CARLSKRONA WECKOBLAD  (1753 – )

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (Företag)
Alternativa namn
Karlskrona Veckoblad. Karlskrona Weckoblad Gåva av Blekinge Museum
HistorikBoktryckerier och tidningar i Karlskrona förr och nu
Text Isidor Bernqvist (1937)
Karlskrona Typografiska Förenings arkiv, Blekingearkivet
Redan i slutet på 1680-talet - Karlskrona grundlades som bekant 1680 - var det, enligt tillgängliga källor, meningen att i staden anlägga ett tryckeri. En ungersk flykting vid namn Vitus Haberegger lär år 1687 ha begivit sig till Karlskrona för att söka anställning som amiralitetsboktryckare. Denne lyckades emellertid ej fullfölja sin avsikt, och det dröjde sedan ända till 1726, innan staden fick sitt första tryckeri.
Den 13 maj detta år sökte och erhöll nämligen en förut i Jönköping anställd westfalisk boktryckare, Johan Ludvig Happenius, Kanslikollegiets tillstånd att i Karlskrona bedriva boktryckerirörelse. Magistraten ställde sig synnerligen välvillig till denna plan och beviljade ett lån på 100 dlr för inköp av materialier.
Happenius led sannerligen ingen brist på titlar. Från början kallade han sig stadsboktryckare - det enda exemplet på denna titel man känner till - men efter år 1728 benämnes han även ”Blekings Provintz Boktryckare”, sedan han av landshövdingen förordnats därtill. Sistnämnda år antogs Happenius ävenledes till Amiralitets- kollegiets boktryckare, varefter ”Kongl. Amiralitets-Boktryckeriet” i fortsättningen blev firmans namn.
Happenius drev sin verksamhet tills han avled den 10 februari 1737, då hans änka överlät tryckeriet till Frans Filip Paulsson från Stockholm, vilken sammanslog detsamma med det tryckeri han förut ägde. Under ekonomiska svårigheter drev Paulsson rörelsen till sin död 1742, varefter hans hustru fortsatte densamma under några år. Vad ett dåtida tryckeri bestod av förtäljer en i Karlskrona stads historia återgiven redogörelse, vilken upprättats i samband med Paulssons obestånd. Utom stilen, numrerad från 1 till 20 och varierad till 390 dlr smt, funnos 2 tryckpressar ”med dess tillbehör”, varierade till 190 dlr smt, 16 ”kistor, i vilka bokstäverna stå”, 20 st. sättbräden, en ”kopparblåsa” eller kittel med lock att koka färg uti, 5 ”realer” (regaler) att sätta ”boktryckarekistor” (kaster) på, 105 utskurna stockar av trä, en ”stor hop formater av ekträ”, 3 st. ”boktryckaresylar” (ålspetsar), en gammal järngryta ”att koka lut uti till tryckeriet”, 3 st. fuktbänkar (papperet måste som bekant på den tiden fuktas före tryckningen), 1 st. fukttråg, 2 st. pressbänkar, 2 st, träramar, en sten att mala och riva färg på med dess utlöpare o. s. v.
Tryckeriet innehades en kortare tid av boktryckaren Georg Torn från Stockholm, men då denne icke kunde fullgöra betalningen övergick rörelsen till Johan Vinqvist från Östergötland. Denne avled ar 1754, sedan han endast några månader tidigare påbörjat utgivandet av ”Carlscronas Wekoblad”.
N:r 1 av ”Carlscronas Wekoblad” utkom den 5 januari 1754, och omfattade tiden ”Ifrån Lördagen den 29 December 1753, Till Lördagen den 5 Januarij 1754”, som det hette i vignetten. Mönster för tidningen hade ”Stockholms Wekoblad” fått utgöra. Att kalla detta blad för tidning enligt våra dagars bemärkelse vore allt en stor överdrift. Formatet var fyra sidor på ett par decimeter i fyrkant. De två första sidorna innehöllo ”Lärda Saker” och de övriga ”Politie- och Comercie-Tidningar’’. Priset var till en början 3 dlr smt per år.
Vinqvists hustru fortsatte efter makens död rörelsen och gifte sedermera om sig med amiralitetslöjtnanten Anders Tranefelt, som därmed blev tryckeriets ägare. Då denne icke var boktryckare erhöll han Kungl. Maj:ts tillstånd att mot en frivillig avgift driva rörelsen; dock var han skyldig att anställa en ”inlärd faktor”.
Tranefelt avled redan 1766, och änkan blev därefter ännu en gång tryckeriets ägare och utgivare av tidningen, med all säkerhet den första kvinnliga tidningsutgivaren i vårt land. Någon arbetslöshet synes icke ha besvärat vårt yrke på den tiden. Tvärtom synes fru Tranefelt haft visa besvärligheter att erhålla tillräcklig personal. I ett av henne undertecknat tillkännagivande i veckobladet n:r 38 för år 1780 heter det nämligen: ”Förmedelst ömsning med gesäller kommer på en 14 dagars tid att avstanna med Weckobladets utgivande, vilket de förnäma herrskapen samt ståndspersoner och allmänhet bliver averterat med försäkran, att vad som nu kommer att brista skall i möjligaste mån bliva ersatt, så snart jag får mina väntade gesäller hit.” Och redan år 1777 klagade norrköpingsboktryckaren Benjamin Blume inför borgmästare och råd i Karlskrona över att hon kvarhållit två boktryckaregesäller, som Blume anställt genom kontrakt och även tillsänt respengar. I ett brev till Blume den 23 februari hade en av gesällerna, Jean Stenmansson, förklarat sig icke kunna antaga tjänsten hos honom på grund av sitt ”bedrövliga tillstånd”. Slutet blev emellertid att bägge gesällerna stannade kvar i Karlskrona.
Tryckeriet övergick omkring 1780 till fru Tranefelts måg, löjtnant Paul Strandell och efter dennes död 1785, sökte och erhöll hans hustru privilegium på tidningen. Sedan hon 1790 gift sig med majoren Carl Fromhild Svinhufvud inträder denne som utgivare av Weckobladet.
Vid den stora brand, som härjade Karlskrona år 1790 nedbrann även tryckeriet, som då var inrymt i gården n:r 64 i kvarteret Adlersten vid Ronnebygatan. Svinhufvud måtte dock ha varit en verkligt driftig företagare, ty han inköpte strax efteråt ett nytt tryckeri, som han hitflyttade från Stockholm, och fortsatte utgivandet av tidningen till sin död år 1818. Hans maka testamenterade 1821 tryckeriet till sin fosterdotter, änkefru Beata Ulrika Gyllenskepp, vilken gifte sig med konstförvanten Per Erik Flygare, som därefter utgav tidningen. Efter dennes död 1837 drevs rörelsen av fru Flygare till 1850, då den genom testamente övergick till hennes brorsöner Carl Alfred och Folke Gerhard Hallén, under firma A. & F. Hallén. 1856 övertog emellertid den förstnämnde ensam företaget och drev det till 1872, varefter den sistnämnde av bröderna övertog tryckeriet under firma Amiralitetsboktryckeriet och utarrenderade det till konstförvanten August Andersson samt sedan denne 1875 avlidit, endast 28 år gammal, till läroverksadjunkten O. E. Björling. Från och med 1879 års ingång övertog emellertid Folke Hallén ånyo tryckeriet med faktor C. J. G. Aurell som föreståndare. Firman ändrades nu enligt äldre privilegiebrev till ”Amiralitets- och stadsboktryckeriet”.
Företagets senare öden ligga alltför nära i tiden för att här behöva omtalas. Vare nog sagt företaget så småningom råkade in i besvärliga ekonomiska omständigheter och att Carlskrona Weckoblad eller, som den på senare tid hette, Karlskrona-Tidningens sista nummer utkom den 31 januari 1935. 181 år hade då gått sedan det första numret utkom, vilket innebar, att den var den äldsta landsortstidningen i Sverige.
Det här skildrade tryckeriet fick vara ensamt i sitt slag i Karlskrona till år 1812, då regementsskrivaren vid amiralitetet Fredrik Gustav Bagge, som tidigare övertagit ett av förutnämnde majoren Svinhufvud bedrivit tryckeri i Kalmar, upprättade ett sådant även i Karlskrona. Emot detta tryckeris anläggande protesterade emellertid Svinhufvud, vilken i skrivelse till hovkanslern hade allt annat än vackra ord att säga om sin konkurrent. Protesterna hjälpte dock icke utan tryckeriet kom till stånd och i slutet av samma år började därifrån t o m utges en tidning ”Carlskrona-Tidningar”, med amiralitetskammarskrivare P. H. Syréen som utgivare. Både tryckeriet och tidningen nedlades emellertid efter ett par år, men Bagge gav sig icke utan 1817 kom tryckeriet åter igång, nu med ”Carlskrona Tidning”. Efter endast några månader var det emellertid för alltid slut med Bagges tryckeri- och tidningsverksamhet i Karlskrona.
”Amiralitetstryckeriet” var därefter under ytterligare 30-tal år utan konkurrens, ty först 1838 startades av hovrättsauskultanten G. F. Améen ett nytt företag under firma Georg Améen & Comp. Under åren 1838-1852 utgavs därifrån tidningen ”Najaden”, som till en början utkom två och efter 1841 tre gånger i veckan. I stället för den nedlagda ”Najaden” startades från Améens tryckeri år 1852 tidningen ”Blekings-Posten” med bok- tryckerifaktorn Peter Tubh som utgivare. Denna tidning utkom sedan under olika namn, såsom ”Nya”, ”Nyare” och ”Nyaste Blekings-Posten” till år 1884, då tidningen definitivt upphörde. Améen lämnade staden redan 1855, och överlät då tryckeriet till boktryckare C. F. Skough, som innehade det till 1864. Då övergick företaget till boktryckaren Clemens Witt, och efter hans död 1873 ägdes det av Edvard Browall, som förut varit faktor vid tryckeriet och även en tid stått som utgivare av Blekings-Posten. Då tidningen upphörde inköptes företaget, som då var beläget på Hantverkaregatan 7, av Amiralitets- och Stadsboktryckeriet, som därefter flyttade detsamma till Norra Kungsgatan 7, där filial öppnades.
Landskanslisten Frans August Blomquist och faktor Palle Nilsson inköpte år 1869 Stenbecks boktryckeri i Karlshamn och flyttade det till Karlskrona under firma Bolagstryckeriet. Härifrån började man i december 1869 utgiva Blekinge Läns Tidning två gånger i veckan med ovannämnde Blomquist som utgivare. Lokalerna voro belägna i fastigheten Borgmästaregatan 11. År 1873 försåldes både tryckeriet och tidningen till konstförvanterna F. J. Hjertberg från Ystad och G. T. Westerdahl i Karlskrona, och tillståndsbevis för Nya Blekinge Läns Tidning utfärdades den 27 juni samma år för litteratören J. W. Blomquist, en broder till den förutvarande utgivaren. Dennes regim blev emellertid endast några månader gammal, ty nytt bevis utfärdades den 18 december samma år för konstförvanten G. T. Westerdahl, nu för Nyaste Blekinge Läns Tidning.
Så följde några år med nya ägare till företaget, och tidningen skiftade därunder också flera gånger namn, såsom Nyare Blekinge Läns Tidning, Ny Blekinge Läns Tidning, Alldeles Ny Blekinge Läns Tidning, till dess att redaktören Göte Bjurman år 1878 övertog rörelsen under firma Länsboktryckeriet i Karlskrona och återgav tidningen dess ursprungliga namn, Blekinge Läns Tidning, som den fortfarande heter. I början av 1870-talet flyttades tryckeriet från Borgmästaregatan till Landbrogatan 4. Där härjades det år 1883 av en eldsvåda, som delvis förstörde lokalerna. En ny byggnad uppfördes emellertid och i denna har tryckeriet ända sedan dess varit inrymt. Nu står emellertid företaget inför flyttning till Landbrogatan 11, där nya, moderna lokaler uppförts.
Bjurman utgav tidningen ända till den 26 oktober 1904 och under åren 1885-1892 dessutom Blekinge Läns Tidnings veckoupplaga Blekingen. Redaktör N. S. Lundström efterträdde Bjurman som utgivare och ägare till tryckeriet och bildade kort därefter Aktiebolaget Länsboktryckeriet. Redaktör Lundström kvarstod till den 2 oktober 1908, då han efterträddes av boktryckaren A. W. Wilner. År 1911 såldes både tryckeriet och tidningen till K. L. Svenssons Eftr:s Bokindustri-Aktiebolag, och samma år tillkom det nuvarande AB Blekinge Läns Tidning, som fortfarande utger tidningen. Från början innehade emellertid bolaget endast tidningen och ej tryckeriet, vilket inköptes först 1918. Sedan 1911 utger bolaget även Ronneby Tidning, och under åren 1913-1929 trycktes å denna officin jämväl Tidningen Karlshamn.
Under åren 1892-1905 utkom i Karlskrona tidningen Blekinge-Kuriren, som till en början hade sina lokaler i fastigheten Kyrkogatan 18. Sedermera flyttades tryckeriet till Amiralitetsgatan 29, för att till sist vara beläget vid Norra Kungsgatan 8. Tidningen upphörde ar 1905, då den uppgick i Karlskrona-Tidningen, som även övertog tryckeriet. Som utgivare stodo under olika perioder redaktörerna K. T. Malmqvist, M. A. T. Bolander och Hj. F. Forssell samt boktryckaren A. W. Wilner, densamme som sedermera under några år utgav Blekinge Läns Tidning.
Sydöstra Sverges Dagblad startades den 5 december 1903, då tidningens första nummer trycktes under namn av Blekinge Folkblad. Förläggare för tidningen var en andelsförening, Tryckeriföreningen Blekinge u. p. a. Det första numret trycktes i Malmö, men strax efteråt överflyttades tryckningen till Jönköping. Från januari till oktober 1905 skedde tryckningen på Länsboktryckeriet i Karlskrona, men därefter inköptes eget tryckeri, beläget på Kyrkogatan 16. Senare flyttades det till Ronnebygatan 3, och numera har tryckeriet flyttats till nya lokaler vid Borgmästaregatan 15. Huvudredaktionen var till en början förlagd till Karlshamn, men flyttades 1905 till Karlskrona. Blekinge Folkblads förste redaktör och utgivare var stenhuggaren N. J. Kroon i Karlshamn, men då redaktionen förlades till Karlskrona efterträddes han av Sven Törnkvist. Denne blev emellertid icke långvarig, ty redan 1906 remplacerades han av Carl G. Schröder. Även denne stannade endast några månader, och redaktörskapet innehades sedan tillfälligt av Oskar Kloo och W. Sjöberg. Sedan övertog redaktör J. A. Henricsson chefskapet, vilket han bibehöll till 1919. Gotthard Böhmer var därefter en kortare tid redaktör, varefter den nuvarande utgivaren Algot Törnkvist tillträdde 1920.
Faktorn vid Blekinge-Kuriren K. L. Svensson startade år 1895 eget tryckeri vid Amiralitetstorget 25. Detta flyttades år 1897 till Norra Kungsgatan 7. Här blev emellertid vistelsen icke så långvarig, ty 1902 flyttade firman till n:r 16 vid samma gata. 1909 vore emellertid företagets nuvarande lokaler i Kungsgatan 18 färdiga att tagas i bruk, och där har tryckeriet sedan dess varit beläget. Efter Svenssons död 1902 blev firman ombildad till aktiebolag under namn av K. L. Svenssons Eftr:s Bokindustri-Aktiebolag.
Förutom dessa tryckerier bedrives sådan rörelse i Karlskrona sedan längre tid tillbaka av boktryckaren Axel Abrahamsson och boktryckaren Henning Sandström, båda i förening med bokbinderi, samt Kaserntryckeriet, inrymt i Sjömanskårens kaserner, och som utför endast militärt tryck.
Och härmed sätta vi punkt för detta tvärsnitt, som visst icke gör anspråk på att vara någon utförligare skildring av tryckerierna i Karlskrona från stadens tillkomst.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAK/TIDNING_1743
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/MS1R8bFh9akEqNyArsQUc4
SpråkSvenska
ExtraIDTIDNING_1743