Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statskontoret


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420405
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Ja3xeoAelqY8WYo86L9Rv3
ExtraID420405
Datering
1680 – 1989  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Statskontoret (1680)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)Den 11 december 1680 utfärdades den första instruktionen för Kunglig Maj:ts Statskontor. Dess huvuduppgifter skulle vara att göra upp staten, ansvara för dispositionen av rikets medel och assignerande efter staten. De förvaltningsfunktioner som ålades Statskontoret var dock av betydligt äldre datum. Redan på 1500-talet finns centralt upprättade överslag och räkenskaper inom den svenska statsförvaltningen.

En årlig finansplanering började ta form under Gustav II Adolfs regering. Arbetet med riksstaten leddes av statskommissarien, en tjänsteman i Kammarkollegiet. Inom kollegiet skapades ett särskilt kontor, som på 1650-talet började kallas Generalstatskontoret. Detta kontor var ursprunget till myndigheten Statskontoret, som i vissa avseenden var samordnad med Kammarkollegiet, bland annat hade man till 1720 riksskattmästaren som gemensam chef.

Statskontoret var från början ett direkt redskap för Kungl. Maj:t och hade till en början stor frihet att disponera över statsmedlen, en frihet som under de senare åren av Karl XII:s regering begränsades av bl.a. Kontributionsränterierna (1713-1719) och Upphandlingsdeputationen (1716-1719).

Efter enväldets upphörande återtog Statskontoret i det väsentliga den ställning det haft under Karl IX.s senare år. en ny instruktion utfärdades den 26 juni 1720 och den kom att gälla till år 1856. Instruktionen beskrev hur de årliga riksstaterna skulle göras. Förslag på det kommande årets löner skulle infordras från länsstyrelser, kollegier och andra myndigheter. Dessa förslag skulle sedan ses över, sammanställas och med hjälp av en speciell kommission - Statskommissionen (-1821 ) skulle man ge ett förslag till hur en stat för det kommande året skulle upprättas.

Statskommissionen visade genom sin sammansättning på den förskjutning av kontrollen över budgetarbetet som skett från konungen till riksdagen och dess sekreta utskott. De uppbördsmedel som kronan behöll inflöt dels i räntekammaren dels i lantränterierna ute i landet. Räntekammaren uppfördes på Statskontoret stat från 1721 och förvaltades av en Kungl. Maj:ts räntmästare. Räntekammaren lämnade regelbundna rapporter om kassaställningen, framförallt genom de s.k. räntekammarförslagen (1681-1808).

Utbetalningar skedde genom att Statskontoret utfärdade anordningar eller s.k. assignationer på räntekammaren, lantränterierna eller andra penningförvaltande organ på där innestående medel.
Under 1750- och 1760-talen erhöll Statskontoret vidgade uppgifter bl.a. med in- och utrikes upplåning, samt att det 1766 övertog återstående betalning på den s.k. gamla riksgälden. För denna uppgift inrättades ett särskilt riksgäldskontor, "gamla riksgäldskontoret" som ägde bestånd t o m 1777. Handlingar efter detta finns bland riksgäldsarkiven.

1810 återupptogs arbetet med att upprätta en rikshuvudbok, vilket tidigare utförts hos Kammarkollegiet, men tidvis legat nere under 1700-talet.
Från 1821 upprättades rikshuvudböcker årligen. 1829 överfördes tillsynen över Charta Sigillata-verket och vågstaten i Falun och Avesta till Statskontoret från Kammarkollegiet. En advokatfiskal tillsattes 1828 (från 1852 kallad ombudsman).

Mynt- och kontrollverket ställdes 1838 under Statskontorets ledning efter att tidigare ha lytt under Bergskollegiet.

1856 fick Statskontoret en ny organisation med fem enheter: Kansliet, Ombudsmannen, Kammarkontoret, Räntekammaren och Riksbokslutsbyrån.

1876 blev Myntverket en självständig myndighet och tillsynen över vågstaten i Falun och Avesta upphörde. Samtidigt tillkom nya uppgifter för Statskontoret, ärenden om beskattning av gåva, testamente, fideikommiss och arv i de fall skatten skull erläggas i Stockholm, ärenden om stämpling och beskattning av spelkort. Från Arméförvaltningen hade 1873 ett stort antal långivande fonder flyttats över till Statskontoret. Härtill kom även Vadstena krigsmanshuskassa.

Den växande fondförvaltningen medförde att Kammarkontoret först förändrades till ett fond- och revisionskontor som 1876 fördelades på två byråer: Inkomst-, fond- och stämpelbyrån samt Utgiftsbyrån. Nu framträder byråsystemet i organisationen med en generaldirektör som chef och tre statskommissarier som byråchefer under. 1921 genomfördes en stor förändring genom att Riksbokbyrån överfördes till det nyinrättade Riksräkenskapsverket.

Den 1 juli 1961 upphörde Statskontoret i sin gamla form och blev ett verk för statlig rationaliseringsverksamhet. Endast namnet bibehölls. Fondbyrån fortsatte dock sin verksamhet inom det ny Statskontoret t o m 1972.

Den viktigaste sidan av verksamheten var arbetet med att upprätta stater, i synnerhet riksstaten. För att på förhand kunna beräkna årets inkomster och utgifter uppgjordes budgetuppställningar, s.k. 'specialstater'. Dessa delades upp i en personalstat, som specificerade alla befattningar och angav ämbetsmännens löner, och en anordningsstat, som anvisade inkomster till utgifternas täckande samt brist eller överskott.

Riksstaten var avsedd att vara en normalstat som skulle tjäna som mönster för en längre tid. 1696 års stat tjänade som normalstat ända fram till 1778. Riksstaterna tar dock inte upp rikets samtliga inkomster och utgifter, det saknas bevillningar, krigsfinanser, subsidiemedel m.m.

Det förberedande statsarbetet har avsatt en stor serie konceptstater och koncept till dispositioner. vid sammanträdena med Karl XI, karl XII och rådet fördes protokoll för efterrättelse, s.k. statsverksprotokoll, fördelade på Statskontorets och Statskommissionens arkiv.

Sedan 1812 har riksstaten fastställts av riksdagen.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Riksräkenskapsverket (SE/RA/420239)
Se även: Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv (SE/RA/521)
Se även: Myntverket (SE/RA/420182)
Se även: Kontributionsränterierna (SE/RA/4111)
Se även: Statskommissionen m fl (SE/RA/4114)
Se även: Upphandlingsdeputationen (SE/RA/4115)
Se även: Riksgäldsarkiven (SE/RA/622)

Kontroll

Skapad2004-12-10 00:00:00
Senast ändrad2024-05-13 14:45:59