bild
Arkiv

Kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikts arkiv (1980-1988)


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/14925
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yEmT1r8xweZJUG018W43t3
Omfång
15,5 Hyllmeter 
183 Volymer 
Datering
19831988(Tidsomfång)
19801988(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareGLA
VillkorsanmOffentlighets- och sekretesslagen, 34 & 39 kap.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan, Ruskvädersgatan)
Arkivbildare/upphov
Kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikt (1965 – 1988)
Kategori: Statlig myndighet. Kronofogdemyndigheter 1965-1988

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/14925

Förteckning 17/96









Förteckning

över

Alingsås kronofogdemyndighets, 1980-1988, arkiv
ArkivhistorikKRONOFOGDE 2 (1294)
1965--1988-06-30
1965 inrättades 81 nya kronofogdemyndigheter med enbart exekutiva funktioner. Instruktion SFS 1964:845, 1965:687, 1971:425. Distriktsindelning SFS 1964:366.
Central myndighet var från början Exekutionsväsendets
organisationsnämnd, som 1/7 1973 uppgick i Riksskatte-
verket, som bildats 1971 och utvecklats ur Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU).
De moderna kronofogdearkiven gallras hårt. Endast en sammanfattning av ärendena blir kvar.
Gallringsbeslut 263(1970) och 310(1972) för Stockholm, 751-752 ersatta av 1987:35. Enligt 290(1971) ska lands-
arkiven utse fem typmyndigheter, som bevarar mer än de övriga men gallrar enligt allmänna gallringskungörelsen
1953.

Enligt SFS 1979:755 ska från 1980 kronofogdemyndig-
heten i länets residensstad fungera som särskild myndighet för tillsyn över konkurser. Denna tillsyns-
myndighet är egen arkivbildare och fortsätter hos KRONOFOGDE 3.
Gallring 833(1982).

Källa: NAD1996: Förvaltningshistorik.
Allmän anmärkningArkivet redovisas delvis i Alingsås kronofogdemyndighet 1965-1982, GLA/14981.
Inledning (äldre form)BESKRIVNING

av arkivet för KRONOFOGDEMYNDIGHETEN I ALINGSÅS DISTRIKT, 1980-1988


ORGANISATION
Kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikt ombildades till ny arkivbildare från den 1 januari 1980 med samma arkivbildarnamn som sin föregångare. Den myndighet som beskrivs här omfattar tiden från 1980-01-01 - 1988-06-30.

Den geografiska utsträckningen omfattade under perioden 1980-88 Alingsås, Lerums, Vårgårda och Herrljunga kommuner. Verksamheten fortsatte utan några organisatoriska förändringar tills Kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikt uppgick i Kronofogdemyndigheten i Älvsborgs län den 1 juli 1988. Den 1 januari 1997 sammanslogs Kronofogdemyndigheterna i Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Hallands län till Kronofogdemyndigheten i Göteborg.

Kronofogdeinstruktion gav SFS 1965:687 med ändringar (senast 1979:906). Denna upphörde gälla f r o m 1/1 1982, då istället SFS 1981:1184 trädde i kraft.


KRONOFOGDEMYNDIGHETENS VERKSAMHET
Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:627) m fl lagar och förordningar.

Myndigheternas verksamhet bestod huvudsakligen av handläggning i allmänna och enskilda mål. Allmänna mål (A-mål) avsåg mål där stat eller kommun var borgenär och kunde till exempel gälla förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten. Verkställighetsformer i dessa mål var utmätning i lön eller av fast eller lös egendom. I vissa fall beträffande böter kunde införsel, ett slags prioriterad löneutmätning, förekomma.

I enskilda mål (E-mål) var det någon enskild, privatperson eller företag etc. som var sökande. Det kunde då röra sig om förfallna hyror, lån och skadestånd mm. Verkställighetsformerna var desamma som ovan. till dessa mål, som var utsökningsmål, hörde också avhysningar (vräkningar). Andra enskilda mål om införsel och avflyttningsförbud som handlade om obetalda underhållsbidrag. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).

De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål (UD) vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön; återtagningsmål (ÅD); samt i införselmål avseende underhållsbidrag (ID).
I alla mål fördes dagbok över alla vidtagna åtgärder, intill dess att ärendet blev fullbetalt, återkallat av sökanden eller avskrivet.

Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital och lösöre.

Övriga uppgifter som förekom vid kronofogdemyndigheterna var till exempel försäljning av utmätta fastigheter (f r o m 1/1 1982) och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser, samt registrering av växelprotester och lösöreköp. Myndigheterna var även borgenärs företrädare vid statliga fordringar i konkurser.


HANDLINGARNA I ARKIVET
Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Riksarkivets föreskrifter serie B 1986:7) och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna, 1980 och 1982, ändrad sista gången 1986.

Arkivet utgörs i huvudsak av de handingar som upprättades hos utmättningsman enligt Kronofogdeinstruktion (1964:845, 1965:687, 1971:425 m fl).

Dagbok fördes över samtliga enskilda mål (E-mål). I de fall utmättning (utom i lön). avhysning eller återtagning faktiskt skedde upprättades även ett protokoll. protokoll upprättades även vid utmättning i allmänt mål.

Gallring har skett med stöd av SFS 1953:716 samt Riksarkivets gallringsbeslut nr 290, 751-752, 863-864, 931, 1985:27, 1985:91, 1986:5, 1986:38, 1986:43, och slutligen 1987:35 där vissa av gallringsbesluten upphävdes.


ARKIVBESTÅNDET FÖR ALINGSÅS DISTRIKT (1980-1988)
Beståndet utgörs till allra största delen av pappershandlingar från ovan angivna verksamheter. I arkivbeståndet förekommer även mikrokort, (mikrofilmat uttag av register mm.) se serie anmärkning i arkivförteckning. Huvudexemplet av dessa finns förvarade hos Riksarkivet, men ett bruksexemplar förvaras i detta arkivbestånd för att underlätta återsökning. Det gäller bland annat för serien D 13 B, Liggare och register tillhörande REX (Redovisningssystem för exekutionsväsendet)) mikrofilm, med underserier.

SÖKVÄGAR TILL ARKIVBESTÅNDET

Förutom nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan kan följande sökvägar till arkivbeståndet för Borås distrikt användas: allmänt diarium och sökregister till detta (serierna C I a och C I b), Dagböcker i utsökningsmål, återtagningsmål och i mål om införsel (serierna C 2, C3 och C 4 a), samt liggare och register tillhörande REX, mikrofilm (serien D 13 b och dess underserier).


OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS
Enligt Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400) 34 kap. 1§ gäller sekretess hos kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denna lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet inte tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst 20 år. Om uppgiften avser den enskildes förhållanden, gäller dock sekretessen i högst 50 år.


OM FÖRTECKNINGEN
Arkivet har varit förvarat på Kronofogdemyndigheten i Alingsås och delar av arkivet har tidigare levererats till Göteborgs landsarkiv. En mindre mängd handlingar har blivit kvar, som sedan förvarats på Kronofogdemyndigheten i Göteborg. Inför restleverans till Landsarkivet i Göteborg 2015 förtecknades denna rest under överinseende av Michael Boström, arkivarie, på uppdrag av Kronofogdemyndigheten.

Göteborg 2015-02-24

Monica Weikert
Projektledare

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se: Kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikts arkiv (1965-1979) (SE/GLA/14981)

Kontroll

Skapad1997-04-30 00:00:00
Senast ändrad2019-04-12 08:32:27