bild
Arkiv

Läckösamlingen


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12593
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MT8w3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
1 Hyllmeter 
Datering
1615 – 1807  (Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmÖ
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept): Fört 45/1954
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan)
Arkivbildare/upphov
Läckösamlingen
Kategori: Övriga

Innehåll

Allmän anmärkningSamtliga volymer i arkivet utgöres av buntar. Samlingen härrör ur Skaraborgs länsstyrelses arkiv överlämnad till länsstyrelsen från Läckö 1830 19/7. Se landsboksverifikationer 1830 sid. 4477.
Inledning (äldre form)Läckö slott och kungsgård är beläget i Kållandsö socken och Västra Götalands län. Enligt J Messenius grundlades slottet 1298 av biskopen i Skara stift, Algot Brynolfsson, och överlämnades av den siste katolske biskopen till kronan 1528 i samband med reformationen. Riksrådet Ture Eriksson Bielke erhöll Läckö och några härader i förläning av Gustav Vasa. Efter deltagande i de s.k. Västgötaherrarnas misslyckade uppror 1529 miste herr Ture Eriksson sin förläning. Efter att under en tid styrts av fogdar erhöll konungens svåger, Svante Sture, Läckö jämte ett antal härader i förläning. Svante Stures svärson, Hogenskild Bielke övertog länet 1571 men förlorade det två gånger, först 1590. Han återfick 1593 friherreskapet Läckö av konung Sigismund, som han var trogen under hertig Karls uppror. I samband med hertig Karls seger och Sigismunds nederlag så förlorade Hogensild Bielke definitivt och Läckö slott och län gavs till hertig Johan av Östergötland, son till Johan III och Gunilla Bielke. 1615 gjordes Läckö till grevskap för Jacob de la Gardie och drogs åter in till kronan 1681 i samband med Karl XI:s reduktion.
Under 17- och 1800 -talen förföll själva slottet medan egendomen i övrigt utarrenderades från 1719 intill 1752 då kanslipresidenten Carl Gustaf Tessin vid sin avgång erhöll Läckö på livstid. Efter hans död 1770 utarrenderades kungsgården till 1805. Läckö gavs 1809 av riksdagen som nationalbelöning på 50 år till segraren vid Siikajoki greve Carl Johan Adlercreutz och dennes släkt. Vid C. J. Adlercreutz död 1815 ärvdes förläningen av sonen Fredrik Thomas som redan 1819 lämnade Sverige varvid hans farbroder Gustaf Magnus övertog förläningsrättigheten. Han avled på Läckö 1845. Redan 1828 köptes förläningsrättigheten av hans måg, greve Carl Rudenschöld. Inom denna släkt gick arrendet av kungsgården vidare till 1914. Slottet undantogs från resten av egendomen redan 1860 och har därefter förvaltats av Kungl. Överintendentsämbetet och dess efterföljare, senare med stöd av föreningen Läckö vänner.
Litteraturen om Läckö är rikhaltig och Libris-katalogen upptager 127 boktitlar. En utförlig käll- och litteraturförteckning återfinnes i den 1999 utkomna "Läckö. Landskapet, borgen, slottet" under redaktion av Leif Jonsson. Falköping 1999. ISBN 91 7203 8500.
GallringsbarNej
TillväxtNej

Ämnesord

Ämnesord, ort
Skaraborgs län

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/3)
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/4)
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/5)
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/6)
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/7)
Se även: (SE/GLA/12599/G XIII a/8)
Se även: Skaraborgs läns domänintendents arkiv (SE/GLA/12414)
Se även: Skaraborgs läns överjägmästares arkiv (SE/GLA/12483)

Kontroll

KällaArkivförteckning
Källår1954
Om postens upprättandeInskriven från provisorisk förteckning upprättad av Sven Hallberg och omskriven 1954, förteckning 45/1954. Smärre, huvudsakligen språkliga, justeringar verkställda i samband med inskrivning. Avskriften av Skaraborgs läns landskontors landsboksverifikation 1830:4477 ej medtagen.
Senast ändrad2012-10-11 07:18:15