Arkiv

Statens VA-nämnd

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420795

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/BkEL2MBBmKELd2VcXkI9h0

Omfång

75 Hyllmeter

Datering

1970

–

2015

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Sekretessen gäller främst aktbilagorna i serie F 1 VA-mål. För mer information om vilka sekretessparagrafer som gäller se arkivbeskrivningen. För frågor kontakta sekretessansvarig/Sektionschefen för Arkiv och Samlingar på Avdelning Arninge.

Övriga hänvisningar

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)

Arkivbildare/upphov

Statens VA-nämnd (1970 – 2016)

Kategori: Statlig myndighet. Domstolar

Innehåll

Allmän anmärkning

Statens VA - nämnds publicerade avgöranden finns tillgängliga via Sverige domstolars webbsida se länk http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Domar-beslut-och-handlingar/Statens-va-namnds-avgoranden/.

Ett stort antal mål i Statens VA - nämnd hade vid Riksarkivets övertagande av arkivhandlingarna lånats ut till Överdomstolar i landet. Dessa mål återsänds till Riksarkivet när du vunnit laga kraft och kommer att ordnas in i arkivet. Volymnumreringen i serie F 1 A Akter i VA-mål uppdateras därför kontinuerligt i Arkis/NAD.Detta rör främst mål under tidsperioden 2011 -2015.

Inledning (äldre form)

Arkivbeskrivning för Statens Va-nämnd

Historik

Myndighetens roll och verksamhet

Statens va-nämnd var en domstolsliknande statlig förvaltningsmyndighet som sorterade under Socialdepartementet. Nämnden handlade mål enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Den skulle även på begäran av en domstol eller länsstyrelse yttra sig i mål eller ärenden om vattenförsörjning och avlopp. Verksamheten upphörde vid årsskiftet 2015/2016 och pågående mål överlämnades till den av landets fem mark- och miljödomstolar som var behörig. Avgörande för detta var i huvudsak den allmänna va-anläggningens lokalisering.
Va-nämnden var inordnad i det svenska domstolsväsendet genom att nämndens avgöranden kunde överklagas hos Svea hovrätt. Målet prövades av hovrätten i dess sammansättning som mark- och miljööverdomstol.
Tvist mellan parter kunde uppstå t.ex. om skyldighet att betala avgift eller avgiftens storlek, rätt att bruka anläggningen eller villkoren för brukande, tillämpning i övrigt av taxa eller bestämmelser för brukandet som huvudmannen utfärdat, innebörden av avtal som parterna träffat, rätt att stänga av vattenleverans, skadeståndsskyldighet m.m. Avgiftsskyldighet kan föreligga även om fastighetsägaren inte utnyttjar anläggningen. Även för obebyggda tomter inom område med detaljplan kan avgiftsskyldighet föreligga.
Vid tvister i va-frågor skulle man inte vända sig till tingsrätt utan till Statens va-nämnd. Ansökan om betalningsföreläggande beträffande avgifter gjordes vid kronofogdemyndighet. Om ansökningen bestreds och målet på grund därav hänsköts till rättegång, skulle det överlämnas till Va-nämnden som i fortsättningen handlade målet.

Organisation

Statens va-nämnd bestod av en lagfaren domare som ordförande och fem andra ledamöter. En ledamot skulle ha särskilda kunskaper i tekniska frågor avseende vatten och avlopp, fjärrvärme eller naturgas. Två ledamöter skulle ha erfarenhet av förvaltning och skötsel av allmän va-anläggning eller av frågor avseende leverans av fjärrvärme eller naturgas. En ledamot skulle vara inriktad på bostadsfastigheters va-förhållanden eller värmeförsörjning och en ledamot skall ha motsvarande kompetens beträffande annan bebyggelse än bostäder. För varje ledamot och även för ordföranden fanns det två ersättare. Alla ledamöter samt ordföranden förordnades av regeringen.
Va-nämnden hade sitt kansli i Stockholm. I kansliet arbetade jurister (sekreterare) och administrativ personal. Juristerna handlade och föredrog målen inför nämnden.

Sambandet mellan verksamheten och handlingar

Verksamhetsområde Handlingar (exempel)
Verksamhetsstyrning Arbetsordning, Regleringsbrev och Instruktion för myndigheten
Verksamhetsplan, protokoll från interna möten, arbetsordning, policys och instruktioner.
Kallelser, föredragningslista och beslut.
Handläggning av va-mål Akter i va-mål, beslut i mål, dagboksblad, målförteckning
Information om verksamheten Remisser, remissvar och förfrågningar.
Administration Årsredovisning, lönelistor, diarium, administrativa ärenden

Sökingångar till arkivet

Arkivredovisningen (arkivbeskrivning med arkivförteckning) utgör sökmedel till de handlingar som har bevarats från myndighetens verksamhet.

Ansökningar i va-mål diariefördes manuellt på dagboksblad i löpande ordning efter ankomstdag. Varje ärende påfördes ett målnummer (t.ex. Va 12/98). Va-nämndens handläggning av målen ledde vanligen till beslut av nämnden som tillställdes parterna och i original arkiverades på nämnden i en löpande serie årsvis. Besluten fick särskilda nummer (t.ex. B Va 15/98). Målnummer och beslutsnummer var således skilda serier. Alla mål ledde inte fram till ett slutligt beslut i sak som fick beslutsnummer. Beslut i de mål som t.ex. avvisades eller avskrevs kan sökas i diariet under respektive målnummer. De mål som ledde fram till slutligt beslut i sak kan förutom via diariets målnumrering sökas direkt efter beslutsnummer i de inbundna böcker med originalbesluten som ingår i Va-nämndens arkiv.

Va-nämnden förde även ett diarium över administrativa ärenden, exempelvis rörande personal och ekonomi samt förfrågningar om nämndens verksamhet. Från och med år 2011 användes ett elektroniskt ärendehanteringssystem.

I arkivförteckningen är serie A1 med beslut i VA-mål en god sökingång. Därutöver rekommenderas serierna med målförteckningar och dagboksblad i Va-mål som återfinns under huvudavdelning D i arkivförteckningen. Av intresse kan även de korrespondensserier vara som återfinns under huvudavdelning E. Även F-serierna med arkiverade Va-mål och tillhörande video-bilagor (AV-bilagor till Va-mål).

Sekretess hos nämnden

Till de viktigare sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som nämnden tillämpade och som är av vikt vid utlämnande av handlingar från nämndens arkiv hör:
18 kap. 8 §: Sekretess gäller för uppgift som lämnar ut eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
19 kap. 1 §: Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs.
19 kap. 3 §: Sekretess gäller vid upphandling om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
21 kap. 1 §: Sekretess gäller för uppgift om hälsa och sexualliv om det måste antas att den enskilde eller någon denne närstående kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
21 kap. 3 §: Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller liknande kontaktuppgift om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
21 kap. 7 §: Sekretess gäller om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (PuL). Paragrafen blir främst aktuell vid massuttag av uppgifter och kan användas t ex när någon begär ut allmänna handlingar om myndighetens personal för reklamutskick o dyl.
25 kap. 1 §: Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Paragrafen är aktuell t ex för uppgifter i företagshälsovård.
36 kap. 2 §: Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla. För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid förhör enligt 26 eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
39 kap. 1 §: Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och behandling och liknande verksamhet om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
39 kap. 2 §: Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller uppgift om omplacering eller pensionering av anställd om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Gallringsregler

Va-nämnden tillämpade följande generella gallringsföreskrifter:
Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 1991:6) och allmänna råd om gallring av handlingar av ringa eller tillfällig betydelse.
Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2006:5) och allmänna råd om gallring av handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ verksamhet.
Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2004:3 och allmänna råd om gallring och utlån av räkenskaper).
Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2013:1) och allmänna råd om gallring och återlämnande av handlingar vid upphandling.
Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2004:1) och allmänna råd om gallring och återlämnande av handlingar vid ansökan om tjänst.
Nämnden tillämpade även det myndighetsspecifika gallringsbeslutet RA-MS 1975:501 för avskriva mål i VA-ärenden.

Arkivverksamhetens organisation

Kanslichef hade ansvar för arkivhanteringen vid myndigheten med kanslisekreteraren ansvarade för det praktiska arbetet med arkivet.
Övrigt som påverkat arkivbildningen
Arkivet är i sin helhet redovisat enligt allmänna arkivschemat. Riksarkivet har genom RA-MS 2016:1 beviljat avvecklingsmyndigheten om undantag från 6 kap. RA-FS 1999:1 (ändrad genom RA-FS 2008:4) om arkiv hos statliga myndigheter.
I samband med att Statens va-nämnd avvecklades överlämnades pågående ärenden i va-mål till respektive behörig mark- och miljödomstol och införlivades i deras arkiv efter beslut från Riksarkivet (RA-MS 2015:62). Se vidare bilagorna 1a-1e för uppgifter om ursprungligt målnummer hos Statens va-nämnd och nya målnummer hos respektive mark- och miljödomstol.

Lagstiftning

Sedan Va-lagsutredningen lämnat sitt betänkande (SOU 2004:64) Allmänna vattentjänster tillkom, lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster genom prop. 2005/06:78. Föregångare till denna, lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, började gälla den 1 juli 1970. Samtidigt inrättades Statens va-nämnd som övertog rollen från länsstyrelser och allmänna domstolar i fråga om att avgöra tvister inom va-området. Genom Va-nämnden skapades en praxis hur 1970 års va-lag skulle tillämpas. Denna praxis framgår av Avgöranden enligt 1970 års va-lag. Lagen upphörde att gälla den 31 december 2006, men skall fortfarande tillämpas på de mål som kommit in till nämnden före den 1 januari 2007 och som inte avgjorts före årsskiftet samt för sådana skadefall som inträffat före den 1 januari 2007.

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet

Datering

1970

–

2016

Omfång

75 Hyllmeter (-)

Leveransdatum

2016-04-01

Tillgänglighet

Sekretess