Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Utredningen om hemlig dataavläsning/ Utredningen om regeländring för vissa hemliga tvångsmedel


Grunddata

ReferenskodSE/RA/326452
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7uUyP13AEo9CYADsVfypsF
ExtraIDJu 2016:12
Omfång
0,2 Hyllmeter 
Datering
2016–2018(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Allmän anmärkningUtredningen om hemlig dataavläsning/ Utredningen om regeländring för vissa hemliga tvångsmedel
YK 6452
Departementets nr: Ju 2016:12
Regeringens bemyndigande: 12 maj 2016 och 19 oktober 2017
Direktiv: 2016:36 och 2017:102
Betänkanden: SOU 2017:89 och SOU 2018:30
Sökingångar: Reversal med förteckning
Diarium: Ja
Historik: SOU 2018:30 s. 3 och 4
Gallring: Nej
Sekretess: Nej
Inledning (äldre form)Regeringen beslutade den 12 maj 2016 att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att utreda om svenska brottsbekämpande myndigheter
ska ges möjlighet att använda hemlig dataavläsning. Samma dag
förordnades Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt, att vara
särskild utredare. Som sekreterare anställdes från och med den
13 juni 2016 hovrättsassessorn David Caldevik. Utredningen antog
namnet Utredningen om hemlig dataavläsning.
Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv
(Dir. 2017:102) att utredningen också skulle analysera och ta ställning
till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation
och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan
knytas enbart till den person som åtgärden avser, i stället för till ett
telefonnummer, annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning,
samt föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder
som behövs. Utredningstiden förlängdes så att uppdraget i den
del det avsåg tilläggsdirektiven skulle redovisas senast den 13 april
2018.
Uppdraget som avsåg hemlig dataavläsning redovisades den
16 november 2017 genom delbetänkandet Hemlig dataavläsning –
ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89).
Utredningen antog därefter ett nytt namn – Utredningen om regeländringar
för vissa hemliga tvångsmedel.
Den 8 juni 2016 förordnades följande personer som experter att
biträda utredaren: seniora strategiska rådgivaren Kurt Alavaara och
chefsjuristen Per Lagerud vid Säkerhetspolisen, tidigare enhetschefen
vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden numera rådmannen
Anna Backman vid Attunda tingsrätt, inspektören och gruppchefen
Johan Dahl och it-teknikern Susanne Hedberg vid Nationella operativa
avdelningen (NOA) inom Polismyndigheten, ämnesrådet Mikael
Kullberg vid Justitiedepartementet, kammaråklagaren Mats Ljungqvist
vid Riksenheten för säkerhetsmål och verksjuristen Lisbeth Tjärnkvist
vid Tullverket. Den 22 juni 2016 förordnades ytterligare två experter;
vice överåklagaren Bengt Lindholm vid Ekobrottsmyndigheten och
generalsekreteraren Anne Ramberg i Sveriges advokatsamfund. Den
16 februari 2017 förordnades kammaråklagaren Hans Harding vid
Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö som expert. Den
30 mars 2017 entledigades Mikael Kullberg från uppdraget som
expert. Samma dag förordnades kanslirådet och tillförordnade enhetschefen
Frida Göranson vid Justitiedepartementet som expert.
Den 17 november 2017 entledigades Kurt Alavaara, Anna Backman,
Johan Dahl, Frida Göranson, Susanne Hedberg och Mats Ljungqvist
från uppdragen som experter. Samma dag förordnades enhetschefen
Cecilia Agnehall vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, chefsjuristen
Arne Andersson vid Polismyndighetens rättsavdelning och
rättssakkunniga Heléne Åberg Benalal vid Justitiedepartementet som
experter.
Utredningens experter har ställt sig bakom utredningens överväganden
och förslag. Slutbetänkandet har därför skrivits i vi-form.
Härmed överlämnas slutbetänkandet Förenklat förfarande vid
vissa beslut om hemlig avlyssning (SOU 2018:30). Utredningens uppdrag
är härigenom slutfört.
Stockholm i april 2018
Petra Lundh
/David Caldevik

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2018-04-23 15:50:00
Senast ändrad2019-08-21 11:10:23