Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Torups godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31147
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/eJBqGLojMKzQmKgermaqq4
Omfång
25 Hyllmeter 
0,5 Hyllmeter  (-, Tilläggsleverans 2012.)
0,3 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i nov. 2014.)
0,7 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i november 2018.)
7 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i maj 2019.)
10 Kartor och ritningar  (Tilläggsleverans i maj 2019. Uppskattat antal.)
3 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i juli 2019.)
50 Kartor och ritningar  (Ett 50-tal. Tilläggsleverans i september 2021.)
Datering
1600t – 2017  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmFörbehållet gäller handlingar yngre än 70 år där familjen, genom Christina eller Amelie von Leithner, önskar få kännedom om vem/vilka som vill ta dela av handlingarna innan tillhandahållandet sker.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 231/2010., Annika Tergius (2001)
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
Övriga hänvisningar
Litteratur: Torups krönika, Ett tryckt exemplar i Landsarkivets bibliotek. Se även J 3:1 och 9.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Torups gods
Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet levererat till Landsarkivet i oktober 2009 (levnr 56/2009). Tidigare nr LLA/90139. Mindre leverans i nov. 2014 av räkenskapsböcker 1815-1833 från ekonomisk-historiska institutionen. Mindre leverans i november 2018. Tilläggsleverans av 7 hyllmeter handlingar i maj 2019 samt 3 hyllmeter i juli 2019.
Inledning (äldre form)TORUPS OCH RÖNNEHOLMS GODSARKIV

Historik över godsen som förekommer i arkiven

Torup
Torups gods är beläget i Bara socken och härad ca en och en halv mil öster om Malmö. Den ursprungliga huvudgården var belägen norr om den nuvarande ladugården på den så kallade Askebacken. Den, äldste, med säkerhet kände ägaren, var Jep Henriksen Ulfstand som levde runt mitten av 1400-talet. Hans son Greger Jepsen Ulfstand ärvde gården efter sin far och efterföljdes i början av 1500-atlet av sin son Truid Gregersen Ulfstand. Truid Gregersen var riksråd, men blev under Grevefejden fängslad på Malmöhus fästning. Han var gift två gånger, den första med Yde Brock med vilken han fick flera barn bl.a. Lave och Greger Truidsen Ulfstand. Den andra hustrun var fru Görvel Fadersdotter Sparre, på mödernet släkt med dåvarande kungen Karl Knutsson Bonde och arvtagerska till den norska Giskesläktens stora godskomplex. Hon var änka efter Per Nilsson Grip och hann endast vara gift med Truid en kort tid innan denne dog. Tillsammans fick de sonen Niels som vid faderns död 1545, ärvde Torup.
I samband med makens död, började fru Görvel att bygga en ny borg på en holme i en uppdämd sjö, enligt traditionen för att skydda sin son från oroligheterna i Skåne. Tyvärr dog den unge Niels endast tre år senare och efter en lång arvstvist mellan fru Görvel och Truid Gregersens barn från äktenskapet med Yde Brock, tillföll godset Lave Truidsen Ulfstand.
Fru Görvel gifte sig en tredje gång, nu med riddaren Lav Brahe, ägare till bl.a. Krageholm där de bosatte sig. Fru Görvel kom att överleva även Lave Brahe och hon dog själv på Börringe 1605 efter att ha testamenterat alla sina egendomar till den danske kungen. Styvsonen Lave efterlämnade vid sin död hustrun Görvel Abrahamsdotter Gyllenstierna som bodde kvar på godset till 1571 då hennes svåger Greger Truidsen Ulfstand blev ägare till godset.
Det blev Greger Truidsens dotter Mette som fick ärva Torup efter faderns död 1582. Hon var gift med Knud Grubbe och deras enda dotter Hilleborg Knudsdatter och dennas make Siewert Grubbe tillträdde Torup 1602. Siewert var en lärd man, nära vän till Christian IV och kom att genomföra en betydande upprustning av borgen. Hilleborg Knudsdatter och Siewert Grubbes enda barn var dottern Else som gifte sig med Jochum Beck till Gladsax och tillsammans fick de dottern Hilleborg. Både mor och dotter dog i förtid och efter att egendomen stått öde sedan Siewert Grubbes död 1636, kom Jochum Beck att ta över 1645. Efter dotterns död, gifte Jochum Beck om sig med Else Friis och tillsammans lade de under sig flera stora skånska gods. Jochum Becks affärer var emellertid inte alltid så goda och alunbruket i Andrarum var det som kom att bli hans fall. 1647 tvingade han sälja Torup, köparen var Corfitz Ulfeldt.
Corfitz Ulfeldt var en framstående man, gift med Christian IV:s dotter Leonora Christina. Efter Christian IV:s död blev förhållandena inte lika gynnsamma för paret Ulfeldt och 1651 tvingades de fly först till Holland och sedan till Sverige. Corfitz Ulfeldt blev senare känd som landsförrädare, då han uppmuntrade Karl X att tåga över Bälten för att kunna besegra Danmark. Dess värre hamnade Corfitz Ulfeldt även i onåd hos den svenske kungen och han dömdes att mista liv och gods. Makarna lyckades fly, men godsen drogs in till kronan.
Från 1660 och fram till 1735 befann sig således Torup under svenska kronan, en period då ägarbytena var många och godset eftersattes i sin skötsel. Bland ägarna under denna period återfinns riksrådet Christoffer Carl von Slippenbach, Hans Christopher von Köningsmarck, Rutger von Ascheberg och Magnus Stenbock. Under tiden dessa ägare innehade Torup, kämpade Leonora Christina för sina barns rätt till sin faders gods. Hon hann dö innan processen var över, men 1735 gick Torup till hennes dotterson Joakim Beck-Friis. Han gifte sig med änkan Anna Maria Delphin och deras dotter Maria Sophia blev tillsammans med sin make Hack Stiernblad deras efterföljare.
Under Stiernblads tid återfick Torup sin svunna glans med undantag för den tragiska drunkningsolycka som inträffade 1775, då fyra medlemmar av familjen Trolle omkom. Vid Maria Sophias död 1783, blev sonen Axel Stiernblad ägare. Han sålde dock Torup i alla hast i samband med bondeupproret i Klågerup 1811. Den nye ägaren blev kammarherren Gustaf Julius Coyet.
Gustaf Julius Coyet var född 1775 och hade efter studentexamen och en kortare karriär som militär vistats en del utomlands i bl.a. Belgien. Det var under dessa år man ansåg att han byggt upp sin förmögenhet vilken han ständigt ökade på med nya jordförvärv och egendomar. Han rustade upp slottet och parken och hade ofta stora tillställningar. Han gifte sig aldrig medan fick en son tillsammans med en hushållerska på ett av sina andra gods, vilken han adopterade. Denne Carl August kom under en period att inneha Rönneholm (se nedan) men dog ung och ogift. Vid sonens död lät Gustaf Julius Coyet ändra sitt testamente så att hans två största egendomar, Torup och Rönneholm, skulle komma att tillfalla hans brorson Augusts två yngsta barn, Salomon och Gustaf Coyet. Gustaf Julius Coyet dog 1862 i Marseilles. Gustaf som fått ärva Torup var då endast 8 år gammal, vilket gjorde att fadern fick förvalta godset fram till myndighetsdagen 1876. Då hade Gustaf Coyet förberett sig väl för att bli godsägare och 1884 gifte han sig med Henriette Cederström.
Det var framför allt under denna tid som det Torup vi ser idag, skapades. Paret Coyet blev berömda för sina fina middagar, och framför allt Henriette såg till att Torup blev riksbekant under hennes tid som slottsfru. Bland gästerna fanns samtidens stora författare, konstnärer, professorer och kungligheter. Henriettes stora intresse för kultur tog sig många uttryck. Hon intresserade sig för en textila allmogeslöjden, hembygden, trädgårdshistoria och sist men inte minst gav det upphov till hennes egna verk ”Torups Krönika” och ”En krönika om Torups sjö och trädgård”.
Henriettes hem uppläts även åt krigsbarn under första världskriget. Ett av dessa, Otto von Leithner, kom slutligen att gifta sig med Gustaf och Henriettes enda dotter, Amelie. Tillsammans fick de fyra barn varav sonen Ernst-Gustaf fick ärva Torup 1954. Han gifte sig med Christina von Leithner som idag arrenderar slottet tillsammans med dottern Amelie, gift Bergengren, av Malmö Stad.


Rönneholm
Rönneholms gods i Stehags socken, har anor från medeltiden och sitt ursprung i godset Stodhaug (Stehag) som är känt sedan 1200-talet. Tidiga ägare var medlemmar av familjerna Thott, Laxman och Hohendorff.
Slottet brann 1678 och fem år senare, 1683, köptes egendomen av major Henning Anckargrip. Hans sålde det dock redan fem år senare till krigskammarrådet Niclas Jonsson Cronacker. Dennes dotter Susanna Barbara vilken han hade tillsammans med hustrun Anna Maria von Waxmouth, tog över vid faderns död 1699. Ätten Cronacker utgick då på svärdssidan.
Susanna Barbara gifte sig med överstelöjtnant Christian Magnus Coyet ett år efter faderns död och Rönneholm kom sedan att förbli i familjen Coyets ägo fram till 1918. Efter Christian Magnus död, satt båda hans söner Nils Cronacker och Petter Julius som ägare till godset, vilket sedan kom att överlåtas enbart på Petter Julius och hans arvingar.
Siste ägaren av ätten Coyet var Gustaf Coyet som 1892 köpte godset av sin broder Salomon Coyet vilken fått det i arv efter sin faders farbroder Gustaf Julius Coyet 1862.
Rönneholm ägs idag av Landstinget och fungerar som konferenslokal och rehabiliteringshem för kvinnor.


Bjärsjölagård
Bjärsjölagårds slott i Östra Kärrstorps socken har sin föregångare i medeltidsborgen Beritzholm, vars rester fortfarande kan beses ca 1 km nordväst om den nuvarande huvudbyggnaden. Den förste med säkerhet belagda ägaren var Valdemar Atterdag, efter honom kom slottet i familjen Sparres ägo. Mellan 1573 och 1660 fungerade godset som pantelän, först för Peder Brahe och sedan för Axel Gyldenstierna.
1660 drogs Bjärsjölagård in till kronan och blev i samband med det rusthåll för Niclas Jonsson Cronacker. Genom hans dotter Susanna Barbaras gifte med Christian Magnus Coyet år 1700, kom godset i familjen Coyets ägo, där det förblev fram till 1820. 1730 efterträdde Petter Julius Coyet sin fader som ägare och han efterföljdes 1752 av sin son Henrik Julius och dennes hustru. De behöll slottet fram till ca 1786 då Henrik Julius broder Johan Gustaf tillsammans med sin hustru Hedvig Hamilton köpte egendomen. Deras son Adolf Ludvig ärvde godset efter fadern 1803, han gick emellertid i konkurs och tvingades sälja Bjärsjölagård på exekutiv auktion 1820.
Sedan dess har slottet haft många olika ägare, men ägs sedan 1958 av Malmöhus läns Hushållningssällskap.


Fulltofta
Fulltofta gods ligger i Fulltofta socken, Frosta härad och har bl.a. tillhört familjerna Gyllenstierna och Krabbe. 1668 såldes godset till Skånska Generalguvernementets kamrer, Niclas Jonsson Cronacker och vid hans död ärvdes godset av hans döttrar Dorotea Elisabeth, Hedvig Eleonora och Sofia Christina. Efter komplicerade ägarbyten kom det 1768 i Fredrik Trolles ägo och det förblev inom denna familj fram till 1919.
Idag ägs Fulltofta av Anders Jarlskog.



Ätterna Cronacker och Coyet

Cronacker
Jon Nilsson, borgmästare i Ny Lödöse, gifte sig 1630 med Anna Barbara Sahlefeldt och de fick tillsammans sönerna Niclas och Baltasar Jonsson. Båda dessa adlades 1677 respektive 1679 och tog sig då namnet Cronacker.
Niclas Jonsson Cronacker (1631-1699) var kammarskrivare vid pommerska kammaren, krigsbokhållare och kamrer vid Skånska Generalguvernementet. Han gifte sig med Sara Maria Waxmouth och de fick tillsammans åtta barn. Ingen av sönerna kom dock att leva till vuxen ålder, och ätten dog således ut på svärdssidan i och med Niclas Jonsson Cronackers död.


Coyet
Ätten sägs härstamma från Brabant och inkom i Sverige med Julius eller Gillis Coyet, vilken flydde till Stockholm under religionsförföljelserna runt 1569. Hans sonson var Petter Julius Coyet (1618-1667), han var bl.a. envoyé i England och Holland, ambassadör i Breda och kansliråd. Han adlades 1649 och blev till Ljungby gods (numera Trolle-Ljungby) och gifte sig 1645 med Catharina Magdalena Leuhusen. Två barn hann de få tillsammans, innan Catharina två år efter giftermålet dog i barnsäng. Andra hustrun var Gertrud Hoghusen med vilken han fick två barn.
Sonen i första giftet, Vilhelm Julius (1647-1709), blev upphöjd till friherreligt stånd och instiftade Ljungby till fideikommiss. Han var bl.a. lagman i Skåne och aktiv inom trolldomsutredningen.
Yngste sonen I Petter Julius andra gifte var Christian Magnus (1663-1730). Genom sitt gifte med Susanna Barbara Cronacker blev han herre till Rönneholm och Bjärsjölagård. Tillsammans fick de en dotter och tre söner, varav Nils Cronacker Coyet (1699-1766) fick Rönneholm och Petter Julius Coyet (1700-1752) fick Bjärsjölagård.
Petter Julius Coyet gifte sig 1734 med Brita Juliana Hammarberg, de fick fyra barn varav två dog i späd ålder. De överlevde var Henrik Julius (1735-1806) gift med Charlotta Vilhelmina von Dellwig och Johan Gustaf (1737-1804) gift med Hedvig Hamilton. Henrik Julius övertog Bjärsjölagård, men sålde det senare till brodern vilken även förvärvade Rönneholm vid farbroderns död.
Efter Johan Gustaf Coyets död 1803, satt hans änka som ensam ägarinna till Rönneholm i 22 år. Tillsammans hade de fyra döttrar och tre söner. Den äldste sonen, Gustaf Julius Coyet (1775-1862), kom genom diverse överlåtelser att ensam tillträda Rönneholm vid moderns död. Sjutton år tidigare hade han ganska oväntat köpt Torups gods efter Axel Stiernblad. Gustaf Julius var under en kort period militär, men tog avsked redan 1799 och tillbringade därefter många år utomlands i bl.a. Belgien där han innehade många egendomar. Han blev kammarherre och friherre 1815 och hovmarskalk 1827. Han gifte sig aldrig men hade tillsammans med hushållerskan Elina Ahlberg sonen Carl August, vilken han senare lät adoptera. Carl August bodde därefter på Rönneholm men dog ogift 1858. Till stor del på grund av sina yngre bröders konkurser, ansåg inte Gustaf Julius att hans närmaste arvingar var lämpliga att överta hans två stora gods. Han lät därför testamentera Torup och Rönneholm till sin brorson Augusts två söner, Salomon och Gustaf.
På sina respektive myndighetsdagar blev de två bröderna slottsherrar. Salomon erhöll Rönneholm och Gustaf Torup. 1883 sålde Salomon Rönneholm till Gustaf då han blivit försatt i konkurs i samband med ett omfattande sjösänkningsprojekt vid Ringsjön. Gustaf och hans hustru Henriette (1859-1940), född Cederström, fick tillsammans dottern Amelie (1901-1954) som 1921 gifte sig med Otto von Leithner. Tillsammans fick de barnen Margareta, Ingeborg, Marie-Louise och Ernst-Gustaf. Ernst-Gustaf gifte sig senare med Christina von Eckermann som idag arrenderar Torup tillsammans med deras dotter Amelie.


Arkiven
Torups godsarkiv börjar, med undantag av några få äldre handlingar, i och med Gustaf Julius Coyets köp 1812. Rönneholm fanns redan i släkten sedan 1600-talet slut och här hamnade släkthandlingarna i takt med att medlemmarna dog och godsen såldes av. Det faktum att Gustaf Julius Coyet överlevde båda sina föräldrar, fyra av sina fem syskon samt sin egen son, gör att det är svårt att avgöra när en handling gått från det ena arkivet till det andra. Släktgodset var Rönneholm, men Gustaf Julius Coyet bodde större delen av sin tid på Torup och i samband med Gustaf och Henriettes förvärv av Rönneholm 1883, blev de två godsen än mer integrerade.
Under årens lopp har många händer rört vid arkiven. Henriette Coyet använde mycket av arkivmaterialet till sina två verk ”Torups Krönika” och ”En krönika om Torups sjö och trädgård”. Av anteckningar och kvitton framgår dessutom att hon vi ett flertal tillfällen förvärvat äldre handlingar till arkiven.
Till grund för förteckningsarbetet ligger en helhetssyn på de båda arkiven där Rönneholm utgör den äldre delen som från 1812 successivt integreras med Torups arkiv. I de fall då klara avgränsningar har kunnat göras mellan arkiven, som i t.ex. räkenskapsserierna och rättegångshandlingarna, har de båda enheterna fått förbli separerade. I övrigt har de personliga handlingarna lagts på respektive person i största möjliga mån, dels för att underlätta sökbarheten och dels för att skapa logik i de ganska komplexa delarna.

Under 2014 överlämnades en del äldre räkenskapsböcker från Lunds universitet vilka påträffats på institutionen för ekonomisk historia. Dessa fyllde de luckor i den äldre serierna för penning- respektive spannmålskonton som tidigare fanns. Samma år inkom även en tilläggsleverans från familjen von Leithner med bl a den omfattande bokkatalog som upprättades några år in på 2000-talet. Med i denna leverans följde även handlingar från Margareta Nyman, f. von Leithners dödsbo. Margareta var barnbarn till Henriette Coyet och ägnade flera år av sitt liv åt att renskriva sin mormors texter samt utforma en biografi över henne. Handlingarna har förts till serie J 11 i arkivet. Med dessa handlingar följde även en del fotografier både i original och kopior, tänkta att utgöra illustrationer till boken, dessa är lagda i serie M 1. Förteckningen har uppdaterats och reviderats av arkivarie Annika Tergius, november 2016.



Använd Litteratur
Elgenstierna, Gustaf 1925: Svenska adelns ättartavlor, Facsimilupplaga 1998, Sveriges Släktforskarförbund, Stockholm.
Green, Allan 1984: Torup, människor kring en borg. Malmö kommun.
Kjellberg, Sven T. (red.) 1966: Slott och herresäten i Sverige. Allhems förlag, Malmö.
Tveiten, Harald 1975: Rönneholms gods historia. Skånsk kultur, Lund.

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet
Datering
1890t–2009
Omfång
7 Hyllmeter 
10 Kartor och ritningar  (Ca 10 ritningar.)
Leveransdatum2019-05-09
---------------------------------------------------------------------------------
Nytt material har inkommit till arkivet
Datering
2002–2017
Omfång
3 Hyllmeter 
Leveransdatum2019-07-04

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Rönneholms godsarkiv (SE/LLA/31148)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen upprättad 2001 av arkivarie Annika Tergius. Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Skapad2001-03-29 00:00:00
Senast ändrad2024-11-06 11:29:29