Arkiv

Hedemora rådhusrätt och magistrat

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/10387

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Zhn6bDX9rH6cxG02H087k3

ExtraID

10387

Omfång

38,4 Hyllmeter

Datering

1665 – 1936 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Hedemora rådhusrätt och magistrat (– 1936)

Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Inledning (äldre form)

Hedemora fick privilegium som handelsplats 1446. Stadsprivilegier, som innebar egen rättskipning, utfärdades 1459.
I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Hedemora rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1936. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Hedemora domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns åren 1937-1964 en kommunalborgmästare i staden.
I Hedemora fanns tidvis jämte rådhusrätten även kämnärsrätt och accisrätt.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. Överexekutor i Hedemora var magistraten.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Hedemora var stadsfiskalen polischef från den 1 juli 1936.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör.
Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Hedemora infördes stadsfullmäktige 1868.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol. Hur auktionsväsendet fungerat i Hedemora i äldre tid är okänt.

Hedemora rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar huvudsakligen fr.o.m. 1600-talets andra hälft. Magistratshandlingar finns till utgången av år 1936, då rådhusrätten och magistraten upphörde. Arkivet innehåller även handlingar efter stadens allmänna rådstuga, borgerskapets äldste och notarius publicus. Kämnärsrättens, accisrättens och stadsfogdens handlingar utgör egna arkiv. Stads- och kronokassörens handlingar ingår i rådhusrättsarkivet. Auktionskammarhandlingar är veterligen ej bevarade.
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier.
Arkivet har ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av Anders Flood under ledning av undertecknad.

Uppsala i landsarkivet den 1 augusti 1997

Björn Asker

Ämnesord

Ämnesord, ort

Hedemora stad

Dalarnas län

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Skapad	1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad	2023-12-04 16:49:49