Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länsschaktmästaren i Stockholms län


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2005
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/tRBjAcjq9qkyYgIv8kzUU3
Omfång
0,2 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/16015

Fört.nr: 2005









Förteckning

över

Länsschaktmästaren i Stockholms län
Inledning (äldre form)VÄGHÅLLNINGSDISTRIKT OCH VÄGDISTRIKT

Utvecklingen inom Stockholms län

Indelning i väghållningsdistrikt och vägdistrikt

År 1891 fick Sverige sin första väglag. Lagen trädde i kraft 1895. Landet indelades i 368 väghållningsdistrikt. Enligt denna lag fördelades underhållsskyldigheterna efter taxeringsvärdena för alla fastigheter på landsbygden - de jordägande bönderna blev alltså inte ensamma skyldiga att underhålla vägarna. En speciell vägskatt uttogs. De olika väglotterna, som mot slutet av 1800-talet uppgick till c:a 360 000 i hela landet, indelades i områden, som i regel utgjordes av respektive socken, härad eller tingslag. Fortfarande sköttes dock vägunderhållet i form av naturaprestationer, där varje väghållare bidrog med egen arbetskraft och material.

År 1903 fanns följande väghållningsdistrikt inom Stockholms län: Sollentuna härads väghållningsdistrikt, Färentuna härads väghållningsdistrikt, Norra väghållningsdistriktet af Stockholms Västra fögderi (senare Långhundra väghållningsdistrikt), Östra väghållningsdistriktet av Stockholms Västra fögderi (senare Frösunda m.fl. socknars väghållningsdistrikt), Västra väghållningsdistriktet av Stockholms Västra fögeri (senare Ärlinghundra väghållningsdistrikt), Södra väghållningsdistriktet af Stockholms Västra fögderi (senare Semmingshundra väghållningsdistrikt), Börstils sockens väghållningsdistrikt, Gräsö sockens väghållningsdistrikt, Hargs och Edebo socknars väghållningsdistrikt, Hökhufvuds, Valö och Forsmarks socknars väghållningsdistrikt, Närdingshundra härads väghållningsdistrikt, Väddö och Häfverö socknars väghållningsdistrikt, Singö sockens väghållningsdi-
strikt, Lyhundra härads väghållningsdistrikt, Sjuhundra
härads väghållningsdistrikt, Roslags-Bro sockens väg-
hållningsdistrikt, Vätö sockens väghållningsdistrikt, Frötuna och Länna skeppslags väghållningsdistrikt, Öster-Åkers, Riala och Roslags-Kulla socknars väghållningsdistrikt, Ljusterö sockens väghållnings-
distrikt, Värmdö skeppslags väghållningsdistrikt, Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt, Sotholms härads väghållningsdistrikt (senare uppdelat i Sotholms nya väghållningsdistrikt, Ornö sockens väghållningsdistrikt, Nämndö sockens väghållningsdi-
strikt, Utö sockens väghållningsdistrikt, Muskö sockens väghållningsdistrikt), Svartlösa härads väghållningsdistrikt och Öknebo härads väghållningsdistrikt.

Bilismens framväxt under 1900-talets början visade snart att den i princip medeltida väghållningsorganisationen ej längre kunde bibehållas.
Naturaprestationerna övergick mer och mer i kontant vägskatt och vägunderhållet övertogs av vägkassorna, som anställde vägarbetare och vägmästare.

Genom en ny lag 1934 sammanslogs väghållningsdistrikten till 170 vägdistrikt. På så sätt kunde väghållningen skötas mer rationellt. Den var dock fortfarande en kommunal angelägenhet.

I Stockholms län sammanslogs de olika väghållningsdistrikten till följande vägdistrikt:
Stockholms läns norra vägdistrikt, Stockholms läns östra vägdistrikt, Stockholms läns västra vägdistrikt, Stockholms läns södra vägdistrikt.

Enligt samma lag fick Kungl. väg- och vattenbyggnads-
styrelsen den central, tekniska och ekonomiska uppsikten övervägväsendet. Verket hade också via automobilskatten, som kom 1922, större möjligheter att ge bidrag till byggande och underhåll.


Vägväsendets förstatligande 1944

Den kommunala väghållningsorganisationen visade sig i längden vara alltför orättvis och opraktisk. Riksdagen beslöt att förstatliga vägväsendet på landsbygden från och med 1 januari 1944. I varje län inrättades en vägförvaltning och Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fick ett övergripande ansvar för hela väghållningsverksamheten i riket.

Vägförvaltningarna upphörde 31.12 1991. Landet indelades i fem regioner under Division Väg & Trafik. Stockholms län blev en egen region - Region Stockholm, dit även Gotlands län fördes.


LÄNSSCHAKTMÄSTARENS ARKIV

Handlingarna är från år 1939-1944

Övriga handlingar har överförts till vägförvaltningen i Stockholms län arkiv 1944-1978.

Serier i Vägförvaltningens arkiv 1944-1978, där Länsschaktmästarens handlingar kan återfinnas.


F XV a 1. Byggnadsföretag enskilda vägar, handlingar
F XV a 2. Byggnadsföretag enskilda vägar, kontrakt, volym nr. 1
F XV b 1 Underhållsföretag enskilda vägar, handlingar

Handlingar tillhörande Länsschaktmästaren kan även återfinnas i arkiv tillhörande Vägförvaltningens i Stockholms län 1944-1978 efterföljare. Handlingar tillhörande statsbidrag till underhåll av enskilda vägar avställs nämligen först sedan den underhållsföretagen upphört (eller ingått i något företag).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2003-06-25 00:00:00