Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Jämtlands län


Grunddata

ReferenskodSE/SVAR/ÖLA-133230000
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yJvKKo9HQOZFAe184ymzd9
ExtraIDÖLA-133230000
ArkivinstitutionSvensk Arkivinformation Ramsele
Arkivbildare/upphov
Jämtlands län
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)ALLMÄNT: Jämtlands län omfattar landskapen Jämtland och Härjedalen men dessutom Bodums, Fjällsjö och Tåsjö socknar i Ångermanland samt Ytterhogdals och Ängersjö socknar i Hälsingland. Jämtland och Härjedalen tillhörde Danmark/Norge till 1645 då landskapen genom freden i Brömsebro tillföll Sverige. Jämtland fördes till Härnösands län (landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland) medan Härjedalen lades till Hudiksvalls län (landskapen Hälsingland, Gästrikland och Härjedalen). År 1654 upplöstes Härnösands län och samtliga ovannämnda landskap kom att bilda ett län, till en början kallat Västernorrlands län med Hudiksvall och senare Gävle som residensstad. År 1762 delades detta län. Jämtland fördes till Västernorrlands och Härjedalen till Gävleborgs län. Jämtlands län (landskapen Jämtland och Härjedalen) bildades först år 1810. Kyrkligt tillhörde Härjedalen Trondheims stift till år 1645 medan Jämtland, trots att det politiskt lydde under Danmark/ Norge, låg under ärkestiftet i Uppsala ända fram till år 1570 då även detta landskap överfördes till Trondheims stift. I samband med det svenska övertagandet av Jämtland och Härjedalen år 1645 skapades Härnösands stift (superintendentia). Till detta stift fördes Jämtland medan det är oklart om Härjedalen fördes till det nybildade stiftet redan då eller först år 1661.

UTDRAG UR FÖRSAMLINGSBÖCKER: Utdrag ur de nominella folkräkningarna skedde vart tionde år. Dessa finns för åren 1860 och 1870 förutom de volymer, vilka i katalogen rubricerats som "Utdrag ur församlingsböcker". Åren 1880 och 1890 har lagts under "Jämtlands län" först i länslistan, medan åren därefter har lagts under respektive församling.

BEFOLKNINGSSTATISTIK: Regelbundna befolkningsstatistiska data finns från 1749, då tabellverket började fungera. Prästerskapet i varje församling ålades att på grundval av kyrkböckerna varje år upprätta tre tabeller enligt tryckta formulär. Den första tabellen innehöll uppgifter om antalet döpta barn, antalet jordfästa, vigda samt genom döden upplösta äktenskap. I den andra tabellen upptogs de avlidna, fördelade på ålder och dödsorsaker. Den tredje tabellen angav antalet invånare i socknen, uppdelade på ålder, kön, civilstånd samt stånd och yrken. För vissa församlingar finns också en tabell IV, som upptar de i församlingen varande personerna efter stånd, villkor och andra levnadsomständigheter. Tabellerna kan i vissa fall omfatta flera församlingar i ett pastorat.

FÖDDA, VIGDA OCH DÖDA: De årsvis utförda avskrifterna ur födelse-, vigsel- och dödböckerna, vilka insändes till SCB, har filmats för åren 1921-1949. Födda har filmats även för perioden 1950-1957. De har monterats årsvis, länsvis och placerats under "Jämtlands län" först i länslistan. Här återfinns de församlingar som respektive år låg i länet. Församlingar, som senare tillkommit, återfinns i sina tidigare län. (Se församlingshistorik). Materialet lyder under sedvanliga sekretesslagar. Ett register över länets församlingar underlättar användningen (CL0367).

LAPPFÖRSAMLINGAR: I Jämtlands län inrättades år 1746 särskilda lappförsamlingar för samernas religionsvård. Dessa församlingar omfattade särskilda lappmarket och överskred därför gränserna till andra församlingar. Lappförsamlingarna indrogs 1942.

ORTREGISTER: I de flesta hurförhörslängder finns ortregister även om detta inte särskilt anges.

FÖRKORTNINGAR:
Fört = Förteckning
Hfl = Husförhörslängd
Kbfd = Kyrkobokföringsdistrikt
Lfs = Landsförsamling
Sfs = Stadsförsamling

ÖVRIGT: Gällstämma kallades före 1862 en sockenstämma, som var gemensam för alla socknar, som tillhörde samma pastorat (gäll). Den hölls vid moderkyrkan och behandlade angelägenheter, som angick hela pastoratet. Gällstämmoprotokoll har registrerats under respektive församling.

SEKRETESS: Allt kyrkoarkivmaterial är sekretessbelagt i 70 år. Vid utlåning gäller att volymer inte delas. En volym kan följaktligen inte lånas ut förrän hela volymen blivit fri från sekretessen. Vid köp gäller dock att enstaka kort ur volymen kan erhållas.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Riksarkivet i Östersund
Ämnesord, ort
Jämtlands län

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-11-24 00:00:00
Senast ändrad2003-06-12 00:00:00