Sundberg, t.f. , 1892-1895
Gustaf Albin Zettergren, t.f. , 1892-1895


BEVAKNINGSBEFÄLHAVARE
Sven August Rundbäck , 1858-1862
Carl Robert Wiberg , 1862-1867
Johan Ossian Carlgren , 1867-1873
Johan August Reinhold Kullgren , 1873-1877
Johan August Jansson , 1877-1885
Oscar Ludvig Wilhelm Fransisco Almen , 1885-1896


ARBETSFÖRESTÅNDARE, från 1862 arbetsbokhållare.
Johanna Magdalena Westling, f. Hernod, omgift 1838 Wallberg , 1829-1858
Carl Holmberg , 1858-1871
Thure Valdemar Samuelsson , 1871-1892
Karl Pontus Me16n, t.f. , 1892-1896


ARBETSFÖRESTÅNDERSKOR, före 1862 titel andra arbetsförestånderska.
Charlotta Fredrica Chave , 1847-1854
Sofia Ulrika Moberg, 1854-1881
Sofia Odelia Constantia Åberg, 1881-1892

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2021-12-15 10:19:27