Arkiv

Kammarkollegiet Militiekontoret 1680-1714

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/521/521.14

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/YaYNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

0,7 Hyllmeter

9 Volymer

Datering

1681 – 1715 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kammarkollegiet (1618)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Syfte & innehåll	Arkivförteckning 1949 H. Appelgren
Allmän anmärkning	Krigsarkivet (där förvaras större delen av Militiekontoret) Ordnat och förtecknat 2024 av Ulrica Hofverberg
Inledning (äldre form)	1680 6/10 utfärdade konungen en förordning att regementsskrivarnas räkenskaper hädanefter skulle inlevereras till Kammarkollegium, som skulle vara skyldig att, förutom se till att räkenskaperna stämmer, även se till att de i rätt tid färdigställde och levererade sina räkenskaper. Till följd av detta överfördes militiebokhållaren i Krigskollegium, Isak Parmander med underlydande stat, på Kammarkollegiet. Av de befintliga handlingarna i Krigskollegiets militiekontor, behöll Krigskollegium kopiorna av militieböckerna samt stater och rullor när regementsräkenskaperna fördes till Kammarkollegiet (se Steckzén 'Krigskollegii historia s. 460-461). Militiekontorets huvuduppgift var att upprätta den s.k. militiehuvudboken för Sverige. I den infördes de ständiga (indelta) regementenas räkningar, räkenskaper för rustkammaren och arkliet (förråd av krigsmateriel) i Stockholm, samt faktori (handelskontor)- och salpeterräkenskaper. I och med det militära indelningsverket utveckling, fick kontoret ta emot remisser som rörde indelningsverket, vilka tidigare handlagts av provinskontoren. Sedan de indelta regementenas beklädnadsräkenskaper på 1690-talet börjat införas i militiehuvudboken, vilka tidigare föredragits av Militieavräkningskontoret, tog Militiekontoret emot remisser för dessa. Det ledde till att kontoret hindrades i sitt ordinarie arbete med militiehuvudboken (Kammarkollegiets protokoll 20/4, 18/6 1713). I underdånigt utlåtande 30/10 1713 framhöll Kammarkollegium att revisionen av de indelta regementenas räkenskaper och upprättande av militiehuvudboken, egentligen borde tillhöra Krigskollegium, där avlöningslistorna som utgjorde grunden till regementsskrivarnas räkenskaper upprättades. Genom förordning 30/6 1714 godkände konungen Kammarkollegiets förslag om Militiekontorets överförande till Krigskollegium. Det bestämdes även att de ärenden som rörde hären skulle handläggas av Militieavräkningskontoret. Följande år lades dessa ärenden på ett särskilt militieavräkningskontor inom Krigskollegium. Redan 1719 återförenades det med Andra avräkningskontoret i Kammarkollegium. Vid Militiekontorets överflyttning till Krigskollegium bestämdes att år 1700 (Stora nordiska krigets början) skulle vara en gräns för akternas överlämnande till Krigskollegium (Kammarkollegiets protokoll 18/1 1715). Men förutom de handlingar de i denna förteckning finns numera hela Militiekontorets bevarade arkiv, även för Kammarkollegii-tiden) på Krigsarkivet.

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-09-23 16:52:23

1680 6/10 utfärdade konungen en förordning att regementsskrivarnas räkenskaper hädanefter skulle inlevereras till Kammarkollegium, som skulle vara skyldig att, förutom se till att räkenskaperna stämmer, även se till att de i rätt tid färdigställde och levererade sina räkenskaper. Till följd av detta överfördes militiebokhållaren i Krigskollegium, Isak Parmander med underlydande stat, på Kammarkollegiet.
Av de befintliga handlingarna i Krigskollegiets militiekontor, behöll Krigskollegium kopiorna av militieböckerna samt stater och rullor när regementsräkenskaperna fördes till Kammarkollegiet (se Steckzén 'Krigskollegii historia s. 460-461).

Militiekontorets huvuduppgift var att upprätta den s.k. militiehuvudboken för Sverige. I den infördes de ständiga (indelta) regementenas räkningar, räkenskaper för rustkammaren och arkliet (förråd av krigsmateriel) i Stockholm, samt faktori (handelskontor)- och salpeterräkenskaper.

I och med det militära indelningsverket utveckling, fick kontoret ta emot remisser som rörde indelningsverket, vilka tidigare handlagts av provinskontoren.
Sedan de indelta regementenas beklädnadsräkenskaper på 1690-talet börjat införas i militiehuvudboken, vilka tidigare föredragits av Militieavräkningskontoret, tog Militiekontoret emot remisser för dessa. Det ledde till att kontoret hindrades i sitt ordinarie arbete med militiehuvudboken (Kammarkollegiets protokoll 20/4, 18/6 1713).

I underdånigt utlåtande 30/10 1713 framhöll Kammarkollegium att revisionen av de indelta regementenas räkenskaper och upprättande av militiehuvudboken, egentligen borde tillhöra Krigskollegium, där avlöningslistorna som utgjorde grunden till regementsskrivarnas räkenskaper upprättades.

Genom förordning 30/6 1714 godkände konungen Kammarkollegiets förslag om Militiekontorets överförande till Krigskollegium. Det bestämdes även att de ärenden som rörde hären skulle handläggas av Militieavräkningskontoret. Följande år lades dessa ärenden på ett särskilt militieavräkningskontor inom Krigskollegium. Redan 1719 återförenades det med Andra avräkningskontoret i Kammarkollegium.

Vid Militiekontorets överflyttning till Krigskollegium bestämdes att år 1700 (Stora nordiska krigets början) skulle vara en gräns för akternas överlämnande till Krigskollegium (Kammarkollegiets protokoll 18/1 1715). Men förutom de handlingar de i denna förteckning finns numera hela Militiekontorets bevarade arkiv, även för Kammarkollegii-tiden) på Krigsarkivet.

Serier (4 st)

Referenskod	Titel
B	Koncept
D	Liggare
E	Inkomna handlingar
F	Supplement