Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Brattfors bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50306
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/SHuS9Nn6UazQu3gVswpyu9
Omfång
24 Hyllmeter  (-)
Datering
1638 – 1935  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Alsters bruk (1640) (Volym 315: Sågjournal vid Alsters ångsåg 1889.)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk, kvarnrörelse, tegelbruk)
 
Dejefors Kraft- och Fabriks AB (1905-09-26)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
Kategori: Företag. Processindustri
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk
 
Brattfors bruk (1540 (före) – 1920)
Alternativa namn: Brattforshyttan
Alternativa namn: Brattfors AB  (1883 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Lindfors bruk (1628 – 1883) (Volym 487-488, 490, 497, 513, 525, 565: Kapital- och avräkningsböcker för Lindfors 1906-1907 m.m.)
Alternativa namn: Lindfors nedre hammare
Alternativa namn: Lindforshammaren
Alternativa namn: Mellanhammaren
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
 
Bosjö bruk (1611) (Volym 34, 36, 220, 265, 270: Kapitalböcker 1841, 1884, avräkningsböcker 1841, 1884, journal 1878.)
Alternativa namn: Gräsbosjöhyttan
Alternativa namn: Bosjöhyttan
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, järnbruk, snickerifabrik)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 7/77
Inledning (äldre form)BRATTFORS BRUK

De första Värmländska hyttorna uppfördes kring gruvorna i Persberg och Nordmark. Dessa hyttor återfinns tidigast i Gustav Vasas jordebok av år 1540. Liksom de övriga av de tidiga hyttorna var Brattforshyttan placerad vid ett litet vattendrag. Eftersom hyttan bara var i gång några veckor per år, kunde man utnyttja vårens och höstens högvatten. Fyra bergsmän drev Brattforshyttan. Det järn som framställdes i de tidiga hyttorna var osmundjärn. Under 1500- och 1600-talen upphörde osmundtillverkningen och framställning av tackjärn i masugnar ersatte.
I början av 1600-talet var Brattforshyttan nedlagd. På 1620-talet torde verksamheten vid hyttan åter ha kommit igång, men efter några år ha upphört igen. Hyttan blev ombyggd eller återuppbyggd 1641. Två stångjärnshamrar uppfördes, varav en nedre hammare tillkom 1615 och en övre hammare i början av 1630-talet. Relationen från 1640-talet nämner en tredje hammare i Brattfors. Anläggningarnas läge i utkanten av Bergslagen var både till gagn och skada för bruket. Man hade långa och besvärliga transportvägar för malmen som kom från Nordmarks gruvor. En mycket positiv faktor var däremot den rikliga tillgången på kol. Det var denna omständighet som gjorde att den nedre hammaren fick drivas vidare efter 1680-talets hammarkommissioner. Dock skulle hyttan ha företräde till vatten. Den övre hammaren blev 1687 förklarad skadlig för bergslagen och måste läggas ned.
Från mitten av 1600-talet intar släkten Bratt en viktig plats i Brattfors bruks historia. På 1650-talet anges Anders Andersson Bånge vara delägare i Brattfors bruk. Denne är stamfader för släkten Bratt från Brattfors, som spelat en betydande roll inom många bruksföretag i Värmland. Släkten Bratt var intressent i Brattfors bruk fram till 1730-talet. Genom brukspatron Henrik Kolthoffs ingifte 1693 övergick större delen av Brattfors bruk i Kolthoffska släktens ägo. Varken släkten Bratt eller släkten Kolthoff var vid något tillfälle ensamma ägare. Smådelägare fanns ända fram till 1800-talet.
År 1809 kom Brattfors bruk i den Geijerska släktens ägo, då bruket köptes av brukspatronen Christoffer Reinhold Geijer av den s k Lindforsgrenen. Släkten ägde sedan 1730 Hedenskogs masugn och sedan 1750-talet Lindfors bruk. Efter köpet av Brattfors blev detta huvudsäte för ledningen av de Geijerska bruken.
Tillverkningen vid Brattfors bruk hade hållits kvar på en relativt låg nivå. På 1840-talet var den ännu nere på 600 skeppund. De liberala idéer som snart skulle slå igenom betydde en kraftig uppblomstring för Brattfors. Christoffer Reinhold Geijer efterträddes så småningom av sin son brukspatronen Herman Gustaf Geijer som blev disponent för bruken, bland vilka då Dejefors och Bosjö bruk ingick. Han blev därmed, som det står i den Geijerska släktboken, "skaparen av det största egendoms- och brukskomplex i släktens ägo, som efter Uddeholm existerat i Värmland".
Vid Brattfors hytta och stångjärnsbruk skedde efter liberalismens genombrott en betydande resultatutveckling. Före 1845 var tillverkningen 100 ton för att 1850 vara fördubblad, Sedan Lancashiresmidet införts vid bruket 1853 visades ännu högre resultat. 1875 var tillverkningen uppe i 800 ton och tio år senare över 1500 ton.
Herman Gustaf Geijer avled 1880. 1883 försvann Bosjö bruk genom försäljning från brukskomplexet. Samma år lades Lindfors stångjärnssmide ner. Vid Hedenskogs masugn skedde den sista blåsningen 1878. 1883 bildades Brattfors Aktiebolag med Christoffer Reinhold Geijer som disponent. I aktiebolaget ingick även Lindfors och Dejefors bruk. Vid samma tid nedlades stångjärnssmidet i Brattfors och smedjan byggdes om för smältsmide, medan hyttan drevs vidare efter modernisering. Produktionen vid Brattfors sjönk på grund av konkurrensen med de stora götmetallverken och uppgick år 1900 till 434 ton. Brattfors AB var från början ett rent familjebolag, men 1906 efterträddes Geijer som disponent av bruksägaren K af Ekström.
År 1913 fick Uddeholm AB erbjudande från Brattfors AB att förvärva bolaget för 1 300 000 kr. Uddeholm gick med på köpet. Det som vid denna tidpunkt var mest lockande för Uddeholm var Brattfors skogar. Det rörde sig om betydande arealer, som Uddeholm genom köpet fick, 12 000 hektar produktiv skogsmark. Med i köpet var gruvandelar i Nordmark och Persberg samt Hedenskogshyttan och Lindfors bruk, som båda var nedlagda. Brattfors fick bilda ett nytt skogsrevir inom Uddeholm. (Dejefors var sedan 1905 ett särskilt bolag).
I Uddeholms planer med köpet av Brattfors ingick att hyttan i Brattfors efter hand skulle läggas ned. Tackjärn till Brattfors hammare skulle levereras från Hagfors. I verkligheten blev det så att smältsmedjan lades ner före hyttan. Smidet pågick till 1918 medan Brattfors masugn nedblåstes för alltid 1920. Masugnen i Brattfors konserverades 1938 och står kvar som ett minne av ett gammalt järnbruk och är lagskyddad som byggnadsminne.

Litteratur:

Furukog , Jalmar: "De värmländska järnbruken" (1924)
Andersson, Ingvar: "Uddeholms historia" (1960)
Falk, Harald: "Brattfors- ett gammalt järnbruk från 1500-talet i Uddeholmaren Nr 1 1954.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Dejefors Kraft- och Fabriks AB (SE/VA/50286)

Kontroll

Senast ändrad2021-02-22 13:37:04