bild
Arkiv

Tosterups godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30851
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MPGYzJLytL4WaKZCJPbBq1
Omfång
0,6 Hyllmeter 
32 Volymer 
Datering
1899 – 1944  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 2001, Annika Tergius
Övriga hänvisningar
Litteratur: "Tosterup på Österlen, historia möter nutid"
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tosterups gods
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30851

Förteckning









Förteckning

över

Tosterups godsarkiv





































Förteckningen upprättad i april 2001
av arkivarie Annika Tergius.
Allmän anmärkningLeverans 32/95.
Inledning (äldre form)Tosterups gods är beläget i Tosterups socken i Ingelstads härad. Godset är känt sedan 1300-talet och från mitten av detta århundrade fram till 1640 var familjen Brahe ägare till godset. Den förste av familjen Brahe som man med säkerhet vet har innehaft Tosterup var riksrådet Axel Pedersen Brahe. Hans son tog sedan över tillsammans med sin hustru Magdalene Olufsdotter Krognos 1487, och den borg som man kan se idag har sina huvuddrag från deras tid.
Den siste av Braharna, Tyge Axelsen, dog 1640. Godset köptes då av riksrådet och befallningsmannen på Malmöhus, Otto Tagesen Thott, även kallad den skånske kungen. Efter hans död tog hans svärson Jörgen Iversen Krabbe över godset. Han innehade redan Krageholm, Högestad och Baldringe. Under oroligheterna i samband med Skånes övergång från danskt till svenskt styre, blev Jörgen Krabbe misstänkt för högförräderi och avrättad 1678. Hans änka Jytte Thott bosatte sig då på Högestad och enligt traditionen sägs det att hon lät mura igen alla fönster som vette mot Tosterup för att ytterligare markera sin sorg. I sin kamp för att bevisa sin makes oskyldighet, blev Jytte Thott hårt skuldsatt och hon avträdde 1688 Tosterup till förmån för sin svåger Just Hög som emellertid ganska omgående sålde det till Rutger von Ascheberg.
Ascheberg lyckades ganska väl med att samla ihop de spridda delarna av Tosterups gods och hans son fick ärva ett omfattande godskomplex. Sonens äktenskap var emellertid barnlöst och vid hans frånfälle 1722, var det hans syster Margareta som löste till sig Tosterup. Genom hennes gifte med Rutger Barnekow hamnade så Tosterup i denna familjs ägo. Under 1700-talet var ägarbytena ganska täta med familjer som Bennet, Wrangel, Ruuth, Sparre och de Cheusses.
År 1810 köper Alexandrine de Cheusses' svärson Isaac Lars Silfversparre Tosterup. Han var gift med Sophie Sparre som var änka efter tecknaren, författaren och generalamiralen Carl August Ehrensvärd. De innehade godset fram till 1832 då Sophie Sparres son i första giftet, överste Gustaf Ehrensvärd och hans hustru Henrietta Adlercreutz, tog över. Under denna tid genomgick slottet en genomgripande restaurering. Deras son, politikern Albert Ehrensvärd och hans hustru Hedda Vogt innehade godset från 1858-1902, därefer bodde Hedda ensam på slottet fram till 1907. Efter hennes död hade Carl August Ehrensvärd och hans hustru Lovisa Ulrika Thott Tosterup bl.a. tillsammans med sin son Augustin. Från 1944-1957 ägde Carl August Ehrensvärd, först tillsammans med sina kusiner och från 1947 ensam Tosterup.
Tosterup ägs idag av Jörgen Ehrensvärd tillsammans med sonen Jan.
Arkivet omfattar endast en mindre del driftshandlingar från Carl August och sonen Augustin Ehrensvärds tid. Handlingar rörande familjen Ehrensvärd finns även i Ehrensvärdska samlingen på Riksarkivet.

I arkivet har i juni 2007 även inordnats en ägarelängd över de tidigaste ägarna till Tosterup vilken förvaras i Landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling.


Annika Tergius i maj 2001 samt juni 2007

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-11-16 00:00:00
Senast ändrad2017-03-13 14:56:24