Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lasarettet i Finspång, Medicinska lasarettsarkivet  (1881 – 1958)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Administration + stödverksamheter)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Sjukhem)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Sjukhus, sjukstugor)
Alternativa namn
Ingår: Långvårdsavdelning fr.o.m. 1955 (1952).
Även räkenskapshandlingar för sjukhemmen runt Finspång. Obs! de bör flyttas till administrativa lasarettsarkivet!/KH
Fr.o.m. 1959 uppdelat på kirurgisk och medicinsk klinik.
HistorikEn brukskirurg fanns anställd redan på 1700-talet. "Spetaln" inrättades på 1850-talet vid den stora koleraepidemin. Det huset är numera rivet, låg vid nuvarande Bergsbron, söder om strömmen.
Ett brukssjukhus inrättades på 1860-talet. Landstinget hade avtal om vårdplatser fr.o.m. 1870.
1873 års landsting beslutade om uppförande av lasarett i Finspång och Kisa. 1876 års landsting beslutade om lasarett i Finspång för 18 vårdplatser. Bruksägaren i Finspång, Carl Ekman, skänkte mark till lasarettsbygget och stod för 1/3 av kostnaden samt skänkte brukssjukhusets inventarier till nya lasarettet. Det stod klart 1 oktober 1880. Elektriskt ljus installerades 1897. Vattentoaletter 1915. Centralvärme 1921.
Lasarettet hade 1877-1973 en egen direktion som beslutade om verksamheten, se Lasarettet i Finspång, Administrativa arkivet.
Antalet vårdplatser utökades successivt till 25 st 1902, 35 st 1908 efter utbyggnad, 40 st 1916 och 60 st 1928 efter nybyggnad.
Barnbörds-/förlossningsavdelning med 6 platser, fanns 1939-1980, se särskilt arkiv.
Röntgenlaboratorium öppnades 1916 men fick fast läkare först 1951. Se särskilt arkiv: Röntgenavdelningen, Finspång. Röntgenavdelningen moderniserades 1952 och landstinget tog samma år beslut om att lasarettet skall om och tillbyggas till ett s.k. normallasarett med delad medicinsk och kirurgisk klinik.
En långvårdsavdelning med 23 platser öppnades i gamla epidemisjukhuset 1955-07-01.
1958 färdigställdes 1:a etappen av utbyggnaden som omfattade uppförande av 3 vårdavdelningar á 24 vårdplatser för långvarigt sjuka kallad Sergelsgården, och ny panncentral. De nyuppförda långvårdsavdelningarna togs i bruk som akutplatser under 2:a etappens byggnadstid. Den invigdes 1961 och omfattade en byggnad med 3 vårdavdelningar á 32 vårdplatser och lokaler för fysikalisk terapi, badavdelning, förrådslokaler mm, samt en behandlingsbyggnad med kirurgisk mottagning, röntgenavdelning, operationsavdelning och BB-avdelning om 14 vårdplatser med tillhörande förlossningsavdelning samt en obduktionsbyggnad med bisättningslokaler.
Fr.o.m. 1958 utfördes även ombyggnadsarbeten inom f d Finspångs Handelsförenings lokaler för att ordna provisoriska mottagningslokaler för en medicinsk avdelning så att lasarettets delning till normallasarett skulle kunna verkställas. 1 februari 1959 öppnades den medicinska kliniken med till en början 46 vårdplatser. Det odelade lasarettet upphörde därmed, se härefter respektive klinikarkiv.
Se även historik för Lasarettet i Finspång, Administrativa arkivet samt bilaga Laserettet i Finspång 100 år 1880-1980.
*******************************************
Utveckling av antalet vårdplatser under åren 1881 - 2009
ÅR Vårdplatser
1880 12
1881 18
1900 22
1920 40
1940 81
1960 103
1965 213
1979 213
1992 78
1994 58
1996 42
1998 32
2000 33
2003 29
2004 16
2009 14
Källa: Uppgifterna fram till 1979 är hämtade ur ett material som sammanställts av Stig Schilling.
***********************************************
Muntligt berättad historia om ”Det vita sjukhemmet”
Sjukhemmet nämns i de ekonomiska handlingarna under arkivbildaren Finspångs lasarett, administrativa arkivet serie G 8 verifikationer Finspångs sjukhem. Handlingarna omfattar åren 1956 - 1960. Det namn som används på fakturor och i bokföringen är Finspångs sjukhem, Kronikeravdelningen, Sjöviksvägen 26, Långvårdsavdelningen i gamla epidemisjukhuset.
I juli 1955 öppnas en till lasarettet ansluten långvårdsavdelning å 23 vårdplatser i fd epidemisjukhusets lokaler.
Syster Gertrud berättar 2014-04-05:
Sjukhemmet tillhörde Lasarettet och låg några kvarter från lasarettsområdet. Ett vitt hus som liknade en herrgård med ganska stor trädgårdstomt sluttande på ena sidan huset. Där fanns både träd och buskar och även litet blommor.
De flesta rum hade 2 - 4 vårdplatser. Huset hade 2 våningar så det blev i princip två avdelningar. Vi hade nog endast 2 enkelrum varav det ena var upptaget av samma patient under min tid där. Den patienten hade en egen dag-anställd personal.
Vi hade eget kök med matrum där personalen kunde äta. Utmärkt bra kokerska som lagade god husmanskost både till patienter och personal.
Patienternas diagnoser här var mycket skiftande - cancer, proppar, hjärnblödningar, njurbesvär, Alzheimer, Parkinson m.m.
Jag kom dit som semestervikarie en månad. Därefter blev jag senare ombedd att söka tjänsten som ”föreståndare”= sjuksköterska.
Alla patienter var i princip sängliggande! Även här saknade patienterna något att göra. Överläkaren undrade över att ingen i princip kom därifrån för det behövdes ju flera platser!.
Här fanns ju nattpersonal men sjuksköterskorna, 2 st , (föreståndare och 1 sjuksköterska med utländsk utbildning) måste ligga jour på jourrum varannan natt! I regel blev man väckt varje natt p.g.a. att patienterna behövde hjälp.
Läkare var underläkare från medicinska kliniken på Finspångs lasarett. Rond tror jag var 1 gång/vecka. Vid eventuella övriga behov åkte patienten till Lasarettet eller fick ordination per telefon.
Detta att kunna träna en del patienter så att de kunde åtminstone sitta uppe, var något jag starkt önskade. TV och radio fanns ej vad jag minns. Bad att få köpa något material att använda till terapiarbeten, men det fanns inte pengar. 10 kr var allt jag kunde få disponera----.
Tog istället med saker hemifrån som kunde användas som handarbeten t.ex. till små dukar (trädda e.dyl). En patient som drabbats av halvsidig förlamning och bara kunde säg ja eller nej blev överlycklig. Hon var tydligen mycket handarbetsintresserad! Vi fick tillstånd att hon fick sitta uppe och därefter satt hon och handarbetade varje dag. Hon klarade t.o.m. korsstygn med en hand! Hon fick senare flytta till ett äldreboende.
Varje gång vi lyckades hjälpa en patient att få flytta till äldreboende eller hem blev stämningen på avdelningen mycket gladare. - Hoppet, att kanske är det jag, nästa gång tändes.
Här fanns också en helt fantastisk personal som gjorde underverk med de små resurser vi hade.
Jag tjänstgjorde där en månad 1957 samt år 1958 och deltid januari 1959. Då blev jag övertalad att söka skolskötersketjänsten, som jag fick. Nu var det stopp på alla journätter vilket var bra när vi hade 2 små barn.
Syster Gertrud 2014-04-05 / Genom Margaretha Rehnberg
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/LIO_175
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/wE4hGbmxnKk2eEpzHw1mV1
SpråkSvenska
ExtraIDLIO_175