Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Fastighetsregisterbyrån


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0074
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/SYme5jeeG4snViXyTZaLL2
Omfång
55,4 Hyllmeter 
Datering
1917 – 1984  (Tidsomfång)År 1985 byter Fastighetsregisterbyrån namn till Fastighetsregistersektionen.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikInnehållet i arkivhistoriken är taget från den äldre arkivförteckningen (volym D 9:2) och från Stockolms kommunalkalender för aktuella år, se i dessa för mer detaljerad information.

OM FASTIGHETSREGISTRET

TILLKOMST OCH ANVÄNDNING

Fastighetsregistret tillkom enligt 7 kap. i fastighetsbildningslagen från den 12 maj 1917 och den tillhörande fastighetsregisterförordningen, som bestämde att det i varje stad skulle finnas ett fastighetsregister och en ansvarig fastighetsregisterförare. Syftet var att sammanföra alla uppgifter om myndigheters åtgärder, fastställelser och utslag som konstituerade eller berörde fastigheter och markområden.

Fastighetsregistret innehåller alla de uppgifter som behövs för att identifiera ett markområde så som administrativ och rättslig beteckning, namn, mått, areal och läge samt uppgifter om mätningsförrättning och fastställelse, varigenom områdesenheten konstituerats eller förändrats samt om servitut och rättigheter. Vidare finns uppgifter om annat som påverkat markområdet så som stadsplan, stomplan, byggnadsbestämmelser, tomtindelning och avstyckningsplan samt rättegångsutslag som berört området och dess gränser. Vid allt detta anges beslut och akt samt var denna är förvarad.

Fastighetsregistrets huvuduppgift var att användas som underlag för inskrivningarna i fastighetsböckerna hos rådhusrätten och senare tingsrätten. Registret fungerade även till ledning vid folkbokföring, fastighetsbeskattning och fastighetsbildning samt som en upplysningskälla för stadsplanerings- och byggnadsväsendet och andra funktioner av rättslig eller administrativ innebörd.

FASTIGHETSREGISTRETS BÖCKER OCH KARTOR

Fastighetsregistrets huvudböcker är en tomtbok för tomterna (se serie D 1 a) och en stadsägobok för övriga fastigheter inom staden (se serie D 2 a) samt tre tillhörande bihang.

De tre bihangen består av en tomtbildningslängd för administrativt men ej rättsligt bildade tomter benämnd "bihang A" (se serie D 3 a), en bok för samfälld mark benämnd "bihang B" (se serie D 3 b) samt en bok för gator, allmänna platser och vattenområden som ej veterligen tillhörde en eller flera fastigheter enskilt benämnd "bihang C" (se serie D 3 c).

Till fastighetsregistret finns även en ständigt uppdaterad registerkarta (kopior av registerkartan finns i serie H 2 a och H 2 b). Registerkartan visar namn på gator, allmänna platser och kvarter, gränser, beteckningar, mark-och vattenområden, namn och gränser för församlingar och stadsdelar, fastställda stadsplaner och generalplaner, byggnadsplaner och stomplaner.

FASTIGHETSREGISTRET REFORMERAS

År 1966 kom betänkandet "Fastighetsregistrering" (SOU 1966:63), som behandlade riktlinjerna för en reformering av fastighetsregistreringen. Dessa antogs av riksdagen år 1968 och en kungörelse utfärdades den 28 maj 1968 (SFS 1968:379) om uppläggandet av ett nytt fastighetsregister på ADB (automatisk databehandling) för Stockholms kommun.

I samarbete med lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata lades det nya fastighetsdatasystemet upp och togs i drift år 1980 på en dator i Gävle. Textskärmar och skrivare användes för uppdatering och visning av innehållet och därmed hade för första gången en samordnad redovisning av informationen i fastighets- och inskrivningsregistren skapats. Lokala skattemyndigheten bidrog även med uppgifter om taxeringsvärde och typkod. Det nya fastighetsdatasystemet medförde en beteckningsrevision där kommunen delades in i trakter på sådant sätt att indelningen i trakter och stadsdelar blev lika i både omfattning och till namn. Fastigheter med kvartersnamn och nummer fick behålla sina registerbeteckningar medan stadsägorna fick traktnamn, blocknummer och enhetsnummer.

FASTIGHETSREGISTRET I STOCKHOLM

Från år 1918 startade arbetet med att upprätta fastighetsregistret i Stockholm under överinseende av fastighetsregisterkommissionen. Kommissionen skickade kontinuerligt ut meddelanden och vägledningar om hur registret och registerkartorna skulle utformas, se serie Ö.

Samtidigt som fastighetsregistret upprättades så skapades även den tillhörande fastighetsregisterkartan. Under åren 1918-1922 var stadsingenjör A. E. Påhlman förrättningsman för kartan och när arbetet var klart övergick det ansvaret till fastighetsregisterföraren.

Fastighetsregistret för Stockholms stad anmäldes upplagt den 31 december 1931, för stadens dåvarande område. När ytterområden senare införlivades eller avyttrades så infördes eller togs dessa bort i stadens fastighetsregister.

INKORPORERINGAR OCH EXKORPORERINGAR I STOCKHOLMS STAD EFTER ÅR 1931

1 januari 1949 inkorporerades Hässelby villastads köping samt större delen av Spånga socken. I nådigt brev den 4 mars 1949 bifogade Kungl. Maj:t en karta över det inkorporerade området, där del A omfattade före detta Hässelby villastads köping och södra delen av Spånga socken och del B omfattade övriga delen. Fastighetsregistret för område A anmäldes upplagt den 22 juni 1950 och område B den 15 augusti 1953.

1 januari 1956 exkorporerades ett område till Järfälla socken.
1 januari 1959 exkorporerades ett område till Sollentuna köping.
1 januari 1963 inkorporerades ett område av Huddinge socken och fastighetsregistret för området anmäldes upplagt den 15 mars 1963.

FASTIGHETSREGISTERFÖRARENS ARBETE

Fastighetsregisterförarens arbete bestod främst i att hålla fastighetsregistret och den tillhörande kartan ständigt uppdaterade och yttra sig i frågor om fastighetsbildningsärenden, som var föremål för Överståthållarämbetets prövning. Fastighetsregisterföraren väckte även frågor om ändringar i stadsdelsindelningen och församlingsgränserna.

FASTIGHETSREGISTERFÖRARE I STOCKHOLM

År 1918 - 1931, arkivarie O. Ljungström.
År 1932 - 1964, C. R. Långström.
År 1965 - 1979, stadsingenjör G. B. Ekström.
År 1980 - 1989, överingenjör B. Hellmont.

TILLSYN OCH ORGANISATION

År 1936 upplöstes fastighetsregisterkommissionen, som sedan år 1918 övervakat arbetet med fastighetsregistreringen. Den högsta tillsynen övergick då till lantmäteristyrelsen medan den närmre tillsynen, kontorets arbetsordning och tillsättandet av fastighetsregisterföraren i Stockholm sköttes av Överståthållarämbetets första kansliavdelning. Frågor angående övriga personalen och kontorets organisation och ekonomi hanterades av direktionen för Stockholms stads rätts- och polisväsen.

År 1965 förstatligades polisväsendet och med anledning av detta inordnades fastighetsregisterkontoret under byggnadsnämndens stadsmätningsavdelning och ändrade namn till fastighetsregisterbyrån. År 1968 uppgick Överståthållarämbetet i länsstyrelsen i Stockholms län som övertog deras ansvarsområden.

År 1972 kom nya lagar rörande fastighetsrätten, jordabalken och fastighetsbildningen som medförde nya rutiner för fastighetsregistreringen. I samband med detta gav Stockholms kommun fastighetsregisterbyrån i uppdrag att utgöra kommunens fastighetsregistermyndighet.

Arkiven för Fastighetsregisterkommissionens och Lantmäteristyrelsens arkiv finns på Riksarkivet:

420571/13 Fastighetsregisterkommissionen 1917-1936
420571 Lantmäteristyrelsen 1623-1974

För mer detaljerad information se i Stockholms kommunalkalender för aktuellt år och i den äldre arkivförteckningen (volym D 9:2).

Kontroll

Om postens upprättandeFASTIGHETSREGISTERBYRÅN PÅ STADSARKIVET

Fastighetsregisterbyråns arkiv har levererats i omgångar till Stockholms stadsarkiv, från år 1943 och fram till år 2016. I den senaste leveransen år 2016 ska, enligt uppgift från Stadsbyggnadskontoret, merparten av alla handlingar från Fastighetsregisterbyrån vara levererade. I den äldre arkivförteckningen (volym D 9:2) finns serier som inte är funna på Stadsarkivet, så se i den för att få en full överblick över Fastighetsregisterbyråns ursprungliga arkivförteckning.

ORDNAT OCH FÖRTECKNAT

Arkivet har ordnats och förtecknats om efter leveransen år 2016, signum och rubriker har ändrats i syfte att förtydliga och göra arkivet mer användarvänligt.

Handlingar som levererades från Stadsbyggnadskontoret år 2016 och som i den äldre arkivförteckningen står som gallrade, har gallrats. Detta gäller en kvittensbok från år 1961-1967 i serie D 11 (äldre signum D XI) samt en utgiftsbok från år 1938-1948 i serie G 1 d (äldre signum G I c), vilka båda gallrats enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 februari 1944, se akt 480/1944.

SERIERNAS ÄNDRADE SIGNUM

Gammalt - Nytt

B I - B 1

C I a - C 1 a
C I b - C 1 b

C III - C 3

D I a - D 1 a
D I b - D 1 b

D II a - D 2 a
D II b - D 2 b
D II c - D 2 c
D II d 1 - D 2 d
D II d 2 - D 2 e

D III a 1 - D 3 a
D III b 1 - D 3 b
D III b 2 - finns i D 3 d
D III c 1 - D 3 c
D III c 2 a - D 3 d
D III c 3 - D 3 e
D III d 1 - D 3 f

D IV - D 4
D V - D 5 a, D 5 b

D VII a - D 7 a
D VII b - D 7 b
D VII c 1 - D 7 c
D VII c 2 - D 7 d
D VII c 3 - D 7 e
D VII c 4 - D 7 f
(fanns ej) - D 7 g

D VIII - D 8
D IX - D 9
D XI - D 11
D XII - D 12
(fanns ej) - D 13

E III a - E 3 a
E III b - E 3 b
E III c - E 3 c
E III d - E 3 d

E IV a - E 4 a
E IV b - E 4 b
E IV c - E 4 c

E V - E 5
E VI - E 6

G I a - G 1 a
G I b 1 - G 1 b
G I b 2 - G 1 c
G I c - G 1 d

G II a - G 2 a

H II a - H 2 a
H II a 1 - H 2 b

H III b - H 3 b

(fanns ej) - Ö
Skapad2015-12-16 10:43:03
Senast ändrad2016-12-12 12:00:38