Sök i arkiven
Genvägar MENY

UPPSALA STAD. EGNAHEMSSTYRELSENS ARKIV  (1911 – 1935)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal nämnd)
HistorikUppsala stads egnahemstyrelses arkiv 1911-1928
Arkivet inkom med leverans nr 24/1975 i två kuvert tillsammans med AB Rickomberga egna hems arkiv, ( se särskild förteckning ).
Handlingarna hade ursprungligen omhänderhafts av fröken Hildur Ottelin. Hon var verkställande direktör för AB Rickomberga egna hem 1904-1923 och dessutom ledamot av Uppsala stads egnahemstyrelse 1911 till sin död 1927.
Hennes bror Oscar Ottelin sände efter systerns död samtliga handlingar till häradshövdingen Axel Olivecrona, ordförande i Uppsala stads egnahemsstyrelse, han hade också varit ordförande i styrelsen för AB Rickomberga egna hem 1904-1923, ( se brev: Uppsala egnahemstyrelses arkiv FI:1, fascikel I ).
Fru Sigrid Laurell, Villavägen 11 i Uppsala , nära anhörig till Axel Olivecrona levererade handlingarna till stadsarkivet i början av maj 1975.
Trots att Egnahemstyrelsen upphörde först med utgången av år 1935, finns med undantag av ett protokoll från september 1925, ett brev daterat i januari 1928 och en förteckning från 1924, inga handlingar från tiden den 29 september 1923.
Var den saknade delen av arkivet förvaras är f n inte känt.
Arkivet har ordnats och förtecknats i april 1977.
Lennart Hård af Segerstad
v arkivassistent
Historik 1911-1935
Egnahemsrörelsens syfte var enligt Nordisk familjebok 1904-1926, att söka åtadskomma egna bostadslägenheter i städer och industrisamhällen åt i främsta rummet arbetare inom industri elle jordbruk och med dem likställda. Samhället skulle ge hjälp till sjäjvhjälp dels genom att upplåta mark, dels genom att förmedla byggnadslån ( egnahemslån ) på förmånliga villkor. De som önskade sig ett eget hem kunde också själv bidra med eget arbete och eventuella tillgångar.
Idén uppstod runt om i Europa under 1800-talets andra hälft. Mycket bekant är exempelvis " Arbeidernes byggeförening " i Köpenhamn, bildad 1865 och som uppfört omkring 1200 egna hem till ett dåtida värde av omkring 10 millioner kronor.
I Tyskland hade de Tyska försäkringsanstalterna 1896 utlånat 12 millioner mark för egnahemsbyggen, 1901 hade denna lånesumma vuxit till 82 millioner.
I Sverige fanns på Östergötlands landsbygd sedan 1889 en egnahemsförening, som i och utanför ett flertal städer uppförde egnahem.
Egnahemsfrågan blev också föremål för de Svenska statsmakternas intresse. Med anledning av en skrivelse från riksdagen 1899 tillsatte Kungl Maj:t den 13 maj samma år de s k " egnahemskommittén " att egnahemsrörelsen skulle stödjas genom statslån, större frihet i jordavsöndringar och genom upplåtelse av kronans mark. Dessa åtgärder tillstyrktes också av Kammarkollegium i ett utlåtande 1902.
Även kommunerna ocg de större städerna började genom att ge kommunala lån och andra understödjande åtgärder följa statens exempel.
I Uppsala tillsatte stadsfullmäktige den 20 november 1903 en särskild kommitté för utredning av vilka åtgärder staden skulle vidta ifråga om den framtida byggnadsverksamheten och särskilt ifråga om bostäder åt arbetare och med dem likställda.
I ett yttrande som kommittén avgav i januari 1905 ville man bl a föreslå ändringar av stadsplanen, för att på så sätt underlätta skapandet av egnahemsområden. Kommitténs ordförande häradshövding Axel Olivecrona sa samtidigt i ett " särskilt yttrande " att samhället kunde ingripa på två sätt: dels genom att själv bygga och dels genom att förmedla lån på förmånliga villkor ( Uppsala stadsfullmäktige tryck 1905, nr 1).
Den 18 december 1908 beslöt stadsfullmäktige på verkställande ledamoten Johan von Bahrs förslag bl a att tillsätta en kommitté som skulle bestå av 9 ledamöter, varav minst 3 från arbetarklassen. Denna kommitté fick till uppdrag att företa en utredning om vilka åtgärder staden skulle kunna vidta för att bereda sunda och ändamålsenliga bostäder åt stadens arbetare särskilt på området Svartbäcksvretarna som tidigare reserverats för detta ändamål.
I dec 1910 la de kommitterade fram sitt yttrande och sitt förslag för stadsfullmäktige. Man föreslog bl a att en egnahemsrörelse skulle bildas och att staden skulle grunda en lånefond på 100 000 kr för egnahems byggande, vidare framla man ett förslag till reglemente för Uppsala stads egnahemsrörelse och instruktion för dess styrelse.
Egnahemsrörelsens reglemente antogs av stadsfullmäktige den 17 mars 1911 och instruktion för egnahemstyrelsen ( se Uppsala stads egnahemsstyrelses arkiv volym FI, fascikel IV:7 ) antogs den 17 navember samma år.
Enligt instruktionen § 1 skulle styrelsen bestå av 5 av stadsfullmäktige utsedda ladamöter jämte 2 suppleanter och skulle inom sig utse ordförande, vice ordförande och sekreterare.
I § 3 sägs det att " styrelsen har att med tillämpning af reglementet för Uppsala stads egnahemsrörelse bevilja egnahemslån och därom uppsätta samt å stadens vägnar underskrifa kontrakt, som överlämnas till drätselkammare för förvaring och för ombesörjande af däraf härflytande penningrörelse. I öfrigt åligger det styrelsen att enligt samma reglemente vidtaga de för egnahemsrörelsen och för bevakande af stadens rätt i sammanhang därmed erfoderliga åtgärder ".
Enligt § 4 var man skyldig att avge berättelse över verksamheten varje år.
När statens bostadslånefond började sin verksamhet 1920 ( SFS 1920:520 ) fick städer och kommuner nya möjligheter att förmedla botadslån till bl a egnahemsändamål.
Drätselkammaren skriver bl a om denna kungörelse: " Möjlighet att erhålla statsunderstöd för uppförande af bostadshus - i form af lån ur statens bostadslånefond eller statsbidrag utan ränte - och återbetalningsskyldighet - gåfves i städer ocg andra samhällen med mera sammanträngd befolkning antingen för vederbörande kommun själf eller ock, under förmedling af kommunen, för korporationer eller enskilda personer med företräde för egnahemsföretag och korporativa företag " ( STFG tryck 1920, ser A, nr 20, sid 520 ).
Egnahemsstyrelsens verksamhet upphörde 1935-12-31 ( STFG protokoll 15 november 1935, § 9 ), då dess verksamhet de sista åren alltmer kommit att bli enbart kontrollerande. Egnahemsstyrelsens uppgifter övertogs därefter av drätselkammaren.
Orsakan till denna utveckling var just de möjligheter, som f o m 1920 öppnats att få lån från statens bostadslånefond. ( Se skrivelse från egnahemstyrelsen till stadsfullmäktige 1931-02-04 ( STFG tryck 1935, ser A nr 113, sid 982 ).
Ladamöter i Egnahemstyrelsen 1911-1935.
Styrelsen: Axel Olivecrona, C A Ekholm ( t o m 1914 ) Söderman, M Sjöholm, Hildur Ottelin ( död 1927 ), Kjellgren ( 1915-1919 efter Ekholm ), G Leche ( 1920-1935 efter Kjellgren ), K G Lovén ( 1927-1935 efter Ottelin ), K C Ewerlöf ( 1925-1926 ), Eric Wolrath ( 1933-1935 ).
Lennart Hård af Segerstad
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C005/USA_7451
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/PEwh3ZgMi4AWk2LUIC4sU0
SpråkSvenska
ExtraIDUSA_7451