Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Trollenäs godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31248:01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/nbf2diNP54s4QCUFWvVsf0
Omfång
3,6 Hyllmeter 
0,1 Hyllmeter  (Tillägg till depositionen i nov. 2014.)
Datering
1546 – 1994  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Trollenäs gods
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Inledning (äldre form)Trollenäs gods, (tidigare Näs) i Trollenäs socken (tidigare Västra Strö) i Onsjö härad.
Näs sätesgård är känt sedan tidig medeltid och tillhörde, så långt bak det finns uppgifter att tillgå, familjen Thott. Denna urskånska adelsätts ursprung och tidigaste medlemmar är delvis höljda i dunkel för eftervärlden. Berättelserna är många inte minst de med koppling till Näs. Den första med säkerhet kände ägaren till Näs var Stig Aagesen Thott gm Ingeborg Andersdotter. Godset gick sedan vidare till sonen Anders Stigsen Thott (d. 1496) och dennes son Otte Andersen Thott och därefter dennes son Tage Ottesen Thott (d.1562). Trots att man vet att Näs funnits i släkten Thott i flera generationer, är den första kända byggnaden från Tage Ottesens tid, 1559 enligt inskrift på en tavla. Tage Ottesen var gift med Else Holgersdatter Ulfstand (d.1573) och vid hans bortgång 1562 ärvdes Näs först av sönerna Anders Tagesen Thott och Otte Tagesen Thott (1543-1588). Anders Tagesen var gift med Lisbeth Rosenkrantz men paret fick aldrig några barn. De lät dock uppföra gravkoret i Näs gamla kyrka. Den yngre brodern Otte var gift med Sophie Brahe (1556-1643). 1588 ärvde deras son Tage Ottesen Thott (1580-1658) Näs. Han är för eftervärlden känd som ”Skånske kungen” grundat på sitt stora godsinnehav. I första äktenskapet med Hedvig Rantzau (1589-1611) fick han sonen Otte Tagsen Thott (1607-1656) som efterträdde honom och vars son Knud Ottesen Thott (1639-1702) efterträdde sin far 1656. Denne lät dock byta bort Näs mot egendomen Gaunö 1682 med Helle Rosenkrantz (1618-1685), änka efter Niels Trolle (1599-1667). Här slutar släkten Thotts långa era på Näs och familjens Trolles tar vid. Trollenäs är en idag en av de få riktigt gamla egendomar som endast funnits i två släkter.
Näs gick sedan i arv till Arvid Trolle (1653-1698) vilken blev adlad i Sverige. Han var gift med Sophie Elisabeth von Buchwald (1663-1720) och vid hennes död ärvdes Näs av deras son Fredrik Trolle (1693-1770) gift med Brita Ramel (1695-1732). Fredrik Trolle blev genom sitt gifte en stor godsägare och utökade snabbt detta innehav med bland annat Eriksholm (nuvarande Trolleholm) 1727. 1768 lät han instifta fideikommissen Trollenäs med Fulltofta, Trolleholm, Trolle-Ljungby samt Trollesund. Tre av fideikommissen gick till hans döttrar med bestämmelsen att innehavaren därefter skulle bära namnet Trolle i tillägg till sitt eget namn. Näs med Fulltofta gick emellertid inte till sonen Arvid utan instiftades till förmån för dennes son Fredrik Trolle (1756-1775). Fredrik Trolle omkom däremot i en tragisk drunkningsolycka på Torup 1775 och fideikommisset övergick till hans bror Arvid Trolle (1773-1828). Han var gift med H. C. G. C. Hamilton (1782-1805) men dog barnlös och Trollenäs gick vidare till brorsonen Fredrik Arvid Trolle (1807-1839). Han förblev ogift och vid hans död övergick egendom till brodern Nils Trolle (1809-1890). Under dennes tid på Trollenäs skedde stora förändringar i driften av egendomen, Nils Trolle lät även uppföra den nya kyrkan (genom sammanslagning av Näs och Gullarps församlingar). Även Nils Trolle var ogift och Trollenäs ärvdes nu av hans brorson Nils Axel Arvid Trolle (1859-1930) gift med Anna Leijonhufvud (1869-1958). Under deras tid på Trollenäs fick huvudbyggnaden det utseende den har idag. Han ärvdes av sonen Ulf (1890-1948), vars son i första äktenskapet, Nils (1924-2010) tog över efter fadern. Godset innehas idag av dennes son Ulf Trolle (f. 1951). Trollenäs omfattar idag ca 2000 hektar varav 1150 är åkermark och ca 800 är skog. Jordbruket drivs tillsammans med Slättäng och Sireköpinge.
Arkivet
Arkivet från Trollenäs gods lämnades i omgångar in till Landsarkivet i Lund från 1948 och framåt. I samband med detta transkriberades de pergamentsbrev som fanns i arkivet. 1960 begärd Nils Trolle att få tillbaka arkivet och inför återlämnandet gjorde en översiktlig förteckning över innehållet. 2014 lämnades arkivet åter till Landsarkivet i Lund. Detta med undantag för pergamentsbreven vilka förkommit. Arkivet innehåller en del köpe- och arvshandlingar från de tidigaste generationerna Trolle på egendomen. I arvsuppgifterna efter Niels Trolle 1667 nämns t ex flera syskon till Arvid Trolle vars namn ofta saknas i de svenska redogörelserna för släkten. Från den äldre tiden finns även en del handlingar rörande Katholms gods vid Grenå i Danmark vilket innehades av Arvid Trolles syster Helle Trolle gift med Palle Kragh och som såldes 1724. Här finns också handlingar rörande egendomarna Vollsjö, Ljungarum och Skillinge vilka alla hade kopplingar till familjen Trolle. En del handlingar rörande Fulltofta förekommer också. Egendomen arrenderas under många år av Fredrik Arvid och Nils Trolles syster Lotten (1815-1893) gift med Per Axel Dahl (1798-1857) men såldes till slut 1918. Vidare finns flertalet handlingar från Klågerups gods vilket förvaltades av Nils Trolle under lång tid. Den lilla del av mer privata handlingar som ingår i arkivet, härstammar från släktgrenen på Klågerup. Av nyare handlingar märks bland annat familjens engagemang för bevarandet av ruinen efter Näs gamla kyrka.
I samband med återlämnandet till Landsarkivet har arkivet gåtts igenom och ordnats och förtecknats enligt praxis för godsarkiv av arkivarie Annika Tergius. I november 2014 återfanns pergamentsbreven och tillfördes depositionen i Landsarkivet.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Trollenäs församling

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Vollsjö säteris arkiv (SE/LLA/31187)
Se även: Frosta kompanis arkiv (SE/LLA/31248:02)
Se även: Fulltofta godsarkiv (SE/LLA/30083)
Se även: Skillinge godsarkiv (SE/LLA/30120)
Se även: Klågerups godsarkiv (SE/LLA/31140)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Skapad2014-04-03 14:07:44
Senast ändrad2020-12-29 20:42:59