Från Ludwig Camerarius till Axel Oxenstierna

Axel Oxenstiernas skrifter och brev

Innehåll

Innehåll Spens har kommit medförandes bl. a. flera brev från AO [förmodligen breven av den 10, 21 och 22 oktober 1624]. Camerarius har ordnat audiens för honom hos kungen [Fredrik V av Pfalz] och drottningen av Böhmen, som lyssnade med glädje på budskapet från Gustav II Adolf. Även Camerarius är entusiastisk: Trots att Gustav II Adolf är omgiven av fiender och hans rike skyddas av två hav, så ställer han upp för Fredrik V och den gemensamma saken, medan vänner och släktingar har svikit. Camerarius hinner emellertid inte kommentera saken närmre förrän i nästa brev, men påpekar att England och Frankrike redan bundit sig för att stödja Mansfeld i sex månader, att det inte blir lätt att få tillgång till Wismar och att England är ett osäkert kort. Georg Vilhelm av Brandenburg har inte informerat pfalzarna om Bellins återkomst eller sina nya planer, men Camerarius har fått höra av en vän att kurfursten börjat förhandla med vissa furstar. De flesta är rädda, men får de veta att en stor hjälte som Gustav II Adolf engagerar sig, så kommer de att fylkas kring honom och betrakta honom som en Hercules Ultor et Servator. Det går inte att lita på Kristian IV (Anstruther kommer att lämna närmare besked), men om Jakob I skulle få till stånd ett fördrag, så skulle det vara tvingande också för Kristian, för att han inte ensam ska framstå som svikare. – Camerarius menar att de hårda angreppen på Gustav II Adolf i Radziwills tal om förhållandena i Polen beror på att denne vill vinna trovärdighet i sina landsmäns ögon och därigenom lättare uppnå sitt mål. Detta knep tillgriper också andra, särskilt litauer, som emellertid hellre skulle bryta unionen med Polen än tillåta ett krig mot Sverige. Camerarius lovar att genom flitigare brevskrivning försöka knyta Radziwill tätare till den gemensamma saken. – Camerarius lovar att inte glömma att i England agera beträffande ryske tsaren [som svenskarna vill gifta bort med en tysk hertiginna]. Fredrik V har redan skrivit till Generalstaternas ambassadör i Konstantinopel [Haga] och bett honom vända sig till patriarken och be honom att brevledes uppmana de grekisk-ortodoxa kyrkorna i Polen att förena sig med protestanterna för att hävda den gemensamma friheten. Spens vill inte gärna att Rutgers blir invigd i dessa planer. – Camerarius tackar för växeln han fått. Han prisar Gud och tackar kungen för att han på detta sätt kan bära landsflyktens börder med större jämnmod och lovar att skriva varje vecka i framtiden också. – Man väntar på hur det ska gå för Mansfeld. Camerarius fruktar att bröllopsförberedelserna i England gör att man inte intresserar sig för den gemensamma saken. Det är inte känt om Thurn kommit till Frankrike. Denne kommer att försöka hålla kvar Gábor Bethlen under vapen. Krig verkar vara på väg att bryta ut mellan kejsaren och Venedig i Friuli. Markisen av Cœuvres [Estrées] har erövrat hela Valtellina. – Gábor Bethlens ambassadör till Georg Vilhelm av Brandenburg och Gustav II Adolf, Mathias Quaad, har tagits till fånga i Polen och förts till Warszawa, vilket väckt stor vrede i Konstantinopel och kan innebära en kränkning av stillseståndsavtalet med Sverige. Även i Polen kommer det att medföra förvecklingar. – Breda är fortfarande under belägring och undsättningsförsöken har misslyckats. Prins Morits hälsotillstånd inger bekymmer.

Innehåll

Spens har kommit medförandes bl. a. flera brev från AO [förmodligen breven av den 10, 21 och 22 oktober 1624]. Camerarius har ordnat audiens för honom hos kungen [Fredrik V av Pfalz] och drottningen av Böhmen, som lyssnade med glädje på budskapet från Gustav II Adolf. Även Camerarius är entusiastisk: Trots att Gustav II Adolf är omgiven av fiender och hans rike skyddas av två hav, så ställer han upp för Fredrik V och den gemensamma saken, medan vänner och släktingar har svikit. Camerarius hinner emellertid inte kommentera saken närmre förrän i nästa brev, men påpekar att England och Frankrike redan bundit sig för att stödja Mansfeld i sex månader, att det inte blir lätt att få tillgång till Wismar och att England är ett osäkert kort. Georg Vilhelm av Brandenburg har inte informerat pfalzarna om Bellins återkomst eller sina nya planer, men Camerarius har fått höra av en vän att kurfursten börjat förhandla med vissa furstar. De flesta är rädda, men får de veta att en stor hjälte som Gustav II Adolf engagerar sig, så kommer de att fylkas kring honom och betrakta honom som en Hercules Ultor et Servator. Det går inte att lita på Kristian IV (Anstruther kommer att lämna närmare besked), men om Jakob I skulle få till stånd ett fördrag, så skulle det vara tvingande också för Kristian, för att han inte ensam ska framstå som svikare. – Camerarius menar att de hårda angreppen på Gustav II Adolf i Radziwills tal om förhållandena i Polen beror på att denne vill vinna trovärdighet i sina landsmäns ögon och därigenom lättare uppnå sitt mål. Detta knep tillgriper också andra, särskilt litauer, som emellertid hellre skulle bryta unionen med Polen än tillåta ett krig mot Sverige. Camerarius lovar att genom flitigare brevskrivning försöka knyta Radziwill tätare till den gemensamma saken. – Camerarius lovar att inte glömma att i England agera beträffande ryske tsaren [som svenskarna vill gifta bort med en tysk hertiginna]. Fredrik V har redan skrivit till Generalstaternas ambassadör i Konstantinopel [Haga] och bett honom vända sig till patriarken och be honom att brevledes uppmana de grekisk-ortodoxa kyrkorna i Polen att förena sig med protestanterna för att hävda den gemensamma friheten. Spens vill inte gärna att Rutgers blir invigd i dessa planer. – Camerarius tackar för växeln han fått. Han prisar Gud och tackar kungen för att han på detta sätt kan bära landsflyktens börder med större jämnmod och lovar att skriva varje vecka i framtiden också. – Man väntar på hur det ska gå för Mansfeld. Camerarius fruktar att bröllopsförberedelserna i England gör att man inte intresserar sig för den gemensamma saken. Det är inte känt om Thurn kommit till Frankrike. Denne kommer att försöka hålla kvar Gábor Bethlen under vapen. Krig verkar vara på väg att bryta ut mellan kejsaren och Venedig i Friuli. Markisen av Cœuvres [Estrées] har erövrat hela Valtellina. – Gábor Bethlens ambassadör till Georg Vilhelm av Brandenburg och Gustav II Adolf, Mathias Quaad, har tagits till fånga i Polen och förts till Warszawa, vilket väckt stor vrede i Konstantinopel och kan innebära en kränkning av stillseståndsavtalet med Sverige. Även i Polen kommer det att medföra förvecklingar. – Breda är fortfarande under belägring och undsättningsförsöken har misslyckats. Prins Morits hälsotillstånd inger bekymmer.