Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lunds stads skolarkiv. Lunds privata elementarskolas byggnadsaktiebolag  (1900 – 1972)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad
HistorikLUNDS STAD. LUNDS PRIVATA ELEMENTARSKOLAS BYGGNADSAKTIEBOLAG
Efter att ha fört en ambulerande tillvaro som skola allt sedan tillkomsten 1847 med 15 elever, inköpte lektorn på skolan, C W Hultmark, i början av 1860-talet huset vid Vårfrugatan 7. Han upplät 1866 husets nedre våning samt ett par rum i en uthuslänga till skolan mot en årlig hyra av 800 kronor. När C W Hultmark dog 1881 köptes huset av grannen, bagarmästaren Magnus Wahlbom. Denne hyrde ut hela huset till skolan, som då bestod av två stora salar samt 4-5 någorlunda rymliga klassrum och ett par små kamrar.
En husägare i staden erbjöd sig att köpa en del av den Löwegrenska tomten (där stadsbiblioteket nu ligger) och där uppföra en skola, som han sedan skulle hyra ut till Lunds Privata Elementarskola. Förslaget förkastades emellertid och i stället vände man sig till staden Lund och fick då mot en räntefri inteckning som enda skuld köpa den 2,470 m2 stora Ehrenbergska lyckan i stadens östra utkant.
Lunds privata elementarskolas byggnadsaktiebolag bildades 1901 av skolans lärarkår som erbjöd elevernas föräldrar att teckna aktier. Till hösten 1902 skulle den av A B Jacobsson ritade skolan vara klar, men p g a lockout blev den inte färdig förrän våren 1903 till en kostnad av 94,000 kronor. Lördagen den 7/2 1903 tog man högtidligt farväl av den gamla skolan och invigde den nya. Dagen till ära var det lovdag för eleverna. Kl 13 stod de 256 eleverna, lärarna samt en rad prominenser uppställda på gamla skolgården. Efter sång av skolans sångkör och tal av skolans rektor, sedan 1898 Johannes Strömberg, tågade man med standaret i täten i procession ut genom den gamla skolans grindar ned för Vårfrugatan och vidare genom V Mårtensgatan över Oxtorget, som Mårtenstorget då kallades, samt Ö Mårtensgatan och Arkivgatan till den nya skolan, som då hade huvudingång åt sistnämnda gata.
Fullt tillräcklig för skolans behov blev den nya byggnaden dock inte. Lokaler för undervisning i teckning och gymnastik saknades och måste förhyras på annat håll. Lokalerna för undervisning i fysik var otillräckliga och samlingssalen ansågs mindre lämplig att fylla det tredubbla ändamålet att vara på en gång samlings-, sång- och skrivsal. Till detta kommer att elevantalet mellan 1903 och vt 1913 ökade från 256 till 650. Därför föddes tanken på en tillbyggnad. 1911 utsändes en ny inbjudan att teckna aktier och man lyckades få in tillräckligt många intressenter att ett erforderligt aktiekapital kunde tillförsäkras nybygget. Dock återstod ett problem. Den tomt på 2,470 m2 som skolan ”fått” av staden räckte inte till. Därför vände man sig på nytt till staden Lund, som även denna gång visade tillmötesgående och upplät ytterligare 2,075 m2 tomt. Fram till 1905 låg på denna tomt ett magasin. Detta hus revs emellertid och fram till 1912 fanns på tomten en parkanläggning. Redan innan tomten erhållits hade bolagets styrelse vänt sig till domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, som gjorde ritningar på om- och tillbyggnaden. I juni 1912 utbjöds byggnadsarbete på entreprenad och ungefär ett år senare stor tillbyggnaden klar.
Under högtidliga former invigdes den 24 augusti 1913 Lunds Privata Elementarskolas ny- och tillbyggnad. Invigningsakten ägde rum i skolans nya samlingssal.
Byggnadsaktiebolagets uppgift var därefter att förvalta skolans båda byggnader.
Efter skolans kommunalisering 1966 övergick ägaransvaret för skolan och dess byggnader på Lunds stad (fr o m 1971 Lunds kommun).
Den 27 mars 1969 beslutade bolagsstämman om likvidation av bolaget.
Sista bolagsstämman med aktieägarna i Lunds privata elementarskolas byggnadsaktiebolag hölls den 28 mars 1972, på vilken man beslöt att bolaget skulle upplösas.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_340
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/lgguYInV4qEKGlxysmfc90
SpråkSvenska
ExtraIDACS_340