Sök i arkiven
Genvägar MENY

Karlskrona station  (1773 – 1937)

Myndighet (upphörd)

KategoriStatlig myndighet
HistorikEnligt instruktion av den 22 september 1773 förlorade amiralitetskollegium sin direkta befälsrätt över flottans verksamhet i Karlskrona. Befälet överfördes i stället till förste amiralen vid örlogsflottan. Han fick befattning med militära ärenden (kommandomål) och förvaltning (ekonomimål). Denna befattningshavares ämbete skiftade ofta namn under de första 20 åren, till generalamiral, överamiral, militäramiral eller förste amiralsämbetet. Mellan 1794 och 1796 övertogs ansvaret av Storamiralitetsämbetet för örlogsflottan, 1797-1803 av Högste befälhavaren för örlogsflottan och 1803-1907 av befälhavande amiralen. Den omedelbara ledningen av verksamheten vid stationen synes dock 1868-1875 ha ombesörjts av stationsbefälhavaren. 1875-1884 av militärchefen (dessa år skildes på två myndigheter: Karlskrona station med befälhavande amiralen som chef och överkommendant och Karlskrona militärdepo med militärchefen i spetsen) samt 1884-1937 av stationsbefälhavaren.
Ett särskilt kansli för civila mål och ett för militära (adjutantsexpeditionen) tillkom c:a 1797.
Under den högste chefen organiserades verksamheten vid stationen 1774 på överrätten, kammarrätten och underrätten (sedermera stationskrigsrätten), kammarkontoret, sjömilitiekontoret, varvs och artillerikontoret, justitiekontoret, fiskalskontoret (vice advokatfiskalen 1824), krigsmanskassakontoret, inkvarteringskassakontoret samt ecklesiastik- och medicinalstaterna.
En självständig ställning vid sidan av militäramiralen fick överkommissarien som hade ansvar för redogörelsen till 1875 då befattningen indrogs.
Av dessa avdelningar synes inkvarteringskassakontoret ha upphört redan 1776, överrätten 1791 och justitiekontoret troligen samma år. En större omorganisation av stationens förvaltning inträffade 1873. Då upphörde kammarkontoret, sjömilitiekontoret och varvs- och artillerikontoret. De uppgick i räkenskapskontoret (till 1884 under Karlskrona örlogsvarv) som i sin tur avlöstes av stationskontoret 1918.
En kassa fanns från början. Den utvecklades till ett kassakontor som uppgick i räkenskapskontoret 1873 och därefter i stationskontoret.
Intendenturtjänsten sköttes av intendenten (till 1884), därefter av förvaltningsdirektionen (1884-1916), efterträtt av stationsintendenten (1916-1937). Under denne lydde Marinens beklädnadsverkstad från 1922.
Kommendantskapet utövades av en överkommendant, som under sig hade en kommendant för stationen och en kommendant å befästningarna. Dessa ämbeten upphörde 1899 och ansvaret för personalen övertogs av Chefen för underofficers- och sjömanskåren. Benämningen överkommendant fanns dock kvar till 1907.
Ärenden angående de värnpliktiga handlades av beväringsbefälhavaren (1903-1937). Stationens byggnader stod under ledning av kasernbefälhavaren (1906-1937).
En speciell gniststation tillkom 1910 (från 1922 kallad radiostationen).
Egna underavdelningar under 1900-talet var också musikdirektören och stationsarkivet samt en speciell minsveparedepå (1935-1937).
Sjukvården leddes till 1921 av en förste läkare med sjukhusläkare, kasernläkare, distriktsläkare och sjukhusintendent under sig. 1922 bildades en hälso- och sjukvårdsenhet med flottans sjukhus som underavdelning. Speciella underavdelningar till 1927 var även dels spannmåls- och proviantförråden, dels
beklädnadsförrådet.
Under stationen lydde tidvis även sjörullföringsområden (1902-1918 Göteborgs, Malmö och Karlskrona, 1928-1937 Göteborgs och Malmö).
Förutom dessa huvudavdelningar fanns skolor, vilka ingick i undervisningsverket. Antalet skolor utökades efter hand och bestod vid mitten av 1800-talet av barnhusskolan, skeppsgosseskolan, underofficersskolornas förberedande klass, artilleriunderofficersskolan, artilleriexercisskolan,
styrmansskolan, skeppareskolan, applikationsskolan, taktiska föreläsningarna, konstruktionsinformationsskolan och skeppsbyggeriinstitutet. Skolornas namn och antal skiftade ofta.
Från c:a 1858 grupperades skolorna i exercisskolan och underbefälsskolan under en gemensam chef. Benämningarna utbyttes 1911 mot underofficersskolan samt korpral- och rekrytskolorna. En speciell minskola fanns 1878-1901. Benämningen på den gemensamma chefen var 1911-1937 Chefen för sjömanskårens skolor.
Mellan c:a 1836 och 1875 fanns en inspektionsofficer för stationens skolor. Han avlöstes av undervisningskommissionen (till 1910).
En speciell marinintendentskola fanns 1904-1926.
Till stationen hörde också ett flertal kompanier. Båtsmännen organiserades från 1774 på 1.-3. Blekinge indelta båtsmanskompanier (1845 omorganiserade till sex kompanier varav tre var artilleribåtsmän), 1.-3. Södra Möre indelta båtsmanskompanier, Tjusts båtsmanskompani, Smålands båtsmanskompani, Östergötlands båtsmanskompani, 1.-2. Ölands båtsmanskompanier, 1.-2. Gotlands båtsmanskompanier, Södra och Norra Hallands båtsmanskompanier samt från 1854 1. Bohusläns båtsmanskompani. Från c:a 1874-1884 fanns ett båtsmansrekrytkompani, från 1885 till 1919 en särskild chefsexpedition för de uppfordrade båtsmanskompanierna. Båtsmanshållet upphörde 1901 men en speciell båtsmanskompanichef fanns till 1919 och enstaka båtsmän även därefter.
Matroserna benämndes tidigare kofferdi- (coopvardie) -karlar eller -båtsmän och organiserades 1776 på 7 och 1787 på 10 kompanier benämnda efter kompanicheferna. År 1824 omorganiserades dessa till 4 matroskompanier (1.-4.). År 1888 utökades antalet till 7 (1.-7.). År 1896 förändrades
numreringen . De 2., 4. och 6. upphörde medan ett 9. tillkom. Detta upphörde dock redan 1898, det 7. 1900 och det 1. matroskompaniet 1906. Därefter återstod till 1937 endast 3. och 5. matroskompanierna.
År 1876 skapades ett eldare- och hantverkskompani. Det uppdelades 1896 i 1. eldarekompaniet och 1. hantverkskompaniet. År 1888 tillkom 1. minörkompaniet som bestod till och med 1901 och därefter överfördes till kustartilleriet. År 1888 tillkom också 1. och 2. fästningsartillerikompanierna som 1893 överfördes till Karlskrona artillerikår och senare till kustartilleriet.
År 1898 tillkom 1. ekonomi-kompaniet. Detta liksom 1. eldarekompaniet och 1. hantverkskompaniet avlöstes 1927 av 1. och 3. yrkeskompanierna. Skeppsgossarna organiserades 1828 i två kompanier. År 1902 tillkom ett tredje. Under chefen för skeppsgossekåren lydde även skeppsgosseskolan. Under stationschefen lydde även sjöartilleristerna vilka 1790 organiserades i två regementen (1. och 2. volontärregementena, 1816 kallade sjöartilleriregementen). Dessa indrogs och ersattes av en sjöartillerikår 1824 (år 1832 kallad sjöartilleriregementet), som i sin tur 1845 ersattes av Marinregementet. Detta överfördes 1872 till armén.
Beträffande allmänna arbetsinrättningen, vilken inrättades 1804, lades delen i Karlskrona och på Kungsholmen under stationschefen (befälhavande amiralen). Arbetskarlarna uppdelades på arbetskompanier. År 1842 övertogs verksamheten av Kronoarbetskåren med bl.a. 2 kompanier i Karlskrona och 2 på Kungsholmen. Den militära delen av denna överfördes 1872 till armén.
Från 1812 uttogs särskild sjöbeväring. Denna organiserades 1825 vid Karlskrona station på 3 sjöbeväringskompanier. Sjöbeväringen övades efter 1837 med landbeväringen.
Ett 1. beväringskompani fanns 1905-1937, ett 3. beväringskompani 1915-1925. Dessa bestod av värnpliktigt manskap.
Vissa andra institutioner hade också åtminstone tidvis varit mer eller mindre fast knutna till Karlskrona station. Dit hörde t.ex. barnhusinrättningen med barnhuskassan, fattigskolan, amiralitetsförsamlingen med dess prästerskap, amiralitetskassan, amiralitetskonsistorium, amiralitetskrigsmanskassan, amiralitetskyrkan, amiralitetskyrkorådet, amiralitetssuperintendenten, kronobageriet, Lyckeby kronokvarn, Utklippans fyr- och telegrafplats, Karlshamns kastell, VII. (eller Flottans) militärområdet, Sydkustens marindistrikt m.m. Speciellt viktiga i detta sammanhang är knytningarna till de olika fartygen och fartygsförbanden och, i allra högsta grad, de långvariga och komplicerade relationerna till Karlskrona örlogsvarv. Gränserna mellan stationen och varvet är stundtals långtifrån entydiga.
Karlskrona station upphörde 1 juli 1937 och efterträddes av Karlskrona örlogsstation.
ReferenskodSE/KrA/2377
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/TOQFr0N4rX61p03GjpvwY3