bild
Arkiv

EKA-NOBEL Ljungaverk, Johannisberg-Ljungaverkens järnväg


Grunddata

ReferenskodSE/X020/JVME_1156-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JkjzHxxnfgRG0U6XBPNkl6
ExtraIDJVME_1156-1
Omfång
0 Hyllmeter 
10 Volymer 
Datering
1937 – 2000  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionJärnvägsmuseet
Arkivbildare/upphov
EKA-NOBEL, Johannisberg-Ljungaverkens järnväg
Alternativa namn: EKA-NOBEL
Kategori: Företag. Ospecificerad

Innehåll

ArkivhistorikI arkivet ingår även:
Järnvägsbro 1912-1947 (Inramad)
Johannisberg stn (SJ) (Inramad) + biljett
Tåg med gödselmedel 1947
Lokomotor nr 3+5
Q12 b4 (SLJ 502046) 5 fotogr. svart/vit+dia 4 st.
Fotografi över fabriksområdet (Inramad)
Johannisberg-Ljungaverks Järnväg
sammanfattning av arkivmaterial överlämnat till Sveriges Järnvägsmuseum april 2002.
Banan byggdes för trafiken från den vid kraftverket byggda kemiska fabriken som tillverkade salpetersyra, ammoniak och ammoniumnitrat, och vars ägare hade olika namn genom tiderna, först Stockholms Superfosfat AB (Fosfatbolaget, grundat 1871), från 1970 Kema Nord, från 1978 Kema Nobel, slutligen Dyno Nobel. Järnvägen ägdes av dotterbolaget Ljungafors Järnvägs AB.
Koncession erhölls 1909, banan öppnades 1912 för godstrafik, 1913 för persontrafik som nedlades 1932.
Banan var redan från början den kortaste självständiga banan i Sverige, 2 km, beroende på att man ville ha rätt att själv underhålla de mycket speciella tankvagnarna för kemikalier. Banan blev 1963 ännu kortare, 1,5 km, då man ersatte anslutningen till S.J. åt väster i Johannisberg med en anslutning österut i Österhångsta som då bytte namn till Ljungaverk, samtidigt som fabrikens spår kallades Ljungaverk lastplats
Ytterligare uppgifter om den rullande materielen finns i F1:1
JVM 1156

Kontroll

Skapad2023-03-07 12:53:19
Senast ändrad2023-03-07 12:53:19