Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sjömanshusets i Gävle arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1170001
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JRqTvS7f6qsaRxObwXNrU1
Omfång
40,5 Hyllmeter 
Datering
1749 – 1974  (Tidsomfång)
1754 – 1969  (Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 98/2009
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Sjömanshuset i Gävle (1754 – 1969)
Kategori: Statlig myndighet. Sjömanshus 1748-1969

Innehåll

Inledning (äldre form)SJÖMANSHUSET I GÄVLE (1754-1969)

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. Gävle vars äldsta kända stadsprivilegier är från 1446 är den sydligaste, äldsta och största sjöfartsstaden på norrlandskusten. Stapelstadsrättigheterna utfärdades så tidigt som 1491. Redan i december 1753 anmälde magistraten i Gävle till Kommerskollegium att staden önskade inrätta ett sjömanshus. Det första sammanträdet med direktionen för Sjömanshuset i Gävle ägde rum den 8 februari 1754.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. I direktionen för Sjömanshuset i Gävle återfanns under 1700- och 1800-talen stadens mest betydande affärsmän. Dessa såg till att förränta sjömanshusets kapital, huvudsakligen genom lån mot inteckningar i fastigheter eller borgen, men fäste också stor vikt vid uppdraget att ge understöd till nödlidande, vilket går att utläsa i direktionens efterlämnade protokoll (serie A I a). Exempelvis uppfördes ett sjömanshem i Gävle, invigt i december 1878, för åldersstiget sjöfolk. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Från och med andra hälften av 1800-talet inleddes en omfattande byråkratisering av det svenska samhället som för sjöfartsnäringens del bland mycket annat innebar att staten ålade sjömanshusen allt flera förvaltningsuppdrag. I regelementen och förordningar utfärdade fr.o.m. 1871 infördes bestämmelser att sjömanshusen skulle föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem.

Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg i olika typer av register och liggare. Den säkraste informationen om sjömän torde finnas fr.o.m. 1871 då ett nytt sjömanshusreglemente (SFS 1870:16) trädde i kraft, i vilket bl.a. föreskrivs att sjömanshusen skulle föra förteckningar över allt sjöfolk i ett inskrivningsregister och även föra register över fartyg. Mönstringar skulle noteras i en särskild mönstringsbok eller mönstringsliggare. I 1911 års förordning angående sjömanshusen (SFS 1911:86) tillkom bestämmelser om att handelsfartyg som ej var försedda med sjömansrulla skulle föra manskapsförteckningar med anteckningar om varje sjömans tjänstgöring på fartyg och värnpliktsförhållanden. Manskapsförteckningarna skulle via tullförvaltningen insändas till sjömanshusen.

Genom en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen i Hudiksvall, Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar också att sjömanshusdirektionerna ålades att handlägga rymningsärenden och besluta om åtgärder mot sjömän som rymt. Dessutom skulle inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 föras på särskilda registerkort för varje sjöman, s.k. huvudkort, på vilka noterades sjömännens samtliga på- och avmönstringar. Om en sjöman överfördes till ett nytt sjömanshus följde registerkortet med.

Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 hade Kommerskollegium fram till 1956 och därefter Sjöfartsstyrelsen haft det övergripande ansvaret över sjömanshusen. I och med förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman för verksamheten och fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar när sjömanshusen avvecklades vid utgången av år 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs ett tiotal sjömanshus in, bl.a. Sjömanshuset i Örnsköldsvik, och de återstående sjömanshusen, varav Sjömanshuset i Gävle var ett, inordnades i den statliga arbetsförmedlingen. Rymningsärendena överfördes vid förstatligandet till lokala sjömansnämnder för disciplinärenden och understödverksamheten flyttades till regionala sjömanshusstiftelser som fick disponera sjömanshusens kapitaltillgångar och donationsmedel. Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras Sjömansnämndens i Gävle arkiv och Stiftelsen Sjömanshusets i Gävle arkiv.

Vid Sjömanshuset i Gävle fanns en sjömansförmedling vars efterlämnade handlingar bildar ett separat arkiv vilket är levererat till Landsarkivet i Härnösand (leverans 68/1987). Handlingarna som ingår i Sjömansförmedlingens i Gävle arkiv föreligger i oförtecknat skick och informationen om sjömansförmedlingens verksamhet är knapphändig. Sedan 1920-talet har sjömansförmedlingen i vissa städer skötts av den offentliga arbetsförmedlingen och i en förteckning över Arbetsförmedlingens i Gävle arkiv (Fört. II:219/1962) återfinns en serie handlingar rörande sjömansförmedlingen som omfattar tiden 1923-1958. Vissa handlingar ur sjömansförmedlingens arkiv har i december 2009 överförts till sjömanshusets arkiv.

Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen under namnet sjömansregistret. I samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister för tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, till den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret för sjömansregistret till Sjöfartsverket (SFS 1983:929) som samtidigt övertog de manuellt förda registren (huvudkorten). Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret av Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365).

Centrala sjömansregistrets arkiv 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 och sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera vid Landsarkivet i Göteborg.

Inskrivningsuppgifter om sjömäns på- och avmönstringar på fartyg återfinns sammanfattningsvis t.o.m.
1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet),
1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet i Göteborg, och fr.o.m.
1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, Sjöfartsregistret, i Norrköping.

Digitalt registrerade och bearbetade mönstringsliggare och sjömansrullor från tio av sjömanshusarkiven, bl.a. från Sjömanshuset i Gävle, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats på Internet.


Källor:
J V Lindgren, Sjömanshuset i Gefle, 1901
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998
Svensk författningssamling (SFS)
www.svar.ra.se

Ämnesord

Ämnesord, ort
Gävleborgs län

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser inkommande leveranser 89/1963, 7/1966, 58/1971, 50/1975, 65/1987, 68/1987, 30/1997. NW
2009-12-09: Vol. E I ad:2, E I af:3-4 och F VI:1 är överförda från Sjömansförmedlingens i Gävle arkiv (lev. 68/1987). NW
2009-12-11: Förteckning I:44/1976 ersatt av förteckning 98/2009. NW
2009-12-14: Arkivförteckningen kompletterad med historik över arkivbildaren. NW
Skapad1999-09-14 00:00:00
Senast ändrad2019-03-14 11:00:55