REHABILITERINGSNÄMNDEN (1963 – 1979)

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (Social och omsorgsverksamhet)

Alternativa namn

Landstingets verkstäder

Historik

H I S T O R I K
Landstingsarkivet Uppsala län
REHABILITERINGSNÄMNDEN
Inledning
I enlighet med det beslut som fattades av 1949 års landsting (9 oktober 1949 §154) hade ett arbetstränings- och arbetsprövningsinstitut inrättats i Stabby, Uppsala, den 20 september 1950 med landstinget som huvudman.
Syftet var att erbjuda personer som pga sjukdom eller annat arbetshinder under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden möjlighet till arbetsträning. Vid starten erbjöds denna möjlighet enbart personer som inom sex månader vid träningsverkstäderna kunde förväntas slussas vidare ut på den öppna arbetsmarknaden eller till annan yrkesutbildning.
Från och med oktober 1951 inleddes verksamheten med skyddad sysselsättning, för de partiellt arbetsföra vars arbetskapacitet var otillräcklig för att ge dem möjlighet att hävda sig på den öppna arbetsmarknaden. Dessa bereddes därigenom möjlighet att utföra produktivt arbete utifrån graden av sin förmåga. Denna grupp hade tidigare enbart varit hänvisad till socialvårdsunderstöd, men kunde genom den skyddade sysselsättningen bidra till sin egen försörjning.
Den arbetsträningsinriktade verksamheten bedrevs enbart i Uppsala. Den skyddade verksamheten fanns däremot på flera platser i länet, med hänsyn till att de som var inskrivna vid de skyddade verkstäderna ofta var mer permanent placerade och därtill hade liten möjlighet till långa arbetsresor och bosättning i Uppsala.
Den arbetsvårdande verksamheten var före 1963 placerad under arbetsvårdskommittén (1948-1950) och arbetsvårdsnämnden (1951-1962).
Rehabiliteringsnämnden
Rehabiliteringsnämndens verksamhet startade den 1 januari 1963, till följd av en omorganisation av arbetsvården i landstingets regi. Se arbetsvårdskommittén och arbetsvårdsnämnden för tidigare historik och organisation.
Från och med 1963 var arbetsvården placerad under hälso- och sjukvårdsstyrelsen, med en underställd nämnd, rehabiliteringsnämnden. Denna bestod av företrädare för landstinget, länsarbetsnämnden, arbetsgivare, arbetstagare och de partiellt arbetsföra.
Rehabiliteringscentralen och rehabiliteringslaget
Rehabiliteringscentralen, den utredningsavdelning vid akademiska sjukhuset som tillkommit under rehabiliteringsutredningen som föregått omorganisationen, förestods av överläkaren för arbetsvården. Dit hörde även underläkare, psykolog, mottagningssköterska, kurator och kontorspersonal. Rehabiliteringscentralens syfte var att åstadkomma en allsidig medicinsk utredning och knyta samman medicinsk och arbetsvårdande rehabilitering, något som i den tidigare arbetsvårdande verksamheten inte varit lika sammankopplat.
Vid rehabiliteringscentralen och vid verkstäderna fanns ett rehabliliteringslag, med överläkaren som ordförande. Även föreståndaren för landstingets verkstäderoch föreståndaren för länsarbetsnämndens arbetsvårdsexpedition ingick i laget.
Allmänna försäkringskassan, länsarbetsnämnden och länets sjukvårdsinrättningar hade remissrätt till Rehabiliteringscentralen för patienter i öppenvården. Rehabiliteringscentralen å sin sida hade remissrätt till Akademiska sjukhuset i första hand, men vid behov även till andra sjukvårdsinrättningar.
En mer detaljerad genomgång av rehabiliteringsutredningen och arbetsvårdsnämndens omorganisation hittas i Uppsala läns landstings handlingar och protokoll 1962, D6.
Arbetsträning
Den ovan nämnda organisationsutredningen slog fast att en tydlig metodik för arbetsträningen saknades och att detta inneburit att arbetsträningens fokus glidit över på produktionen istället för på rehabilitering i alltför hög grad. För att arbetsträningen skulle bli så effektiv som möjligt blev träningen mer individuellt anpassad efter klienternas fysiska och psykiska möjligheter och behov.
Skyddad sysselsättning
I samband med organisationsutredningen framlades också idén att den skyddade sysselsättningen i högre grad än tidigare skulle bära sig själv ekonomiskt. Liksom för arbetsträningen ansågs att differentiering av den skyddade sysselsättningens verksamhetsområden var intressant, men för att öka produktionsinkomsten krävdes ökad konkurrenskraft som kunde nås via specialisering. En satsning gjordes också på skyddad verksamhet för män, då den tidigare framförallt sysselsatt kvinnor.
Näringshjälp
I nämndens arbetsvårdande åtgärder ingick liksom tidigare även att fatta beslut rörande individuella bidrag till egen verksamhet, sk näringshjälp.
Verksamhetsplatser
Träningsverkstäder
Arbetsträningsplatserna var liksom tidigare enbart förlagda till Uppsala.
Stabby träningsverkstäder (mekaniska arbeten, snickeri m.m.), 1950-1979
Bokbinderi/ pappersförädlingsavdelningen 1963-1979
Kontorsarbetescentralen 1966-1979
Skyddad sysselsättning
De skyddade verkstäderna kallas tidvis produktionsverkstäder.
Uppsala
Stabby mekaniska verkstad, 1964-1976
Fyrisverkstaden, 1968-1976
Stabby bokbinderi, 1957-1976
Gamla tullhuset, 1966-1975?
I Gamla Tullhuset bedrevs från 1966 skyddad verksamhet för alkoholskadade. Behovet av en dylik verksamhet hade länge varit känd, men de arbetsvårdande insatserna hade tidigare varit begränsade till beredskapsarbeten såsom väg-, vatten-, avlopps- och skogsarbeten i länet. Lämpliga lokaler hade emellertid saknats, eftersom det inte ansetts lämpligt att inrymma den vid arbetsvårdsinstitutet i Stabby.
I slutet av 1976 flyttade produktionsverkstäderna till nya lokaler på Säbygatan i Uppsala.
Enköping
Verkstadsarbete, 1956-1969
Bokbinderi, 1964-1969
Under hösten 1968 togs det första spadtaget för en ny skyddad verkstad för mekaniska arbeten och bokbinderi. 1969-1979
Skutskär
Bokbinderi, 1958-1979
Snickeriverkstad, 1967-1971
Snickeriverksamheten flyttades till Tierp, när den skyddade verkstaden stod klar där 1972.
Tierp
Snickeri och mekanisk verkstad, 1972-1979
I slutet av 1973 öppnades även en avdelning med inriktining på metallbearbetning och montering. I samband med detta kunde kvinnlig arbetskraft beredas plats i större utsträckning än tidigare i Tierp.
Tobo
Mekanisk verkstad, 1968-1971
Efter färdigställandet av en skyddad verkstad i Tierp i början av 1972 flyttades verksamheten i Tobo dit.
Östhammar
ÖSV-verken, 1971-1979
1/1 1971 övertog landstinget huvudmannaskapet från Östhammars kommun för den skyddade sysselsättningen i Östhammar, vars verksamhet var inriktad på snickeri, metall, pappersförädling samt såg och emballage. De sistnämnda verksamheterna upphörde 1978.
ÖSV-verkens organisation var mer fristående än länets andra skyddade verkstäders. Genom ekonomifunktionen i Uppsala fanns en viss samordning, men inte i samma omfattning som för de övriga verkstäderna. Orsakerna till detta var bland annat resursbrister på personalsidan vid Landstingets verkstäder i Uppsala, men behovet av inblandning i en redan fungerande organisation sågs som litet. ÖSV-verken fungerade därför som en försöksverkstad för hur en självständigare verkstadsenhet skulle kunna fungera.
In- och utskrivning beslutades inte av rehabiliteringslaget, utan av en särskild in-och utskrivningsnämnd.
Halvskyddad verksamhet
Uppsala
Gamla Tullhuset 1951 - 1965
Den halvskyddade verksamhet som sedan 1951 bedrivits i samarbete med AB Nymanbolagen, senare Monark Crescent AB, fortsatte till en början även i den nya organisationen i samma lokaler som tidigare. I samband med företagets flytt till Boländerna kom den halvskyddade verksamheten fr om 1966 att drivas av Monark-Crescent AB helt utan landstingets medverkan.
Arbetsterapi
Arbetsterapin var under under perioden 1966-1972 placerad under rehabliliteringsnämnden. Verksamheten bestod i vävning, broderi, halvfabrikatsslipning och klädlagningsarbeten åt landstinget.
Inköp och försäljning av arbetsmaterial till arbetsterapin sköttes genom centrallagret, som även sålde material till sjukhusen i länet. Alster från arbetsterapin såldes av Terapislöljden, som låg på Slottsgränd fram till den 4 december 1971.
Från och med den 20 december 1971 flyttade Terapislöjden till Ulleråkers sjukhus, och ledningen övertogs av direktionen för Ullleråkers sjukhus.
Från och med maj 1970 flyttade arbetsterapin till nya lokaler i kvarteret Gunnar vid Kungsängstorg.
Verksamheten överfördes till hälso- och sjukvårdsstyrelsen från och med den 1 juli 1972.
Den arbetsvårdande verksamheten upphör i landstingets regi
I december 1977 fattade riksdagen beslut om att den skyddade sysselsättningen och den yrkesinriktade rehabiliteringen skulle omorganiseras och placeras under nytt huvudmannaskap. Beslutet innebar att verksamheten skulle samordnas länsvis i regionala stiftelser, som bildats av stat och landsting och att arbetsvårdsinstituten skulle förstatligas. Centrala överenskommelser rörande hur överlåtelserna skulle ske träffades mellan statens förhandlingsnämnd (SFN), landstingsförbundet och svenska kommunförbundet. Lokala avtal träffades mellan statens förhandlingsnämnd och landstinget och berörda kommuner, varpå det nya huvudmannaskapet trädde i kraft den 1 januari 1980.
Arbetsmarknadsstyrelsen var huvudman för den nya organisationen med arbetsmarknadsinstitut. Till arbetsmarknadsinstituten lades såväl arbetsträning, arbetspsykologisk verksamhet och arbetsprövning som skolöverstyrelsens kurser, Arbetsliv och utbildning (ALU) och Omställning och träning (OT).
I Uppsala fanns från början fyra arbetsmarknadsinstitut. Dessa var placerade under en regional styrelse, där länsarbetsdirektören var ordförande.
Den skyddade verksamheten övergick vid årsskiftet 1980 till stiftelseform, där den landsomfattande stiftelsen hette Samhällsföretag. I Uppsala län hette det lokala företaget UPSAM, och anställning vid företaget sköttes via arbetsförmedlingen.
Övrigt
Samarbetsnämnden behandlade arbetsplatsfrågor av praktisk art vid verkstäderna.
Förslag från samarbetsnämnden behandlades i rehabiliteringsnämnden.
Samrådsgrupper inom rehabiliteringsnämndens förvaltningsområde förekommer fr om 1972.
Var och en av arbetsvårdens verksamhetsgrupper hade en samrådsgrupp, dvs:
Rehabiliteringscentralen
Arbetsterapin
Arbetsträningen
Skyddade verkstäderna i Uppsala, Skutskär, Tierp, Enköping och Östhammar
Syftet med grupperna var att möjliggöra direktinformation för snabbare åtgärder.
Samrådsgrupperna var placerade under företagsnämnden.
De frågor som togs upp var desamma som företagsnämnden hade att handlägga men även lokalt betonade frågor förekom.
Samtliga samrådsgrupper var representerade i företagsnämnden.
Ordinarie sammanträden minst 4 ggr/år.
Företagsnämnden inom rehabiliteringsnämndens förvaltningsområde
Företagsnämnden bestod från starten till 1968 även av arbetstagarrepresentanter, därefter av 5 repr från arbetsgivaren och 5 repr för personalorganisationerna pga kommunalt företagsnämndsavtal.
Nämnden fungerade som ett organ för information och samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare genom deras fackliga organisationer.
Rehabiliteringsnämndens ordförande var företagsnämndens ordförande.
Rationaliseringsgruppen utsågs av företagsnämden, med representanter från arbetsgivaren, TCO, SKAF och LBSS.
Gruppen arbetade för att åstadkomma önskad samverkan i olika utrednings- rationaliserings-, eller arbetsgrupper.
Förslagskommittén (fr om 13/4 1972) var ett underorgan till företagsnämnden, medarbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter.
Källor:
Rehabiliteringsnämndens verksamhetsberättelser 1964-1979 samt Uppsala läns landstings tryck och protokoll 1963-1980.
PM ang anordnande av skyddad verksamhet för alkoholskadade män i de av Uppsala läns landstings förhyrda lokaler i Tullhuset.
Holmqvist, Mikael: Samhall - Att bli normal i en onormal organisation. SNS Förlag, Stockholm, 2005. s 357-364
Vård och Råd 1980
//Veronika Nyrén 080317
ARKIVHISTORIK
Tidigare ordnings- och förteckningsarbeten inklusive gallring.
Arkivet grovinventerades 11 november 1985.
Arkivet inventerades 20/1-4/2 1986 och omfattade då ca 83 +3 hyllmeter.
Arkivet ordnades, gallrades och grovförtecknades 22/7 och 27/8 1986, med resultatet 30 hyllmeter. (Erik W Karlsson, arkivassistent, landstingsarkivet)
Dokumentation finns i organisationspärm.
Huvuddelen av handlingarna, rörande verkstäderna i Uppsala, förvarades i en källare hos UPSAM.
50 volymer, varav 18 bevarades, förvarades i ett förråd på Landstingets kansli.
Handlingarna överfördes till landstingsarkivet under 1986.
Vid ordnings- och förteckningsarbete utfört vintern 2007-2008 delades Landstingets verkstäders arkiv i fyra mindre: Arbetsvårdskommittén, Arbetsvårdsnämnden, Rehabliliteringsnämnden och Rehabliliteringslaget.
9 pärmar gallrades till följd av mögelangrepp (se nedan):
1969 Bokbineriets brev A-Ö: Korrespondens, enstaka offerter
1969 Bokbinderiets brev A-Ö: Offertförfrågningar, beställningar, inköpsorder, kreditupplysningar
1969 Bokbinderiets fakturerade arbeten N-Ö: Ordererkännande, bekräftelser, beställningar
1970 Bokbinderiets brev A-Ö: Inkomna order, förfrågningar, reklamationer, korrekturer och förkalkyler (två pärmar)
1969 Mekaniska verkstaden A-Ö: Offertförfrågningar, beställningar, inköpsorder
1970 Mekaniska verkstaden A-Ö: Offertförfrågningar, beställningar, inköpsorder
1970-1971 Mekaniska verkstaden avslutade arbeten: Arbetsorder A-Ö
1969-1970 Mekaniska verkstaden - Televerket
Avsändningsorder, beställningar, för- och efterkalkyler, kontrollrapporter, offerter, packnotor, reklamationer, ritningar, utgående och inkommande skrivelser
Produkter: Nyckelskåp, hållare för rengöringstutor, kopplingsstativ för plastkabe, lmontagevagn för transport av tryckskyddsaggregat, hjälphanksatser, putsstickor, kopplingslådor, kabelrörspetsar 25mm och 40mm, bärjärn för kabelkonsoll, kabeldragningsrullar med rakt stöd, fäste för kopplingsbox, nedledningsfästen, uppledningsfästen, mallar för inkoppling av plastkabel, kvistningsverktyg, kvistsaxar, kabelbandsbrickor
//Veronika Nyrén 080314

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/C018/LA_155
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/CQ2ipJnLIagg7XqOSr7mO2
Språk	Svenska
ExtraID	LA_155

Arkivbeskrivning

REHABILITERINGSNÄMNDEN (Region Uppsala, Regionarkivet)