Arkiv

Södermalm och Liljeholmens skytteförening

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0987A

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/LmD8QTBbuKEmIImr4IOXj2

Omfång

3,81 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över Södermalms & Liljeholmens Skytteförenings arkiv
Allmän anmärkning	Serie Z (Tilläggsleverans ) är förtecknad enligt förenklad metod, eventuella dateringar och anmärkningar är preliminära.
Inledning (äldre form)	SÖDERMALMS & LILJEHOLMENS SKYTTEFÖRENING Liljeholmens Skyttegille bildades den 28 maj 1890. Initiativtagare var den i det Svenska frivilliga skyttets historia välkände apotekaren Vilhelm Wahlquist. Den första skjutbanan anlades vid Midsommarkransen på Kristinebergs gårds ägor. År 1891 ingick gillet i Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, senare Skytteförbundens överstyrelse. Två år senare bildades under majoren Birger Tollsténs ordförandeskap Södermalms skyttegille. Det förlade sina övningar till Liljeholmens banor. År 1895 sammanslogs de båda gillena, varvid uppkom Södermalms & Liljeholmens Skytteförening. Dess förste ordförande blev majoren Tollstén, dock med Wahlquist som vice och snar efterträdare. Det skulle föra för långt att här gå närmare in på SoL:s historia. Den har i olika jubileumssammanhang skrivits. Blott några snabba nedslag genom tiderna. År 1899 presenterade Erik Blomqvist det första mausergeväret i föreningen. Sex år senare kunde en ny, mer tidsenlig skjutbana tas i bruk, vid Årsta. År 1910 nådde föreningen det svenska skyttets topp genom seger i tävlingen om Göteborgspokalen. Det var kvintetten Erik Blomqvist, Mauritz Eriksson, Verner Jernström, E A Johansson och Bernhard Larsson som svarade för den bedriften. Det var SoL:s första storhetstid som så inleddes. Göteborgspokalen hemfördes också 1911, 1912, 1914 och 1915. Vid 1912 års olympiad vann Blomqvist, Eriksson och Larsson guld åt Sverige. Och 1914 års Baltiska riksskyttetävling i Malmö dominerades av föreningen. Ordförandeskapet i SoL hade efter Wahlquist uppburits av banktjänste-mannen Th Andreasson 1901-1907, av överingenjören B Hanell 1908-1909 och sedan av regementsläkaren Axel Wahlstedt. Nu kom under kriget en väldig ökning av medlemskadern som plötsligt skapade en nästan olidlig trängsel på Årstabanan. Problemen lättade under krigets gång; men nya tillkom med skyttepaviljongens brand den 1 december 1919. Nu hade emellertid rodret i föreningen tagits av den handlingskraftige järnhandlaren Bror G Wadström. En ny paviljong byggdes, och anläggningarna moderniserades. Ingenjör F Nordlund fick efter denna kraftanspänning en lugn ordförandetid, 1926-1932. På tävlingsbanorna hävdade sig ännu de gamla heroerna med världsmästaren Mauritz Eriksson i spetsen. På 30-talet, under Herbert Johanssons sällsynt långa ordförandeera, begynt 1933, kom så den nya vågen med namn som Sven Dessle, C B af Burén, Tage Eriksson och Kurt Johansson. Kurt Johansson torde vara vårt lands mest kände gevärsskytt genom tiderna, och skall SoL personifieras, så bör det vara under hans namn. Han har gjort föreningen ryktbar vida utom landets gränser. Den har numer sitt viste långt söder om söder. Årstabanan sades upp av staden strax före andra världskriget, och under orosåren anlades nytt i terrängen söder om Stuvsta. Det skedde under en ny period av stark med- lemsutveckling. Medlemstalen berättar. I seklets första år noterades siffror kring 250 och 300. En första topp nåddes 1908 med över 850 medlemmar. En snabb regress antecknas sedan till nivån mellan 400 och 500. Krigsåret 1914 uppnås så den första absoluta toppnoteringen, 1 130 medlemmar. Under krigets lopp normaliseras anslutningen succes- sivt, till relativt sett låga 450 år 1918. En ny uppgång för medlemstalet upp till ca 650 1921. Att märka är att stora delar av medlemskadern hittills utgjorts av skolungdom. När skolskjutningarna 1923 tillfälligt upphör, antecknas också den absoluta bottennoteringen 130. En ny stegring, kulminerande 1926 kring 550, bryts med skolskjutningens slutgiltiga nedläggning, och medlemskurvan planar nu ut till nivån mellan 250 och 150. Sistnämnda läge markerar lugnet i 30-talets mitt. Ökningen börjar 1936 och fortsätter sedan, med en lätt regress 1938, till rekordnoteringen 1 400 år 1940. Bilden visar nu en klar likhet med första världskrigets. Redan 1942 är medlemstalet nere under 500, och här förblir det, dock med en lätt sjunkande trend. År 1960 räknade SoL 324 medlemmar, 1970 306. Sjuttiotalet präglas återigen av en viss återhämtning. Herbert Johansson satt kvar i SoL:s ledning till 1953. Han följdes som ordförande närmast av Kurt Johansson, Sven Dessle, Folke Svensson, och C G Ahlberg. Arkivet deponerades i samband med Operation Stockholms Idrotts- minnen i stadsarkivet. Stockholm i stadsarkivet 1978-05-29 Sven Olsson

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2018-03-27 12:23:50

SÖDERMALMS & LILJEHOLMENS SKYTTEFÖRENING

Liljeholmens Skyttegille bildades den 28 maj 1890. Initiativtagare var den i det Svenska frivilliga skyttets historia välkände apotekaren Vilhelm Wahlquist.

Den första skjutbanan anlades vid Midsommarkransen på Kristinebergs gårds ägor. År 1891 ingick gillet i Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, senare Skytteförbundens överstyrelse. Två år senare bildades under majoren Birger Tollsténs ordförandeskap Södermalms skyttegille. Det förlade sina övningar till Liljeholmens banor.

År 1895 sammanslogs de båda gillena, varvid uppkom Södermalms & Liljeholmens Skytteförening. Dess förste ordförande blev majoren Tollstén, dock med Wahlquist som vice och snar efterträdare.

Det skulle föra för långt att här gå närmare in på SoL:s historia. Den har i olika jubileumssammanhang skrivits. Blott några snabba nedslag genom tiderna. År
1899 presenterade Erik Blomqvist det första mausergeväret i föreningen. Sex år senare kunde en ny, mer tidsenlig skjutbana tas i bruk, vid Årsta.

År 1910 nådde föreningen det svenska skyttets topp genom seger i tävlingen om Göteborgspokalen. Det var kvintetten Erik Blomqvist, Mauritz Eriksson, Verner Jernström, E A Johansson och Bernhard Larsson som svarade för den bedriften. Det var SoL:s första storhetstid som så inleddes.

Göteborgspokalen hemfördes också 1911, 1912, 1914 och 1915. Vid 1912 års olympiad vann Blomqvist, Eriksson och Larsson guld åt Sverige. Och 1914 års Baltiska riksskyttetävling i Malmö dominerades av föreningen.

Ordförandeskapet i SoL hade efter Wahlquist uppburits av banktjänste-mannen Th Andreasson 1901-1907, av överingenjören B Hanell 1908-1909 och sedan av regementsläkaren Axel Wahlstedt. Nu kom under kriget en väldig ökning av medlemskadern som plötsligt skapade en nästan olidlig trängsel på Årstabanan. Problemen lättade under krigets gång; men nya tillkom med skyttepaviljongens brand den 1 december 1919. Nu hade emellertid rodret i föreningen tagits av den handlingskraftige järnhandlaren Bror G Wadström.

En ny paviljong byggdes, och anläggningarna moderniserades. Ingenjör F Nordlund fick efter denna kraftanspänning en lugn ordförandetid, 1926-1932.

På tävlingsbanorna hävdade sig ännu de gamla heroerna med världsmästaren Mauritz Eriksson i spetsen.

På 30-talet, under Herbert Johanssons sällsynt långa
ordförandeera, begynt 1933, kom så den nya vågen med namn som Sven Dessle, C B af Burén, Tage Eriksson och Kurt Johansson. Kurt Johansson torde vara vårt lands mest kände gevärsskytt genom tiderna, och skall SoL personifieras, så bör det vara under hans namn. Han har gjort föreningen ryktbar vida utom landets gränser.

Den har numer sitt viste långt söder om söder. Årstabanan sades upp av staden strax före andra världskriget, och under orosåren anlades nytt i terrängen söder om Stuvsta. Det skedde under en ny period av stark med- lemsutveckling.

Medlemstalen berättar. I seklets första år noterades siffror kring 250 och 300. En första topp nåddes 1908 med över 850 medlemmar. En snabb regress antecknas sedan till nivån mellan 400 och 500. Krigsåret 1914 uppnås så den första absoluta toppnoteringen, 1 130 medlemmar.

Under krigets lopp normaliseras anslutningen succes- sivt, till relativt sett låga 450 år 1918. En ny uppgång för medlemstalet upp till ca 650 1921. Att märka är att stora delar av medlemskadern hittills utgjorts av skolungdom. När skolskjutningarna 1923 tillfälligt upphör, antecknas också den absoluta bottennoteringen 130. En ny stegring, kulminerande 1926 kring 550, bryts med skolskjutningens slutgiltiga nedläggning, och medlemskurvan planar nu ut till nivån mellan 250 och 150. Sistnämnda läge markerar lugnet i 30-talets mitt. Ökningen börjar 1936 och fortsätter sedan, med en lätt regress 1938, till rekordnoteringen 1 400 år 1940.
Bilden visar nu en klar likhet med första världskrigets. Redan 1942 är medlemstalet nere under 500, och här förblir det, dock med en lätt sjunkande trend. År 1960 räknade SoL 324 medlemmar, 1970 306. Sjuttiotalet präglas återigen av en viss återhämtning.

Herbert Johansson satt kvar i SoL:s ledning till 1953. Han följdes som ordförande närmast av Kurt Johansson, Sven Dessle, Folke Svensson, och C G Ahlberg.

Arkivet deponerades i samband med Operation Stockholms Idrotts-
minnen i stadsarkivet.

Stockholm i stadsarkivet 1978-05-29

Sven Olsson

Serier (20 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Föreningsprotokoll
A 2	Åtskilliga protokoll
B 1	Åtskilliga koncept
B 2	Kopieböcker
C 1	Diarier
D 1	Matriklar
D 2	Resultatliggare
D 3	Åtskilliga förteckningar
E 1	Inkomna handlingar, korrespondens
E 2	Ansökningar och anmälningar
F 1	Ämnesordnade handlingar, tävlingar
F 2	Handlingar i blandade ämnen
G 1	Huvudbokföring
G 2 A	Föreningens kassabokföring
G 2 B	Skjutbanans journaler
G 2 C	Skjutbanans verifikationer
G 3	Priskvittenser
G 4	Åtskilliga räkenskaper
H	Bilder och tryck
Z	Tilläggsleverans	Serie Z (Tilläggsleverans ) är förtecknad enligt förenklad metod, eventuella dateringar och anmärkningar är preliminära.