Filipstads bergslags kanal

Organisation

KategoriEj fastställd. Handel och kommunikation, ospecificerat
KategoriEj fastställd. Transport- och lagringsföretag
Alternativa namn
Philipstads Bergslags canal
Wermlands Bergslags Canal
Bergslagskanalen
HistorikÄLDRE ARKIVHISTORIK:

FILIPSTADS BERGSLAGS KANAL (Philipstads eller Wermlands Bergslags Canal)

I slutet av 1700-talet anhöll handelsmän i Filipstad om en snabb utredning av möjligheterna till en kanal vid Bjurbäcken. Man tog i stor utsträckning sina varor från Kristinehamn via Sjöändan och ansåg att körtiderna för dessa transporter nu var oacceptabla, ja rent skandalösa. Utredningen kom till stånd, men efter en mängd nya protester fick kanalfrågan vila i 25 år då ett nytt förslag utarbetades. Inte heller detta kom till utförande. Bruksägarna i Filipstadstrakten tog nu saken i egna händer och lät 1833 Baltzar von Platens medarbetare överstelöjtnant Johan Edström granska och utvärdera de tidigare förslagen. Redan efter någon månad lade han fram ett förslag där kanalen skulle få den sträckning den har.
Resultatet av järnvägsbyggandet i de svenska bruksbygderna blev till en början säregna transportsystem av kombinerad land och sjötrafik. Det rikast utbildade systemet av järnvägar i omväxling med sjöleder var det som i början av 1850-talet skapades i östra Värmland, från Kristinehamn till Rämmens sockens nordgräns. De i denna transportled ingående kanallederna bildade tillsammans den s.k. Philipstads- eller Wermlands Bergslags Canal. Denna vattenväg tillkom under åren 1853-1857 för att underlätta frakterna mellan Bergslagen och Vänern. Genom kanaliseringen öppnades en mer än 4 mil lång sammanhängande segelled från Filipstad vid sjön Daglösen i norr genom sjöarna Aspen, Stora Lungen, Öjevettern, Hyttsjön och Bergsjön till Sjöändans lastageplats vid Bergsjöns södra strand. Avståndet från Sjöändan till Kristinehamn och Vänern är drygt en mil, för vilken sträcka landtransport måste begagnas även efter kanalens tillkomst.
Filipstads bergslags kanal består av två delar: Bjurbäcks kanal samt Asphytte kanal (Bjurbäcken och Asphyttans slussar).
Föreningen Filipstads Bergslags Kanal upa (1857-2007) äger och förvaltar kanalerna vid Bjurbäcken och Asphyttan med därtill hörande slussar, byggnader och mark.

Källor: www.bergslagskanal.se samt en bok om Filipstad utgiven av Filipstad stad.
Hänvisningar till orter
Filipstads kommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/ARKIS/71889
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/qpCTCD0cD4IYMQ8S0v3240
HuvudkällaArkivöversikt
Källår2017