Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stiftelsen "Svenska flaggans dag"


Grunddata

ReferenskodSE/RA/780026
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/d9hYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
15 Hyllmeter 
Datering
1916–1992(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSärskilda villkor gäller vid framtagning av vissa volymer.
Se intern anmärkning i Arkis för närmare information (visas endast inom Riksarkivet).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Stiftelsen Sveriges nationaldag
Alternativa namn: Stiftelsen Svenska flaggans dag
Kategori: Övriga. Stiftelser

Innehåll

Syfte & innehållInledande historik;

Strävan efter att skapa en nationaldag i svenska flaggans tecken har en lång historia. Redan 1892 försökte Skansen grundare Arthur Hazelius, få en samling till stånd kring flaggan och nationen och år 1913 framlade intendent Knut Nyblom från "Olympiska sällskapet" förslaget att fira en svensk nationaldag den 6:e juni i sångens och idrottens tecken.

Det första världskrigets utbrott gav ny näring åt de nationella strävandena och en grosshandlare Nils Ljungren, då tjänstgörande inom Landsstormen, fann tidpunkten inne att söka skapa en nationell samlingsdag. Herr Ljunggren bildade 1915, med hjälp av Stockholms Landsstormsförening en organisationskommitté vilken arbetade fram en promemoria för firandet av en "Svenska Flaggans Dag". Denna presenterades för konung Gustav V som mottog den mycket välvilligt och lovade ställa sig som beskyddare för detta evenemang.

Den 10 april 1916 bildades så "Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag" och en stadga antogs vilken speciellt framhöll organisationens opolitiska karaktär. Målsättningen var att samla Sveriges medborgare till en gemensam hyllning av fosterlandet med flaggan som symbol.
Med stor framgång genomfördes den första flaggfesten den 6:e juni 1916 på Stockholms Stadion. Alltsedan dess har det varje år hållits flaggfester såväl runt om i landet som utomlands den 6:e juni. Dagen fick tidigt karaktären och prägeln av nationaldag. Organisationens ekonomi säkerställdes genom försäljning av brevmärken och senare även flaggnålar. Dessa inkomster började redan 1918 också att användas till att dela ut flaggor och fanor till enskilda och organisationer och även detta har kommit att bli tradition. Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag fick tidigt en sådan sammansättning att den kunde sägas motsvara ett tvärsnitt av det svenska samhället.

Flaggfesten i Stockholm följde i stort sett samma mönster fram till 1963 då festligheterna flyttades till Skansen. Programmets innehåll ändrades dock inte. På initiativ av bestyrelsen tillkom också ett antal "Allmänna Flaggdagar" liksom regler för hur flaggning skall ske.

1936 inleddes ett intimt samarbete med landshövdningarna och de kommittéer för firandet av den 6:e juni som redan fanns ute i landet.
1968 ändrades stadgarna i syfte att markera organisationens riksomfattande karaktär, representanter för länskommittéerna tog plats i organisationen under det nya namnet "Stiftelsen Svenska Flaggan" och rikets landshövdingar inträdde som huvudmän. Våren 1982 beslutade riksdagen att faställa den 6:e juni som landets officiella nationaldag och denna kom att firas för första gången 1983.
1985 fastställdes nya stadgar av Stiftelsens huvudmän vilka bland annat innebar en ändring av organisationens namn till "Stiftelsen Sveriges Nationadag och Svenska Flaggans Dag" och att Riksdagens talman blev stiftelsens ordförande. 1991 ändrade man återigen namn, nu till "Stiftelsen Sveriges Nationaldag".

Utmärkande för Stiftelsen Sveriges Nationaldags arkiv är de i många avseenden unika samlingen brevmärken och kort (serie L 3), de vackra bidragen till tävlingen om 1940 års propagandamärke (serie J) samt den stora mängd affischer från de gångna årens flaggfester (serie L 4). Nämnas bör också den mycket fina fotografiska samlingen (serie K 1) och de utförliga tidningsklippen (serie L 1). God information om arkivbildarens historia ges även i serie F 1 och F 3 samt i vidare bemärkelse, serierna L 2 och Ö.

Stiftelsen Sveriges Nationaldags arkiv ordnades och förtecknades under sommaren och hösten 1996. Där inget annat anges förvaras handlingarna i arkivkartong.


Stockholm i oktober 1996

Johan Florén
Inledning (äldre form)Inledande historik;

Strävan efter att skapa en nationaldag i svenska flaggans tecken har en lång historia. Redan 1892 försökte Skansen grundare Arthur Hazelius, få en samling till stånd kring flaggan och nationen och år 1913 framlade intendent Knut Nyblom från "Olympiska sällskapet" förslaget att fira en svensk nationaldag den 6:e juni i sångens och idrottens tecken.

Det första världskrigets utbrott gav ny näring åt de nationella strävandena och en grosshandlare Nils Ljungren, då tjänstgörande inom Landsstormen, fann tidpunkten inne att söka skapa en nationell samlingsdag. Herr Ljunggren bildade 1915, med hjälp av Stockholms Landsstormsförening en organisationskommitté vilken arbetade fram en promemoria för firandet av en "Svenska Flaggans Dag". Denna presenterades för konung Gustav V som mottog den mycket välvilligt och lovade ställa sig som beskyddare för detta evenemang.

Den 10 april 1916 bildades så "Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag" och en stadga antogs vilken speciellt framhöll organisationens opolitiska karaktär. Målsättningen var att samla Sveriges medborgare till en gemensam hyllning av fosterlandet med flaggan som symbol.
Med stor framgång genomfördes den första flaggfesten den 6:e juni 1916 på Stockholms Stadion. Alltsedan dess har det varje år hållits flaggfester såväl runt om i landet som utomlands den 6:e juni. Dagen fick tidigt karaktären och prägeln av nationaldag. Organisationens ekonomi säkerställdes genom försäljning av brevmärken och senare även flaggnålar. Dessa inkomster började redan 1918 också att användas till att dela ut flaggor och fanor till enskilda och organisationer och även detta har kommit att bli tradition. Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag fick tidigt en sådan sammansättning att den kunde sägas motsvara ett tvärsnitt av det svenska samhället.

Flaggfesten i Stockholm följde i stort sett samma mönster fram till 1963 då festligheterna flyttades till Skansen. Programmets innehåll ändrades dock inte. På initiativ av bestyrelsen tillkom också ett antal "Allmänna Flaggdagar" liksom regler för hur flaggning skall ske.

1936 inleddes ett intimt samarbete med landshövdningarna och de kommittéer för firandet av den 6:e juni som redan fanns ute i landet.
1968 ändrades stadgarna i syfte att markera organisationens riksomfattande karaktär, representanter för länskommittéerna tog plats i organisationen under det nya namnet "Stiftelsen Svenska Flaggan" och rikets landshövdingar inträdde som huvudmän. Våren 1982 beslutade riksdagen att faställa den 6:e juni som landets officiella nationaldag och denna kom att firas för första gången 1983.
1985 fastställdes nya stadgar av Stiftelsens huvudmän vilka bland annat innebar en ändring av organisationens namn till "Stiftelsen Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans Dag" och att Riksdagens talman blev stiftelsens ordförande. 1991 ändrade man återigen namn, nu till "Stiftelsen Sveriges Nationaldag".

Utmärkande för Stiftelsen Sveriges Nationaldags arkiv är de i många avseenden unika samlingen brevmärken och kort (serie L 3), de vackra bidragen till tävlingen om 1940 års propagandamärke (serie J) samt den stora mängd affischer från de gångna årens flaggfester (serie L 4). Nämnas bör också den mycket fina fotografiska samlingen (serie K) och de utförliga tidningsklippen (serie L 1). God information om arkivbildarens historia ges även i serie F 1 och F 3 samt i vidare bemärkelse, serierna L 2 och Ö.

Stiftelsen Sveriges Nationaldags arkiv ordnades och förtecknades under sommaren och hösten 1996. Där inget annat anges förvaras handlingarna i arkivkartong.


Stockholm i oktober 1996

Johan Florén

Bestyrelsen inbjöd svenska konstnärer att tävla om affisch- och propagandamärke för 1940 då Svenska Flaggans dag firades för 25:e gången. Tävlingsjuryn bestod av Dr Akke Kumlien, intendent Sven Strindberg, ordförande i bestyrelsens verkställande utskott Tor Wibom samt V.U-medlemmarna Yngve Hedvall och Harry Ungewitter.
Till pris anslog man 700 kr, varav 400 skulle tillkomma vinnaren. I tävlingsbestämmelserna stipulerades att motivet för affischerna skulle väljas med anknytning till Stadionfestligheterna, då Flaggans dag under de gångna åren alltid haft sin största fest på Stadion. De skulle vidare kunna reproduceras i högst fyra färger och vara så komponerade att de utan större förändring skulle kunna användas som årets propagandamärke. Förslagen skulle slutligen vara anonyma och åtföljas av en förseglad namnsedel.
Tävlingen rönte livlig anslutning och då juryn den 1 december 1939 sammanträdde för bedömning förelåg ett 80-tal tävlingsbidrag. Efter överläggningar enades juryn om att med första pris belöna ett ingivet förslag med mottot "Tvillingar" - en bild av Stadions klocktorn inramat av två flaggstänger med svenska flaggor i toppen. När namnsedeln bröts fann man att förslaget var insänt av en fröken Kerstin Solbreck från Stockholm.
Ytterligare tre förslag belönades med vardera 100 kronor.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Svenska flaggan (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad1997-01-31 00:00:00
Senast ändrad2018-01-24 14:09:34