Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Volym

[TIDNINGSKLIPP - HIETANIEMI SOCKEN]

NORRBOTTENS MUSEUM

Grunddata

ReferenskodSE/BD003/NBM_1-1/Ö 3 BAE/1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/s8Kr4yCzlj7lMPEmJZ6hgD
ExtraID1
Datering
1931 – 1988  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNorrbottens museum

Innehåll

Allmän anmärkningHietaniemi socken 1931-1988.
NK 1980-10-21: ”Martin minns den hemska kvällen i Armasjärvi. – Mörka kalla vatten. Väcker kusliga minnen till liv.” Martin Andersson, 61, Boden minns den hemska kvällen den 24 oktober 1940, då han själv räddades från drunkningsdöden i Armasjärvi. 46 personer omkom vid olyckan. Till årets minneshögtid; 40 år efteråt, samlades ett 50-tal från det olycksdrabbade ingenjörkompaniet för en minnesstund.
NSD 1980-10-21: ”Armasjärvi i nytt ljus. Hon var inte ensam om sin sorg. Armasjärvi tog 46 liv.” För 40 år sedan drabbades svenska försvaret av den svåraste katastrofen i modern tid, 46 män drunknade när färjan som skulle föra dem över sjön Armasjärvi sjönk. I en minnesbilaga skildrar NSD katastrofen i nytt ljus, bilagan innehåller bl.a. en detaljerad rekonstruktion av förlisningen, byggd på material som hittills varit helt hemligstämplat.
HB 1980-10-21: ”Tragiskt 40-årsminne. Armasjärviolyckan – ett tragiskt 40-årsminne. 104 kämpade för sina liv 46 drunknade.”
”Många som var med kommer till minneshögtiden.”
”Ögonvittnen berättar.” Några som överlevde olyckan eller ingick i räddningsstyrelsen berättar om sina upplevelser. Karl Gustaf Strandberg, en av de överlevande, sergeant Möllerskog, som var ett befäl på flottan och löjtnant Sylwan, som ledde räddningsarbetet.
”Vems var skulden?” Den frågan kan inte bröderna Blomsters (som omkom i olyckan) syskon än i dag släppa.
”Krigsrätten frikände.”
HB 1979-02-22: ”Kunde stämma blod utan att träffa patienten.” Martin Lugnet, 75 år, lantbrukare i Armasjärvi, berättar om byns mindre kända händelser och sina egna barndomsminnen.
NSD 1959-07-02: ”40-åring i Hietaniemi kan berätta om Den sista färjan på Armasjärvi. Ryssklockan och rövarberget. Klockorna ringde från älvens djup. Grisar som göds av mejeriavlopp.” Lennart Lustig, vägbyggare, född i Armasjärvi, berättar om lokala händelser.
NSD 1980-02-19: ”Mörklagd by trots eget kraftverk. Nu slåss byborna för vägbelysning.” Den lilla byn Ekfors som ligger cirka 8 mil norr om Haparanda, är utan vägbelysning trots att de försörjer större delar av Tornedalen med sitt kraftverk med elkraft.
”Tre lampor till hösten.” Byborna i Ekfors får vägbelysning till hösten, tre lampor ska sättas upp.
HB 1980-02-19: ”Byn med eget kraftverk slåss för lyse.” Den lilla byn Ekfors som ligger cirka 8 mil norr om Haparanda, är utan vägbelysning trots att de försörjer större delar av Tornedalen med sitt kraftverk med elkraft. Ekforsborna är besvikna på Övertorneå kommun, de har blivit nonchalerade.
”Ingen vägbelysning för Ekfors detta år.” Kommunalrådet Kurt Larsson, Övertorneå, tycker inte att Ekfors har blivit nonchalerade.
Okänd tidning 1943-11-17: ”Vattenfallsköp i finska Tornedalen.” Ett stort vattenfallsköp på Torneälvens finska sida i den mittemot svenska Hietaniemi socken belägna byn Kainuukylä har i dagarna avslutats.
NK 1988-05-19: ”En saftig satsning.” Den första saften rinner nu genom och ut ur rören i musteriet i Hedenäset. En laddning på närmare 100 ton ryska lingon vandrar metodisk genom maskinerna i de ännu inte färdigbyggda lokalerna och kommer ut som råsaft, som sedan ska färdigställas till en produkt för konsumenterna hos Norrfrys i Haparanda och Nordan i Luleå.
NK 1987-07-13: ”Släktens sten över anfadern.” Söndagen den 12 juli 1987 var den stora högtidsdagen för Harry Grape, Övertorneå och cirka 400 släktingar till honom. I tre års tid har förberedelsearbetet pågått och på söndagen kunde de äntligen träffas, då blev det högmässa i Hietaniemi kyrka med släktens egen biskop; Karl-Gunnar Grape. Avtäckningen av minnesstenen över 300-årsminnet av anfadern Arendt Grapes död skedde på finska sidan i Armassaari på udden Nautapuoti.
PT 1987-07-13: ”Släktingar hyllar sin anfader.” Ingen vet hur många de var, ättlingarna till Arendt Grape, som kommit för att avtäcka minnesstenen över anfadern. Men mellan 500-1000 släktingar från hela Sverige, Finland och Norge, samt USA var det som samlades i Nautapuoti, 15 kilometer söder om finska Ylitornio.
HB 1987-10-16: ”Tornedalsbyggarna som står på flera ben.” Tornedalens Byggnads AB bygger olika byggnader, hus, ridstallar och utanför entrepenad på olika objekt.
NSD 1986-10-10: ”Församlingshem invigt.” Det gamla församlingshemmet i Hedenäset, som en gång byggdes som prästbostad 1870, har byggts till för att fylla moderna anspråk. I helgen invigdes lokalerna som kostat omkring två miljoner kronor.
HB 1986-10-10: ”Strömstadskonstnär besökte Hedenäset.” Nanny Nygren, konstnär från Strömstad på besök i Tornedalen.
HB 1986-09-01: ”Gunnar Höjvall en ”bigamist” – gift med både Göta och TBA.” Gunnar Höjvall är egenföretagare, han är både gift med sin fru och företaget.
HB 1986-07-18: ”Erik Norlin – en profil i Hedenäset.” Erik Norlin berättar om sitt liv.
HB 1986-06-27: ”Ett träd med symbolik i Hedenäset.” När Sveriges biståndsminister Lena Hjelm-Wallén, besökte ett stort seminarium vid Hedenäset planterade hon ett äppelträd.
NK 1986-03-26: ”TV väckte drömmen till liv.” Efter att ha sett en tv-serie om hur man tillverkar musikinstrument, bestämde sig Stig Lundmark för att bli cembalobyggare, en efterlängtat dröm han hade som liten.
”Kursen som ska ge jobb åt sexton elever i Pajala.” 16 pajalabor ska utbildas till tekniska programmerare i en 43 veckors kurs som startar i juni. Konsultföretaget Frontec, som ska leda utbildningen åt Pajala kommun, planerar att anställa fem av eleverna.
HB 1986-02-07: ”Abraham fick småfrämmande TV filmade i köket.” Döva barn, klass två, från Kristinaskolan i Härnösand kom och besökte Abraham och Ingrid Honkamaa i deras hem för att spela in ett tv-program.
HB 1986-01-03: ”Gustav Holte minns: Undervisningen präglades av kristendomen.” Gustav Holte minns sin tid som lärare i Hietaniemi socken, senare rektor.
HB 1985-09-17: Bild som föreställer den 60 år gamla banmästargården vid Hedenäsets före detta tågstation.
HB 1985-09-03: ”Skolbarnen i Hedenäst mötte biskop Olaus Brännström – Vem skulle du ta med dig till en öde ö?” Biskop Olaus Brännström besökte Hietaniemi kyrka i Hedenäset, där väntade skolungdomar med frågor till honom.
HB 1985-07-15: ”Sommarkurs i hemvärnets regi.” 70 elever från olika delar av Sverige, har genomgått hemvärnets frivilliga befälsutbildning i Hedenäset. ”FBU-kurserna” har under ledningen av Alf Waara, fått utbildning bl.a. i att hantera värnkanoner, de har också tränat mobilisering och vidtagande av åtgärder vid anfallssituationer.
HB 1985-07-11: ”Kyrkan fylld till sista plats.” Hietaniemi kyrka firade förra söndagen 100-års jubileum av den återfunna kyrkklockan, som för tvåhundrasextio år sedan stals under de ryska plundringsfärderna kring Torneälven. Olof Hederyd, Haparanda berättade om Ryssklockans historia.
N-K 2001-09-19: "Ingen flytt av Kungastenen", flytten var förslag från Olof Hederyd.
HB 1985-07-02: ”Konfirmandträff efter 50 år.” I Hedenäset firade Hietaniemi församlings konfirmander av år 1935 sitt 50 års minne av sin konfirmation under midsommardagen. Man samlades i kyrkan till gudstjänst där kyrkoherde Östen Tano predikade och kyrkokören sjöng.
HB 1985-05-25: ”Björkebygårdens slöjd.” I två terminer har pensionärerna på Björkebygården i Hedenäset sysslat med trä- och textilslöjd.
NSD 1985-03-20: ”Nu ska holmen odlas upp igen. 630 000 kronor till ungdomsprojekt i Tornedalen.” Kalle Svahn har alltmer funnit sig i att de stora suveränitetsholmarna i Tornedalen förbuskat sig och vuxit igen. Men han har återfått hoppet, regeringen ska nämligen bidra med 630 000 kronor för att ungdomar och skolelever på både sidor av älven ska odla upp en av holmarna. Kalle Svahn ska själv leda projektet.
HB 1985-03-19: ”Holmprojektet – unga odlar alternativt.” För 630 000 kronor ska försöksverksamhet bedrivas med odlingar på suveränitetsholmarna utanför Hedenäset. Erik Sakari, 15 och Lars Svahn, 17 är två jordbruksintresserade grabbar som under de senaste somrarna arbetat som ”kopojkar” på de aktuella holmarna och skött om 100-talet kvigor, 150 får och två hästar.
HB 1984-11-06: ”Ingen rubrik.” Tornedalens Byggnads AB har fullt upp och söker efter nya marknader.
NSD 1984-04-04: ”Äldsta orgeln spelklar igen!” I söndags återinvigdes Hietanieimi kyrkas gamla orgel som genomgått omfattande restaurering.
HB 1984-04-03: ”Historiska vingslag på ny-gammal orgel.” I söndags var det många som i Hedenäset var nyfikna på den nya kyrkorgeln när den officiellt invigdes. Den är från 1608 och efter renoveringen kan man känna den historiska vingslagen, anser kantor Stig Lundholm, Hedenäset, efter provspelningen.
NSD 1982-08-25: ”Nu stänger hon butiken.” Mairi Hemphälä stänger sin torghandel efter 55 år, som hennes make startade 1927 och som hon ensam skött sedan 1949.
HB 1982-08-19: ”55 fantastiska år men nu stänger Mairi affären.” Mairi Hemphälä stänger sin torghandel efter 55 år, som hennes make startade 1927 och som hon ensam skött sedan 1949.
HB 1984-02-23: ”Trevlig händelse i Hedenäset. 110-årig flyttade in i lokaler.” På måndagen öppnades det nya postkontoret i Hedenäset, både representanter från postens huvudkontor i Luleå och kommunen var närvarande vid invigningen.
HB 1984-02-23 ”Göta glömmer aldrig postrånet.” Göta Larsson har varit anställd vid posten i Hedenäset i cirka 45 år, 1980 gick hon i pension.
HB 1981-09-29: ”De äldres kyrkhelg i Hietaniemi.” I söndags firade man den årliga återkommande ”de äldres kyrkohelg”.
NK 1980-10-21: ”Otillåten avverkning menar markägare i Hedenäset som polisanmält kraftbolag.” Ekfors Kraft AB i Övertorneå har polisanmälts för så kallat otillåten skogsavverkning, i samband med att bolaget låtit röja undan skog för en kraftlinje en bit från byn Hedenäset. En av anmälningarna kommer från jordbrukaren Einar Nuottaniemi i Hedenäset, som anser att bolaget måste ersätta honom för de förluster som avverkningen vållade honom.
NK 1934-12-06: ”Förnämlig gåva till Hietaniemi kyrka.” Hedenäsets syförening har sänkt ett antependium till församlingens kyrka.
NSD 1981-09-08: ”Nu ska holmen fyllas med djur.” Till våren kommer ön Selkäsaari i Torneälven i Hedenäset att fyllas med kor och får. Naturvårdsenheten, hushållssällskapet och skogsvårdsstyrelsen har gått samman i ett projekt, som syftar till att få en av suveränitets-holmarna i gammal kultur. 67 av de 70 ägarna har enligt undertecknat ett arrendeavtal om bl.a. sambete.
HB 1979-12-06: ”Ryssklockan i Hietaniemi.” Bakgrundshistoria om ryssklockan.
NK 1979-10-26: ”Det ringer till helg i Hietaniemi.” Nästa laestadianska stormöte hålls i Hietaniemi vid allhelgonahelgen. Hietaniemi kyrka är en åttkantig träbyggnad som uppfördes av Hans Kronoby i finländska Österbotten.
HB 1979-07-03: ” Stormöte i Hedenäset.” Troende laestadianer hade samlats till det årligen återkommande stormötet, som pågick i tre dagar.
NSD 1979-06-30: ” Stillhetens stormöte. Familjefest då Tornedalens laestadianer har stormöte!” Troende laestadianer hade samlats till det årligen återkommande stormötet, som pågick i tre dagar.
NSD 1979-06-12: ”I 100 år ringde klockan för en rysk storfurste.” Bakgrundshistoria om ryssklockan.
HB 1978-04-29: ”Vi gör så gott vi kan.” Intresset för konst stort i Hietaniemi.” I Hietaniemi har man under de senaste par åren, inarbetat en trevlig sed med firande av gemensam åhörardag för föräldrar och målsmän, samt visning av elevernas teckningar m.m. Med konstutställningen ”Vi gör så gott vi kan”, skildras bygdens arbetsliv, bidrar sockenborna.
NSD 1978-04-29: ”Konsten inget märkvärdigt: ”Vi gör så gott vi kan”!” I Hietaniemi har man under de senaste par åren inarbetat en trevlig sed med firande av gemensam åhörardag för föräldrar och målsmän, samt visning av elevernas teckningar m.m. Med konstutställningen ”Vi gör så gott vi kan”, skildras bygdens arbetsliv, bidrar sockenborna.
HB 1977-11-29: ”Fynd vid utgrävningar i Hedenäset förlänger Tornedalens historia med flera hundra år?” 1974 startade ett gemensamt finskt- svenskt projekt stött av AMS, det skulle under några korta sommarveckor inleda ett fältarbete i tidigare arkeologisk synpunkt jungfruligt land.
”Bosättning i Hedenäset redan på 1200-talet?” Landsantikvarie Kjell Lundholm, Luleå, ansvarig arkeologisk ledare på den svenska sidan, för de samordnade svensk- finska forskningen, träffade sina finska kollegor med arkeologen vid Uleåborgs universitets Pentti Koivunen i spetsen några gånger per år, nu senast träffades de i somras, Uleåborg. Liksom Thomas Wallerström är han försiktig i sin bedömning av resultaten hittills, men medger att det kan vara möjlighet med en revidering av tidigare uppfattningar.
”Alla fynd från en fornlämning tillhör staten.” Fakta om arkeologi.
HB 1977-05-31: ” Hietaniemiselet.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell; angående Hietaniemiselets betydelse och bakgrund.
HB 1977-05-05: ”Lyckad åhörardag kombinerad med konstutställning.” Centralskolan, Hedenäset, anordnade en åhörardag och en konstutställning för föräldrarna.
NK 1976-10-19: ”Hietaniemiselet förr och nu.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell; angående Hietaniemiselets betydelse och bakgrund.
HB 1976-09-02: ”Blir det någon reparation av Bygdegården i Hedenäset?” Insändare skriven av okänd skribent och svar av Birger Brännström angående Hedenäsets Bygdegård.
HB 1976-06-24: ”Ryssklockans” sällsamma öden” Ryssklockans bakgrund.
NSD 1976-05-05: ”Utställning på lek avslöjade massor av dolda talanger.” Centralskolan, Hedenäset, anordnade en åhörardag och en konstutställning för föräldrarna.
HB 1976-02-28: ”En samförståndslösning om suveränitetsholmarna måste komma till stånd.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell angående suveränitetsholmarnas framtid.
HB 1976-02-14: ”Suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar.” Kulturdebattartikel skriven av Olle Hederyd angående Suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar.
HB 1976-03-06: ”Förslaget om tvångslösningen av suveränitetsholmarna avvisas av Ötå kommunstyrelse.” Förslaget om tvångslösningen av suveränitetsholmarna i Torneälven tycks få ta emot kallsinnigt mottagande på de flesta håll längs älvdalen.
HB 1976-02-12: ”Landshövdingen beskylls för att ligga bakom planerna på tvångslösningen av suveränitetsholmarna.” Gustav Lingmo vill veta om det verkligen går att fastställa ett sådant utnyttjande av suveränitetsholmarna, att detta står i bästa möjliga överenskommelse med de båda ländernas och gränsbygdens intressen genom att tvångsinlösa dem och ta dem ifrån de ursprungliga ägarna? Kallas detta att visa omtanke om undersåtarna i de bägge länderna, som det så högtidligt heter i gränsregleringstraktaten av år 1810? Eller är det bara ett sätt att förverkliga ett gammalt önskemål från vår landshövding, som för några år sedan i finska lokalradion utlovade; att suveränitetsholmarna skulle överföras till rätt land?
HB 1976-02-12: ”Landshövding Lassinatti ger svar på tal: - Ett utslag av Lingmos rabiata finlandshat.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti tycker inte att han har haft någonting att göra med utredningen.
NK 1976-02-10: ”Protester mot ägarskifte av gräsholmar.” Byamännen i Hietaniemi gillade inte innehållet i den svensk-finska utredningen om de så kallade suveränitetsholmarna i Torneå och Muonio älvar som bland annat säger att ett antal för svenska ägare redan lagfarna holmar ska flyttas i finsk ägo. Detta gäller inte minst de holmar i Hietaniemiselet vid Hedenäset, där samtliga fortfarande ägs av svenskar, skulle flyttas till Finland med undantag att till exempel; ett antal holmar undanför Muonio skulle övergå i svensk ägo.
PT 1976-01-24: ”Sverige bör lösa in suveränitetsholmarna.” Sverige och Finland bör lösa in suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar, det skulle ge staterna fria händer att gemensamt komma överens om naturvårdande åtgärder på holmarna och bestämmanderätt för holmarnas framtida användning. Det föreslogs i ett utlåtande, som lades fram på fredagen.
HB 1974-11-11: ”Sällsynta fynd i Tornedalen.” Tornedalens tidigare historia håller på att avslöjas av forskare från fem universitet i Finland och Sverige. Då man har bedrivit fältundersökning bl.a. vid Hietaniemi.
NK 1974-08-20: ”Fynd från järnåldern hittades i Hedenäset.” Tornedalens tidigare historia håller på att avslöjas av forskare från fem universitet i Finland och Sverige. Då man har bedrivit fältundersökning bl.a. vid Hietaniemi.
HB 1974-08-08: Bild som föreställer Petter Aho när han står framför en golvklocka från 1790-talet, som han dekorerat.
HB 1974-08-08 ”Äventyraren Petter Aho.” Petter Aho, 86, berättar om sina äventyr genom livet.
HB 1974-08-01: ”Gravplatsen i Hedenäset från yngre järnåldern. Unik genom sitt nordliga läge!”Arkeologisk utgrävning vid Hedenäset.
HB 1974-07-27: ”Sveriges nordligaste gravfält söks vid kyrkan i Hietaniemi. Arkeologiska utgrävningar har startats.” Svenska och finska forskare från Uppsala och Åbo har visat stort intresse för Tornedalens äldre historia och för närvarande undersöks ett gravfält norr om Hietaniemi kyrka. Arbetet leds av arkivarie Kjell Lundholm vid Norrbottens museum.
NK 1973-10-23: ”Fridtiof, 82, är just klar med att restaurera den vackraste kyrkan i Tornedalen.” Trots hans höga ålder, har han hjälpt till att restaurera Hietaniemis kyrka i Hedenäset.
HB 1973-08-23: ”Femhundra år gamla fynd vid grävningar på Oravaisensaari. Metallnyckel från medeltiden bland fynden.” Sedan drygt en månad har en grupp finska arkeologer, ledda av professorn Julkku från universitetet i Uleåborg, bedrivit intensiva utgrävningar på Oravaisensaari i finska Vojakkala, strax norr om Kiviranta. Grävningarna är ett led i ett svenskt- finskt tvärveteskapliga samarbete, som på finsk sida bl.a. bekostas av statliga arbetskraftmyndigheterna. En motsvarande arkeologisk insats ska från svensk sida göras på kyrkholmen i Hedenäset, där man hoppas finna fynd från den yngre stenåldern.
HB 1973-06-16: ”Arkeologiska utgrävningar i Hedenäset.” Svensk-finska kulturfonden har bidragit med pengar för ett samarbete mellan svenska finska arkeologer som har utsett varsitt
område i Tornedalen, som de vill undersöka.
NK 1973-06-13: ”Arkeologer samarbetar.” Svensk-finska kulturfonden har bidragit med pengar för ett samarbete mellan svenska finska arkeologer som har utsett varsitt
område i Tornedalen, som de vill undersöka.
NSD 1973-06-13: ”Arkeologer samarbetar vid gräns.” Svensk-finska kulturfonden har bidragit med pengar för ett samarbete mellan svenska finska arkeologer som har utsätt varsitt
område i Tornedalen, som de vill undersöka.
NFL 1973-06-13: ”Arkeologiska utgrävningar i Tornedalen.” Svensk-finska kulturfonden har bidragit med pengar för ett samarbete mellan svenska finska arkeologer som har utsett varsitt område i Tornedalen, som de vill undersöka.
HB 1973-03-27: ”Utgrävningar i Tornedalen.” En svensk-finsk forskargrupp ska i sommar göra arkeologiska utgrävningar i Tornedalen.
NK 1973-02-16: ”Svårt att känna igen sin kyrka.” Församlingskyrkan i Hedenäset restaureras.
HB 1973-?-31: ”Några data om Hietaniemi 226-åriga kyrka. Första kapellet uppfördes redan 1617.” Hietaniemi kyrka som byggdes år 1746, håller just nu att restaureras, kostnaderna beräknas upp till 240.000 kronor. Faktaartikel skriven av f.d. rektor för Hietaniemi skolor, Gustaf Holte, om kyrkans uppkomst och bakgrundshistoria.
NK 1972-11-06: ”Sänker skatt trots renovering av kyrka.” Hietaniemi kyrkofullmäktige i Hedenäset har beslutat att sänka skatten under nästa år, då kyrkan renoveras.
NSD 1971-12-31: ”Har inget emot restaurering.” Riksantikvarieämbetet har inget emot restaureringen av Hietaniemi kyrka.
NK 1971-12-31: ”Hietaniemi kyrka ska restaureras.” Riksantikvarieämbetet har inget emot restaureringen av Hietaniemi kyrka.
HBC 1971-12-06: ”Kyrkorenoveringsfrågor behandlade i Hedenäset.” Hietaniemi kyrkofullmäktige diskuterade renoveringsfrågor kring kyrkan i Hedenäset.
NK 1971-06-04: ”Godkänner nya bänkar i kyrka.” Riksantikvarieämbetet godkänner förslaget till nya bänkar i Hietaniemi kyrka.
NK 1968-11-09: ”Antika dekorationer tas fram i Hedenäset.” Konservatorn och artisten Fridtiof Erichsson, Luleå, rekonstruerar bänkdekorationer från 1740-talet, som tråkigt nog har blivit borttvättade.
HB 1968-09-4: ”Hietaniemi kyrka restaureras och utrustas för 50,000 kr.” Hietaniemi kyrka kommer att restaureras nyrustas för omkring 50,000 kr enligt kyrkofullmäktigs beslut vid ett sammanträde.
NK 1965-09-08: ”Kyrkoexteriören i Hietaniemi bör inte ändras.”
NK 1965-06-10: ”Förslag till reparation av kyrkan i Hietaniemi.” Vid ett sammanträde i fredags som kyrkofullmäktige i Hietaniemi höll i, behandlades ett tiotal ärenden, angående reparation om kyrkan.
HB 1965-05-20: ”Försenat kyrkbygge i Haparanda. Koppar trots allt – svart kyrka?” Kyrkbygget har blivit försenat med några månader, p.g.a. att Byggstyrelsen inte har hunnit godkänna handlingarna, om att klä kyrkan i målat aluminium istället för koppar, så som det var planerat från början.
NK 1964-02-26: ”Hietaniemi beviljade anslag till skogsvägar.” Kommunfullmäktige i Hietaniemi behandlade vid senaste sammanträdet flera ansökningar om kommunalt bidrag till skogsbilvägar.
NB 1961-09-?: ”En sockenkrönika från Hietaniemi på 1840-talet.” Artikeln omfattar en del sockenräkningar, tjänstefolks löner, smör, mjöl, fiskavräkningar, m.m. bokförda av hemmansägaren Nils Petter Sandqvist, ägare av hemmet Kirkonmäki nr 25 i Hedenäset.
NK 1961-07-08: ”Moderna skolor gränskommunernas stolthet. Den nya ”skolstaden” i Hedenäset imponerar.”
”Hietaniemibor flyttar men blir kvar i länet.”
”Forna tiders gränsridare i hårda tag med smugglare.” F.d. gränsöveruppsyningsmannen och gränsridaren Johan Villiam Wuolikainen, 89 år, berättar om hur det var att jobba vid den svensk-finska gränsen.
NSD 1960-12-04: ”Kulturgård i Hietaniemi i bruk.” Bakgrundsfakta om kulturgård i Hietaniemi.
NSD 1957-12-23: ”Elda hjälper inte frost i varje vrå. Ruckel bostad åt fem.” F.d. verktygskontrollanten Jonas Persson i Hedenäset bor tillsammans med sin familj i ett fallfärdigt ruckel, sedan tio år tillbaka.
Okänd tidning 1945 och datum: ”Klockrovet i Hietaniemi. Ett minne från kosackernas härjningar i Tornedalen.” Meddelandet om att man ska installera en elektronisk klockringning i Hietaniemi kyrka, väcker minnen till liv om klockrovet i Hietaniemi.
Okänd tidning 1943-12-03: ”Stor kyrkohögtid i Hietaniemi. Biskop visiterar 10-12 december.” Biskop Bengt Jonzon kommer till Hietaniemi församling för att återöppna kyrkan som har undergått restaurering.
NK 1940-12-13: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 42 och 43 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel.
NK 1940-11-16: ”Hietaniemi församling.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 42 och 43 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel.
NK 1940-2-06: ”Karl XII:s minne.” Löjtnant K. Schylanders tal i Hietaniemi kyrka den 30 nov. 1940, om ryssarnas attack på Hietaniemi kyrka då de stal kyrkklockan som senare kom att kallas ”Ryssklockan”.
NK 1941-08-26: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 42 och 43 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel.
Okänd tidning och datum: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 42 och 43 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel.
Västergotl:s Ann-blad 1941-01-28: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka, belägen i Svenska Tornedalen.” Insändare skriven av Carl Emanuel Bäckström, kyrkoherde.
NK 1940-06-19: ”Hietaniemi kyrka restaurering.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 42 och 43 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel.
Sv. D. 1935-09-15: ”Klockor som krigsbyten.” Artikel om kyrkor och dess klockor som har tagits som krigsbyten, skriven av Mats Åmark, teologie doktor.
NK 1931-10-27: ”Hietaniemi kyrka återinvigd efter restaureringen.”
NSD 1985-06-07: ”Ellen räddade byns skola… men nu är det definitivt slut.” Ellen Hedlund, Kukasjärvi har räddat byaskolan från nedläggning sedan 60-talet. Men nu är Kukasjärvi byaskola, en av två som ska läggas ner i Övertorneå kommun.
”Här är alla skolor som lagts ner.” Lista på alla skolor i Övertorneå som har lagts ner.
HB 1973-09-13: ”Stenåldersfynd vid Kukasjärvi.” Hemmansägare Einar Arm, Taipale hittade en fem centimeter lång, välslipad stenyxa av flinta i ett sandtag, cirka en kilometer från sin bostad.
HB 1969-04-08: ”Så grundades skolväsendet. Ett 100-årsminne: Hietaniemis första skolhus.”
NK 1959-05-29: ”En hemmanskrönika 1867-1902.” Artikel skriven av Ivar Sandqvist, Hedenäset, en släkting till Jakob Sandqvist som tog över hemmanet efter sin far 1867; skrev noggranna årsanteckningar mellan 1867-1902.
NSD 1983-11-14: ”Efter sju år kom storfest.” Sedan sju år tillbaka har älgjaktlaget i Luppio anordnat en älgfest som sedan snabbt växte till en byafest, där ung som gammal är varmt välkomna.
NK 1981-11-19: ”Bygge på Luppio-berget.”
HB 1987-07-24: ”Bertil Björnfot, politisk dynamitgubbe: Menar allvar med utbyggd älv.” Bertil Björnfot vill bygga ut Torneälven.
HB 1982-11-18: ”Inte alltid lika ensligt i Pallakka.” Bilden föreställer lärarinnan fru Lahti och de tretton barn i hennes klass, som är tagen av Sigurd Aho, Hedenäset, 52 år sedan.
HB 1968-02-10: ”Länsstyrelsen: Helt bidrag till sämst lottade i Vitsaniemi, halvt till övriga.” Detta gäller Vitsaniemimålet, rätten till fiske efter lax i gränsvattendraget, som har blivit ett fall för länsstyrelsen, vilka i sin tur satt igång en ekonomisk redovisning.
”Värdefull akt i fiskemålet försvann från riksarkivet?” Hembygds- och historieforskarna Orvar Lundbäck och J. A. Udde visar en fotostatkopia av akten som försvann och aldrig kom fram i Vitsaniemimålet.
”Fördelning befaras orsaka splittring i Vitsaniemi.” Den ekonomiska ersättningsfrågan är ett hett samtalsämne i Vitsaniemi.
”Torneälvsdomen blev debattämne i Malmö!” Vitsaniemidomen har väckt stor uppmärksamhet och intresse över hela landet, från både Syd- och Mellansverige. Den sydligaste kom från en malmöbo som ringde och uttryckte sin förhoppning att vitsaniemiborna ska få ekonomisk hjälp.

Kontroll

Skapad2020-03-26 15:07:50
Senast ändrad2020-03-26 15:07:50