AB BOLINDER-MUNKTELL KULLBERGS & CO AB

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Företag)
HistorikLiten historik skriven av Roland Blomkvist, Katrineholms kommunarkiv.
Katrineholms kommunarkiv har handlingar från Kullberg & Co.
Det var 1876 som August Kullberg (1/5 1852 - 27/2 1913) startade sin verksamhet som självstädig affärsman. Till Katrineholm flyttade han 1878 och kom ganska snart att inrikta sig på försäljning av svenska lantbruksmaskiner. Vid den tiden var den tekniska utvecklingen inom lantbruket ännu kvar på en nivå som endast innebar små lättnader i det dagliga arbetet. De maskiner som trots allt förekom var nästan uteslutande av utländsk tillverkning.
Det faktum att svenskt stål ansågs vara det bästa i världen, fick Kullberg att börja fundera över varför svenska lantbrukare skulle skicka sina pengar utomlands, när det borde gå att tillverka lika bra och billiga maskiner i Sverige.
Han tog kontakt med små tillverkare i skilda delar av landet och förmådde dem att anpassa sin tillverkning till det behov han efter kontakt med lantbrukarna ansåg föreligga. Dessa tillverkare fick genom ett avtal med Kullberg större möjligheter att få sina produkter sålda. Bland tillverkarna bör särskilt nämnas en annan av Katrineholms pionjärer - Gustaf Robert Grönqvist (1863 - 1925) som visserligen inte var med från början, utan kom till Katrineholm 1886, men som senare uppfann och tillverkade den i stora delar av världen sålda "balansräfsan". Det var för övrigt han som 1891 låter registrera Firma Grönqvists Mekaniska AB (GMV), det företag som 1915 skulle övergå i svenska Kullagerfabrikens (SKF) ägo.
Det var inte bara i Sverige Kullberg gjorde sin firma känd och uppskattad. Ett av hans stora intressen var exporten. Han inrättade filialer i Norge, Danmark och Ryssland och inarbetade Kullbergs produkter såväl där som i Finland. Baltikum, Tyskland och Frankrike.
År 1914, ett år efter Kullbergs bortgång ombildades firman till aktiebolag, vars utveckling fortsatte i samma anda. En gammal princip i firman var att alla produkter som försåldes skulle vara svensktillverkat. För att kunna leverera "allt" en lantbrukare behöver fick man tumma lita på den principen, men ännu 1926 när firman firade sitt 50-årsjubileum var 90 % av vad firman sålde av inhemsk tillverkning.
För att få en intim kontakt med kunderna hade firman sakkunnigt folk till förfogande över hala landet. Förutom filialkontor i Stockholm, Linköping, Gävle och Visby, hade man fast anställda inspektörer i Göteborg, Uddevalla, Skara, Vetlanda, Karlstad, Falun, Sollefteå och Skellefteå.
Från 1919 samarbetade man med AB A. Paulssons Maskinaffär i Eslöv, varigenom man hade sin representation i Södra Sverige.
Leverantörerna
Som tidigare nämnts var Firmans nisch, att svensk jord skulle brukas med svenska maskiner. Nedan följer en kort redogörelse över de största leverantörerna med tillverkning för Kullbergs räkning.
Aktiebolaget Arvika-Verken, Arvika. Grundades 1893 av fabrikör Per Andersson. Tillverkade främst slåttermaskiner (1.800/mån 1926), avläggare och hästräfsor.
AB Joh. Thermaenius & Son, Hallsberg. Började sin tillverkning av tröskverk redan 1847 i Torshälla. 1868 överflyttades verksamheten till Hallsberg och man tillverkade där 1926 ca 1.500 tröskverk per år.
Aktiebolaget Baltic, Stockholm - Södertälje, hade sina huvudverkstäder förlagda till Södertälje och tillverkade Separatorer, både för mejeriindustrin och s.k. handseparatorer.
Aktiebolaget Gävle Åkerredskap, Gävle, startade 1895 tillverkning av radsåningsmaskiner och var under lång tid ensam i Sverige om denna produkt.
AB Sandbäckens Verkstäder, Katrineholm, startade 1909 tillverkningen av motorer för såväl fotogen som råolja. Motorerna blev högt uppskattade av svenska bönder för sin driftsäkerhet och robusta konstruktion. En stor andel av motorerna gick även på export, framförallt till Östersjöprovinserna.
Vid sidan av motorer upptog fabriken 1917 tillverkningen av Fortunakvarnen, med liggande stenar.
Aktiebolaget Valla Tröskmaskiner, Valla. Det var 1883 som fabrikör August Olsson i Valla Började tillverka kastmaskiner. I början var tillverkningen småskalig, men med tiden utvecklades till att bli AB Valla Tröskmaskiner. En känd produkt var den som gick under namnet Valla-harpan. Sedermera tillverkades även renserimaskiner, gödselspridare och Valla-tröskverket.
Handlingarna medföljde arkivleverans från VCEC (f d Volvo-BM) i Eskilstuna
år 1994 och arkivleverans från Valltra år 2005
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/D123/AS_70
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/byCZcVE7yf7kfwHSaePilA
SpråkSvenska
ExtraIDAS_70