bild
Arkiv

Enskilda arkiv, personarkiv.Jobs, Gocken och Lisbet/Jobs keramik och textil


Grunddata

ReferenskodSE/AB144/EA_813-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/mByRteEGuI95XbRZThU7T0
ExtraIDEA_813-1
Omfång
0 Hyllmeter 
130 Volymer 
Datering
1923 – 1995  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNationalmuseum
Arkivbildare/upphov
Enskilda arkiv, personarkiv.Jobs, Gocken och Lisbet (1923 – 1995)
Alternativa namn: Jobs, Gocken
Alternativa namn: Jobs, Lisbet
Alternativa namn: Jobs keramik och textil
Alternativa namn: Wisén-Jobs, Elisabet
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Design)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Företag)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Illustratör)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Keramik)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Konstnär)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Textil)

Innehåll

ArkivhistorikJobs, Gocken och Lisbet
Arkivbeskrivning
OM ARKIVBILDARNA
Systrarna Lisbet Fridkulla (1909–1961) och Gocken (döpt Hanna Ingrid Elisabeth, 1914–1995) Jobs har en självklar plats på 1900-talets svenska konsthantverksscen. Som fristående keramiker och textilformgivare skapade de sig en helt egen nisch med ett karakteristiskt formspråk, där inte minst den svenska floran spelar en central roll. De kom från en konstnärlig familj i Dalarna: fadern Anders Jobs (1876–1959) var musiker och modern Elisabet Wisén-Jobs (1878–1961) utbildad konstnär, senare verksam som konstbrodös. Av de sju syskonen kom flera att ägna sig åt konstnärlig verksamhet, till stor del i samarbeten inom familjen. Lisbet och Gocken utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan, där även modern tidigare varit elev. Efter sin examen från skolan 1930 öppnade Lisbet egen keramikverkstad och butik i Stockholm. Från 1934 gick verksamheten under namnet Jobs keramik och textil. Redan från början var Elisabet involverad i driften av butiken och snart anslöt Gocken i ateljén. På 1930-talet var systrarna primärt inriktade på keramisk produktion, vilken innefattade såväl drejade arbeten som mindre skulpturer och dekorerat kakel. Som beställningsarbeten gjorde de bl.a. kakelbord och flera stora kakelinteriörer för såväl offentlig som privat miljö, då ofta i samarbete med storskaliga keramikproducenter som Upsala-Ekeby. Som regel arbetade de dock fristående. Mot slutet av 1930-talet började de experimentera med formgivning av textilmönster för filmtryck, i samband med att brodern Peer (1913–1989) startade firman Jobs Handtryck, som kom att trycka merparten av deras mönster. Formgivningen av textilmönster främjades av ett framgångsrikt samarbete med Nordiska kompaniet och kom snart att dominera Lisbets och Gockens produktion. Båda var dock vid sidan av keramiken och textilen verksamma inom andra fält: bl.a. hade Lisbet flera uppdrag som illustratör och Gocken ägnade sig också åt grafik. På 1940-talet flyttade verksamheten till Västanvik i Leksand. Där öppnade familjen butiken Jobsboden, som fanns kvar fram till 2018. Firman Jobs Handtryck är fortfarande verksam och trycker ännu mönster av Gocken och Lisbet Jobs.

För vidare information om Gocken och Lisbet Jobs hänvisas till "Jobs. Berättelsen om en konstnärsfamilj" av Anne Marie Rådström (1989) samt "Jobs keramik och textil. Två systrar, två konstnärskap" av Hedvig Hedqvist och Christina Mattsson (2018), med sammanhängande webbsida: https://jobskeramiktextil.se/. Den senare publikationen tillkom i samband med en utställning 2018 och bygger i viss mån på studier av materialet i föreliggande arkiv, vilket då ännu var ouppordnat. Christina Mattsson har upprättat en förteckning över systrarnas textilmönster som finns publicerad i boken och som utgjort en viktig resurs i uppordnandet av arkivet.

ARKIVETS HISTORIA OCH SAMMANSÄTTNING
Arkivmaterialet donerades till Nationalmuseum 2009 av Gocken och Lisbet Jobs efterlevande tillika förvaltare av firman Gocken Jobs AB. Till största delen rör det sig om tidigare förtecknat material efter Gocken Jobs, som fram till donationen förvarats i den f.d. Jobsboden i Västanvik. Därtill kommer oförtecknat material efter Lisbet Jobs samt, i mycket liten omfattning, efter Elisabet Wisén-Jobs. Sammantaget rör det sig om ett mycket omfattande och blandat material, där en stor del utgörs av föremål, främst textilier och keramik. Ytterligare en stor kategori är skisser. I övrigt förekommer handlingar rörande företaget Jobs keramik och textil samt en mindre mängd personhandlingar. Bland textilierna i arkivet finns en samling kläder, varav en del är donerade av Kerstin Berglund, äldsta barnet till Anders och Elisabet Jobs. Att arkivet innehåller mycket mindre material efter Lisbet än efter Gocken Jobs förklaras till stor del av att Gocken var verksam under en mycket längre tidsperiod, och därtill barnlös. För något ytterligare information om arkivets proveniens, se serie 11.

Huvuddelen av Gockens efterlämnade material (främst keramik, textil och skisser) omfattas av en tidigare förteckning, kallad GJAB. Denna förteckning gjordes av Catrin Ståhl 1998–1999 under ledning av textilkonservator Ulla Hägglund vid Göteborgs universitet. Det skedde också i dialog med släktingar till Gocken och Lisbet, samt personalen i Jobsboden, som vid denna tid drevs av Lisbets dotter Stina Söderlundh-Clason. Inom ramen för detta projekt katalogiserades och fotograferades föremålen, som också märktes med unika signum. Detaljerad information om mått, skick, teknik, motiv, färgställningar o.s.v. noterades på separata blad, liksom korsreferenser mellan skisser och färdiga produkter. En del material efter Lisbet samt med okänd upphovsperson ingår också i förteckningen. Viss gallring skedde i samband med att materialet inkom till Nationalmuseum, varför en del föremål i GJAB-förteckningen saknas i arkivet. Hela förteckningen finns samlad i ringpärmar som förvaras i arkivet, serie 11.

Arkivet förtecknades och uppordnades av konstvetare Anna Lindmark och arkivarie Hilda Hallebro inom ramen för ett projekt hösten 2022.

ARKIVETS STRUKTUR
Arkivets struktur är primärt styrd av format/materialkategorier, vilket som regel också sammanfaller med hur materialet inkom till arkivet. Hela arkivet förvaras i samma lokal, dels i hyllor, varav en särskild hylla för rullad textil, dels i hurtsar, beroende av format. Serierna 1–3 med underserier motsvarar olika föremålskategorier (tavlor, textil, keramik) med skilda förvaringsbehov. Serierna 4–6 (verksamhetshandlingar, trycksaker, grafik) samt 8–10 (personliga handlingar) och 11 (förteckningar och proveniens) förvaras till största delen i vanliga arkivboxar. Serie 7 (Skisser) förvaras i hurtslådor och i ovan nämnda textilhylla. Serie- och volymordningen följer i möjligaste mån hur materialet ligger i rummet. Huvudprincipen är att material som rör den gemensamma verksamheten/konsthantverksproduktionen föregår material av mer privat karaktär; gränsen mellan privat och professionellt material är dock generellt mycket flytande. Underserier används i flera fall för att göra materialet mer överblickbart. Inom varje serie/underserie har materialet ordnats kronologiskt. Se respektive serie/underserie för vidare kommentarer.

Eftersom materialet rörande Gocken och Lisbet Jobs donerades tillsammans och systrarna arbetade mycket nära varandra beslutades att låta dem stå som gemensamma arkivbildare, snarare än att skapa två separata arkiv. Inom de materialkategorier/serier där material rörande både Lisbet och Gocken förekommer (företrädesvis textil och skisser) har dessa därför inte heller separerats utan förvaras tillsammans. Det förekommer också skisser och textilier som systrarna arbetade med gemensamt. När upphovspersonen är känd anges detta i arkivförteckningen, vilket gör det möjligt att spåra systrarnas respektive verk. Material som saknar känd upphovsperson härrör i de flesta fall mest sannolikt från Gocken Jobs kvarlåtenskap. Gockens och Lisbets personliga handlingar och skisser av mer privat karaktär har ordnats i varsin separat serie (8 resp. 9). Materialet rörande Elisabet Wisén-Jobs har inordnats i en egen serie (10). Hon står dock inte med som arkivbildare, dels eftersom det rör sig om relativt få handlingar, dels eftersom materialet inkom som del av Gockens kvarlåtenskap.

Arkivförteckningen är förhållandevis kortfattad, med begränsad information om de enskilda föremålen/handlingarna. För material som ingår i GJAB-förteckningen finns denna att tillgå för mer detaljerad information om mått, skick, proveniens o.s.v. Uppmärkningen av föremålen med GJAB-signum är också till hjälp för identifiering vid framtagning av handlingar, i synnerhet i fråga skisserna. En lika noggrann förteckning av de föremål som saknar GJAB-signum har tyvärr inte varit möjlig att göra inom ramen för arbetet hösten 2022. En bildförteckning över tavlor, textil och keramik ur serierna 1–3 samt 10 har dock sammanställts som sökhjälp att konsultera inför framtagning av föremål. Bildförteckning och GJAB-förteckning återfinns i serie 11.

FORSKNINGSBETYDELSE
Arkivet är av stor betydelse för den som intresserar sig för Gocken och Lisbet Jobs liv och verk, och för familjen Jobs gemensamma verksamhet, inte minst Elisabet Wisén-Jobs roll och det relaterade familjeföretaget Jobs Handtryck. De tryckta textilier som finns i arkivet ger en mycket god representation av såväl Gockens som Lisbets mönster, för Gocken närmast heltäckande. (Detta baserat på Christina Mattssons tidigare nämnda mönsterförteckning från 2018). I fråga om keramiken i arkivet rör det sig däremot om ett mycket litet urval, uteslutande ur Gockens produktion. Detta delvis av naturliga skäl: de keramiska alstren utgör som regel unika verk, till skillnad från textilmönstren som kan tryckas om och om igen. Många av Lisbets och Gockens keramiska verk är idag förkomna eller svåra att spåra. I ljuset av detta är arkivets samling av skisser för keramik ett värdefullt material. Arkivets sammansättning gör det vidare möjligt att särskilt i fråga om Gocken studera hela den konstnärliga arbetsprocessen från tidiga idéskisser via noggranna arbetsritningar, gjutformar och tryckschabloner till färdiga keramiska alster och textilier. Dokumentationen kring firman Jobs keramik och textil och Lisbet Jobs första tid som egenföretagare kan förslagsvis vara av intresse för forskning om kvinnligt entreprenörskap och företagande inom modernt svenskt konsthantverk. Även för frågeställningar rörande formgivarrollen och aktörer och arbetssätt inom 1900-talets svenska designhistoria erbjuder arkivet ett rikt material.

En samling med Gocken och Lisbet Jobs textilmönster finns även i Designarkivet i Kalmar. Enstaka keramiska och textila verk finns på olika svenska museer, däribland några i Nationalmuseums samlingar. Mönsterrättigheter förvaltas av Gocken Jobs AB och Lisbet Jobs efterlevande.
Anna Lindmark
Januari 2023

Kontroll

Skapad2023-01-31 10:44:25
Senast ändrad2024-04-26 12:59:49