Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/16214
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/RFadhTmBU4Ymx5n8gOykS6
ExtraID16214
Omfång
20 Hyllmeter  (-)
Datering
1956 – 1984  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet (1956 – 1984)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

ArkivhistorikFrån och med 1 juli 1984 se Institutionen för pedagogik.

HISTORIK
Pedagogiska institutionen 1956-1984

Pedagogiska institutionen tillkom 1956 och 1958 inrättades en professur i pedagogik och pedagogisk psykologi, som alltsedan dess innehafts av Kjell Härnqvist. En docenttjänst tillkom 1958 och ytterligare en professur i pedagogik inrättades 1970.

Under de första verksamhetsåren hade institutionen tre dominerande uppgifter: forskningsuppdrag för statliga utredningar inom utbildningsområdet, utbildning av psykologer och den s k obligatoriska kursen för lärare. Från mitten av 1960-talet övertogs utbildningarnas roll som främsta uppdragsgivare av olika sektorsorgan, främst skolöverstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet. Hela tiden fram till den senaste gymnasieutredningen har emellertid uppdragsforskning för utredningar utgjort en viktig del av verksamheten.

Med uppdragsforskningen som bas och utgångspunkt har det under årens lopp vuxit fram ett antal internationellt uppmärksammade forskargrupper, som kommit att få stor betydelse för den pedagogiska forskningen i hela landet. Som exempel på sådana stora projektgrupper kan nämnas Individualstatistik-projektet, som möjliggjort ingående studier av effekter i förändringar inom utbildningssystemet; UG-projektet, som kom till i samband med grundskolans genomförande och producerade en omfattande forskning om tonåringarnas situation i 60- och 70-talens Sverige; och Kompass-projektet, som lade grunden för systematisla studier av hur ramfaktorer styr och begränsar undervisningsprocessen. Nämnas bör också Tips-projektet och dess efterföljare Inom-gruppen, som dels utvecklat metoder för kvalitativa analyser av inlärning, dels lagt grunden för en snabbt växande ämnesdidaktisk forskning. Forskning utgör för närvarande två tredjedelar av institutionens verksamhet.

När det gäller undervisningen föreligger inte samma kontinuitet. Förändringar i den akademiska grundutbildningens uppbyggnad har gång på gång tvingat institutionen till djupgående omställningar. Först flyttade den s k obligatoriska kursen för blivande ämneslärare över till ämneslärarlinjen i slutet av 60-talet och kort därefter lades psykologutbildningen om så att institutionen bara kom att svara för en mindre del av undervisningen. Samtidigt med dessa förändringar ökade emellertid intresset för studier i pedagogik starkt hos många grupper och tillströmningen till grundkurs och fördjupningskurs ökade starkt. När vågen av intresse för samhällsvetenskapliga ämnen efter hand klingade av började en ny profil ta form. B-avdragsläsande lärare (dvs lärare med tjänstledighet för studier) kom att utgöra en allt större sel av studerandegruppen och detta ledde till utveckling av kursalternativ speciellt avpassade för lärare. Samtidigt med detta utvecklades andra specialinriktade grundkurser: idrottspedagogik, barnkunskap, fortbildning för SYO-personal et. En allt större andel av de studerande följde dessa specialinriktade grundkurser och fortsättningskurser.

Nästa stora förändring kom i samband med den genomgripande förändringen av fortbildningsverksamheten för lärare för ett par år sedan. Ett stort antal fortbildningskurser byggdes upp och den redan pågående utvecklingen från kurser med "allmän inriktning" till kurser för speciella målgrupper intensifierades. Det senaste ledet i denna förändring är en ämnesdidaktisk kurs för pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-12 år.

Både fortbildningskurser och den ämnesdidaktiska kursen har planerats i nära samarbete med lärare och forskare från institutionen för praktisk pedagogik. Det samarbete mellan de båda institutionerna som sedan länge förekommit t ex vad gäller forskningsutbildningen har successivt vidgats. De gynnsamma effekterna av den lokalmässiga samordningen som skedde vid utflyttningen till Mölndal 1974 har blivit alltmer påtagliga.

Den 1 juli 1984 ombildades institutionen genom att de båda pedagogiska institutionerna sammanslogs till en institution och fick benämningen Institutionen för pedagogik med en gemensam administration.
Mölndal i december 1985
Åke ERsman, prefekt

SERIEBILDNING
Seriebildningen innehåller protokoll, utgående handlingar med serier som forskningsrapporter, personaltidning, forskarutbildningens månadsblad och övriga rapporter.
Det finns också serier med register och liggare och inkomna handlingar med korrespondens, uppsatser och avhandlingar.
Kartotekskort med register över forskarstuderande finns i arkivet för Institutionen för pedagogik och didaktik,
F-serierna innehåller handlingar rörande grund- och forskarutbildning samt forskningsprojekt.
Serierna är avslutade om inte annat anges.
Vid omorganisationen 1984 upphör pedagogiska institutionen och verksamheten fortsätter på Institutionen för pedagogik.

SÖKINGÅNG
Arkivförteckningen är främsta sökingången till arkivet.

SEKRETESS
Vid pedagogiska institutionen finns inga handlingar belagda med sekretess.

GALLRING
Arkivet är tidigare gallrat enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 815, den 18 februari 1982.
Arkivet är ordnat och gallrat 2006.
Göteborgs universitets dokumenthanteringsplan (Dnr A5 1983/04) har använts som underlag vid aktrensning och gallring.
Ytterligare gallringsbara handlingar finns ej.

För en sammanställning av organisationsförändringar 1977-2006 se pappersförteckningen.

Kontroll

Skapad2006-05-16 00:00:00
Senast ändrad2009-04-21 16:26:30