Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lunds kommun. Kommunfullmäktige  (1971 – )

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
Alternativa namn
KF
Kommunfullmäktige
HistorikLUNDS KOMMUN. KOMMUNFULLMÄKTIGE (1971- )
I mitten av 1850-talet ville liberalerna avskaffa ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder och införde en tvåkammarriksdag. Under den så kallade representationsreformen skapades därför 1862 nya kommunallagar. Tidigare hade städerna och socknarna styrts av allmänna rådstugor (möten där alla fick säga sin mening), och stadens äldste (vars ledamöter valdes på rådstugorna).
1862 års kommunallag innebar att Sveriges städer skulle styras av stadsfullmäktige och landsbygdskommunerna genom kommunalstämma och kommunalnämnd.
Fullmäktige i årtal
1862. Lunds stadsfullmäktige bildas. Lund är då landets åttonde största stad med 8 986 invånare. Lunds avloppssystem, gasledningar och dricksvattenledningar från Rögle dammar anläggs vid denna tiden.
1862-1919. Fullmäktige domineras av professorer från Lunds universitet p g a valsystemet, där den taxerade inkomsten avgör hur många röster medborgaren har. Den fattige har en röst medan den rike kan ha upp till tusen röster.
1901. Första arbetaren, muraren Hans Andersson Holmgren (S), i fullmäktige.
1912. Fösta kvinnan, Hanna Petersson (S), i fullmäktige.
1920-1953. Socialdemokraterna i majoritet.
1954-1988. De borgerliga i majoritet.
1971. Införs en enhetlig kommunbeteckning i Sverige och stadsbeteckningar, köpingar och municipalsamhällen avskaffades. Lunds kommunfullmäktige ersätter stadsfullmäktige som kommunens högsta beslutande församling.
1974. De östra kommundelarna införlivas i Lunds kommun.
2006. Första kvinnliga ordföranden Annika Annerby Jansson (M).
Uppmärksammade fullmäktigeärenden
1911 Järnvägen. Järnvägslinjerna Lund-Bjärred och Lund-Revinge gick så dåligt att Lunds kommun tvingades ta över dem. Det kostade Lundaborna mycket pengar tills de lades ned på 1940-talet.
1969 Genombrottet. Under flera år hade fullmäktige diskuterat om det skulle byggas en 42 meter bred väg, kallad Genombrottet, från Spyken till Svanegatan. FP och S svängde i frågan och projektet skrinlades.
1985 Mejeriet. Flera år av kamp för ett konserthus kulminerade 1985. Fullmäktige var på väg att återigen säga nej till Mejeriplanerna när ledamoten Thomas Frennstedt (FP) plötsligt berättade att en stiftelse, snart identifierad som Crafoordska stiftelsen, var beredd att bidra till ombyggnaden. Det fick politikerna att ändra sig.
Mest kända i Lunds kommunfullmäktige
Tage Erlander (S). Född i Värmland 1901. Bedrev naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga studier i Lund. Satt i Lunds fullmäktige 1931-1938. Han kom in i riksdagen 1932 och var statsminister 1946-1969. Död 1985.
Gun Hellsvik (M). Född i Ängelholm 1942. Studerade juridik i Lund. Satt i fullmäktige 1982-1991 och var kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande. Justitieminister i Carl Bildts regering 1991-1994.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/XmUlreBRyQD9FXfzI9nvH1
SpråkSvenska
ExtraIDACS_1