Hyresgästföreningen i Södra Skåne, Lundaavdelningen (1934 – verk)

Organisation

Kategori

Förening. Ospecificerad (Boende)

Alternativa namn

Lunds Hyresgästförening 1934-1965, Mellersta Skånes Hyresgästförening 1965-1967, Malmökretsens Hyresgästförening 1967-1975.

Historik

Arkivet som består av 310 volymer har överlämnats som deposition av Hyresgästföreningen Södra Skåne.
Tanken på att bättre kunna tillvarata hyresgästernas intressen föddes ur den bostadsbrist som uppstod i de flesta svenska städer under första världskriget. Med de kommunala myndigheternas försorg utfärdades därför en särskild hyreslag. Men när den så kallade hyresstegringslagen upphävdes efter kriget gavs ytterliggare bränsle åt idén med en hyresgästorganisation. På så sätt ville man skapa ett verktyg som skulle arbeta för att mildra verkningarna av övergången till en fri hyresmarknad.
I början av 1920-talet bildades med korta tidsintervaller ett par hyresgästföreningar i Lund - alltså inte långt efter bildandet av den första egentliga hyresgästföreningen i Göteborg 1919. Dessa var emellertid ej tillräckligt livskraftiga för att kunna fortsätta. Tanken på en hyresgästförening fortstod och debatterades vid flera tillfällen inom Fackliga Centralorganisationen. FCO, dagens LO-sektion. Initiativet till Lunds Hyresgästförening togs slutligen av Arbetarekommunen vid ett möte i Folkets hus den 30 oktober 1934. Lunds Hyresgästförening bildades därpå den 11 november samma år. Föreningens förste ordförande blev expeditör Anders Eriksson. Övriga styrelseledamöter var advokaten Gullan Hjelm-Elovsson, bilreparatören Karl Sandberg, redaktören Magnus Svensson, tapetseraren Arvid Larsson, kommunalarbetaren Oskar Stanley och trädgårdsarbetaren Ivar Jönsson.
För att göra föreningen känd igångsattes en livlig agitation. Detta skedde dels genom en Lundasida i Malmöföreningens egen tidning Bostaden, som bland annat kom Lunds hyresgäster till godo, dels genom ett speciellt Lundacirkulär som delades ut i staden. Anslutningen skedde från den 28 juli 1935 och medlemssiffran uppgick till 200. Då agitationen inte gav önskat resultat påbörjades ett solidariskt samarbete med fackföreningsrörelsen där organiserade arbetare uppmanades att stödja och ingå i hyresgäströrelsen. Som ett utåtriktat hjälpmedel för denna önskan ordnade man bland annat särskild rådgivning och tryckte affischer som sattes upp i fastigheterna.
Med representanter från HSB anordnades ett agitationsmöte och efter överenskommelse med Fastighetsägareföreningen skulle en representant från vardera organisationen biträda vid biläggande av hyrestvister.
År 1935 hade föreningen flyttat in i egen expeditionslokal i Folkets hus. Den första hyreskonflikten utspelades året därpå. Förmodligen var segern en av de bidragande orsakerna till hyresgäströrelsens genombrott i Lund. Av historik framgår att styrelsen anlitades i ett stort antal fall. Det kunde t.ex. röra sig om kontroll av hyresskälighet, värmekostnader, reparationer, hygieniska förhållanden osv. Styrelsens syfte var också att företräda hyresgästerna vid rådhusrätten dit tvistiga mål fick avgöras genom domslut.
På initiativ av Malmöföreningen 1935 bildades Södra distriktet i Hyresgästerna Riksförbund med ombud från Helsingborg, Landskrona, Lund, Trelleborg, Malmö, Limhamn och Arlöv. 1939 var föreningen representerad vid Riksförbundets kongress; men även vid de årligen förekommande distriktskonferenserna. En ombudsmannabefattning inrättades 1939 vilket bidrog till att verksamheten kunde intensifieras. Samma år fick föreningen flytta från Folkets Hus.
År 1941 skedde en omorganisation av styrelsen för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas intressen. Ett nytt medlemregister lades upp. Svårigheterna fortsatte på bostadsmarknaden i början av 1940-talet. Bränslekostnaderna steg vilket fick till följd att värmen i lägenheterna sjönk och på så vis framkallade många tvister, varav flera fall fördes inför domstol. Vissa nybyggda bostäder ansågs även som hälsovådliga eftersom de inte hann torka ordentligt innan inflyttningen skedde. Under 1944 anslöts HSB-medlemmarna genom sina föreningar till hyresgästföreningen. Medlemsantalet vid utgången av året uppgavs till 766, varav 234 i HSB-hus. 1945 inköptes en ny expeditionslokal i Bankgatan med utvidgat öppethållande. En expeditionsföreståndare anställdes 1949 vilket bidrog till att föreningen kunde stoltsera med 1259 medlemmar 1950. Samma år bildades en sektion i Södra Sandby, året efter en i Flädie. Hösten 1957 bildade hyresgästföreningen och HSB en lokalkommitté för hyresgästernas fritidsverksamhet i de större bostadsområdena. Denna verksamhet expanderade på 1960-talet och innehöll olika aktiviteter för barn och äldre
Vid riksförbundets kongress den 11 november 1964 beslöts att slå samman de dåvarande 194 föreningarna till 21 storföreningar. Centraliseringens syfte var att ge medlemmarna samma service, oberoende var i landet de fanns. Beslutet innebar att Lundaföreningen den 1 juli 1965 uppgick i Mellersta Skånes Hyresgästförening med Landskrona som huvudort. Med detta bröt man kontinuiteten som självständig förening. Den nya omställningen blev emellertid kortvarig och fr.o.m. den 1 jan 1967 gick avdelningen upp i Malmökretsens hyresgästförening - denna även bildad 1965 av avdelningarna i Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn och Tomelilla. Vid anslutningen fick storföreningen 35.000 medlemmar varav 3.200 från Lund. Expeditionsverksamheten i Lund övertogs nu av ombudsmännen från Malmökontoret.
I början av 1970-talet hade Lundaavdelningen över 5.000 medlemmar. Med stigande oljepriser ökade kostnaderna för byggandet och boendet vilket skapade oro bland hyresgästerna. 1970-talet bjöd på vänsterpolitisk turbulens inom hyresgäströrelsen. VPK engagerade sig och ville att rörelsen skulle organisera hyresstrejker och ställa krav på hyresstopp. Ombudsmän och etablerade förtroendevalda i förbunds-, förenings- och avdelningsstyrelserna sågs som lierade med den socialdemokratiska rörelseapparaten. Årmötena i Lund blev i slutet av 1970-talet stormiga med många voteringar och kritiska motioner.
1975 ändrade Malmökretsen namn till Hyresgästföreningen i Södra Skåne. Under 1979 genomfördes ännu en genomgripande förändring av Hyresgästföreningens organisation. Ett hårdnande förhandlingsklimat och starkt ökat medlemsantal låg bakom omorganisationen där nu de tidigare fem avdelningarna blev nio. Lundaavdelningen flyttade vid årsskiftet 1980/81 till nya expeditionslokaler i HSB:s fastighet på Bangatan 10. I början av 1980-talet drev avdelningen bland annat bostadspolitiska krav. Det hyresjuridiska området kännetecknas i slutet av 70- och början av 80-talet av tvångsförvaltningar och stoppanden av ombyggnader/saneringar.
1974 anställdes en fritidsombudsman som bildade Lunds första kontaktkommittéer. Dessa kommittéer bevakade utemiljö- och servicefrågor inom de stora allmännyttiga bostadsområdena. I början av 1980-talet arbetade Lundaavdelningen med att starta upp flera kontaktkommittéer och 1984 fanns det 23. Samma år gav Hyresgästkongressen föreningarna möjlighet att göra kontaktkommittéerna i respektive avdelning till grundorganisation för verksamheten med egna stadgar, ekonomi osv. Denna förändring genomfördes i samtliga avdelningar inom Hyresgästföreningen i Södra Skåne 1989/90. I mars 1990 ersattes för första gången det gamla årsmötet - vid vilket tidigare samtliga medlemmar kunnat fatta beslut - av Lundaavdelningens representantskap, bestående av i huvudsak rösträttsberättigade ombud från de lokala hyresgästföreningarna. De gamla kontaktkommittéerna ändrade också namn till lokala hyresgästföreningar (LH). Namnbytet skulle enligt riksförbundet kongressbeslut 1992 gälla för hela landet. 1994 hade Lundavdelningen 33 lokala hyresgästföreningar. Avdelningens expedition fick åter ny adress vid årsskiftet 1991/92, Stora Södergatan 8 C.
Hyresgästföreningens funktion - sökvägar i arkivet
Hyresförhandlingar sker i regel lokalt mellan hyresgästföreningen och hyresvärden. Hyresgästföreningens uppgift är att granska kostnaderna så att hyrorna används på ett så bra sätt som möjligt. En hyresförhandling kommer till stånd när någon av parterna begär förhandling (påkallanden). Utgångspunkten för förhandlingarna är en budget eller kalkyl och Hyresgästföreningens analys av företagets ekonomi. I avtal mellan hyresgästföreningen och hyresvärden (förhandlingsförordning) finns spelregler för förhandlingarna. Förordningen säger bl.a. att hyresvärden inte har rätt att höja hyran utan först ha förhandlat med hyresgästföreningen. Men det är inte bara hyror man förhandlar om utan även boendet, service och reparationer. Ibland företräder Hyresgästföreningen medlemmarnas intressen i hyresnämnden och vid processer på högre juridisk instans.
Som sökverktyg i arkivet finns ett diarium för hanteringen av brev och ärenden, serie C1. Gatuadressregistren, serie D1A, D1B och D2, är användbara sökvägar till ärendeakter och förhandlingsprotokoll. Arkivet innehåller en stor mängd Akter rörande enskilda ärenden, serie F2A och F2B, dessa innehåller handlingar rörande kontrakt, krav, besiktning, uppsägning, skada, reparation mm. Det finns även en stort antal Akter rörande ombyggnadsärenden ,serie F3A och F3B. Här finner man handlingar rörande ombyggnad, nybyggnad, tillbyggnad, bygglov, rivning, ändring, renovering, sanering mm. Bland övriga ärenden kan nämnas Anläggningsförrättningar, serie F4B, vilka även inkluderar detalj- och fastighetsplaner. Hyresgästföreningen företräder också medlemmarna vid Förvärvsprövningar, serie F4A där man avgör om en köpare av en fastighet är lämplig som hyresvärd.
Arkivet omspänner i huvudsak tiden från 1930-talet fram till mitten av 1990-talet.
Källor: föreningens historik, verksamhetsberättelser och tidningslipp, www.hyresgastforeningen.se
Mattias Lindgren sommaren 2006,
Ingrid Andersson hösten 2007

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Webbsida

Extern länk

Referenskod	SE/M067/SAF_634
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/ueN7zvaldQRDknXUOv4h27
Språk	Svenska
ExtraID	SAF_634

Arkivbeskrivning

Hyresgästföreningen i Södra Skåne, Lundaavdelningen (Skånes Arkivförbund)