Arkiv

Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt 1981-1988

Grunddata

Referenskod

SE/MSA/01311

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tgxFA2FthKYt4YGPCxP5B1

ExtraID

01311

Omfång

153,25 Hyllmeter (-)

Datering

1981

–

1988

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Malmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)

Arkivbildare/upphov

Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt 1981-1988 (1981 – 1988)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)

Kronofogdemyndigheten (KFM) i Malmö distrikt ombildades till ny arkivbildare från
1981-01-01. Den nya myndigheten fanns under tiden 1981-01-01-1988-06-30.
Fr.o.m. 1988-07-01 ombildades myndigheten genom sammanslagning av resterande kronofogdedistrikt till en länsmyndighet.

Kronofogdemyndighetens organisation
Kronofogdedistriktet omfattade Burlövs, Malmö, Lomma, Svedala och Vellinge kommuner.
KFMs verksamhet bedrevs på sju enheter/avdelningar:
administrativa enheten,
konkurs- och lönegarantienheten,
enheten för införsel av underhållsbidrag,
kontroll- och tillsynsenheten,
registreringsenheten samt
två fältavdelningar - fältavdelning 1-2.
Dessutom fanns vid KFM viss personal för särskilda uppgifter samt rekryteringspersonal.

Administrativa enheten bestod av två sektioner; personal- resp. ekonomisektionerna.
Inom personalsektionen handlades frågor om bemanningsplanering, rekrytering, introduktion och omplacering, tjänstetillsättning, personalpolitik, arbetsrätt, personalregistrering, löneadministration, utbildning, intern och extern information och bibliotek.
Inom ekonomisektionen handlades frågor om verksamhetsplanering, budget, administrativ utveckling, organisation, inköp och förrådshållning, blanketter, televäxel, reproservice, lokaler, arkiv, registratur och övrig expeditionsverksamhet.

På konkurs- och lönegarantienheten administrerades allmänna (A) mål vari konkurs eller utmätningsed har aktualiserats, handlades A-mål vari gäldenär har försatts i konkurs samt alla ärenden enligt lagen om statlig lönegaranti vid konkurs.

På underhållsbidragsenheten handlades samtliga mål om införsel för underhållsbidrag och vissa kommunala bidragsfordringar (ID).

På kontroll- och tillsynsenheten utfördes KFMs interna räkenskapskontroll. Från enheten biträddes kronodirektören med förekommande kontroll- och revisionsåtgärder samt varje kronofogde med inventering, hindersbevisgranskning och effektivitetskontroll.

På registreringsenheten handlades frågor om uppdebitering och fördelning av A-mål, kontokontroll, avräkningsliggare, sammanställning av KFMs månadsräkning, avkortning, avskrivning, restitutioner, bevakningsregister samt ombesörjdes viss central handläggning av bötes- och felparkeringsavgiftsmål.

Fältavdelningarna (1-2) bestod vardera av en kontorsenhet och tre fältsektioner. Kontorsenheterna var indelade i fyra sektioner: Expedition, Sektion A, E och L.
Inom expeditionen fördes avdelningens allmänna diarium samt fullgjordes uppgifter som avsåg personalrapportering, bevis- och intygsgivning, förskotts- och stämpelkassa samt gemensamma kanslifunktioner.
Inom sektion A skedde den kontorsmässiga handläggningen av A-mål innefattande bl.a. kassa, bokföring, restitutionsfordringar, avkortningar, avskrivningar, omräkningsbesked, redovisningsrapporter, utgående utlandshandräckningar, bötesförvandlingar och statistik.
Inom sektion E skedde den kontorsmässiga handläggningen av E-mål innefattande bl.a. registrering, dagboks- och kassaboksföring, granskning, utmätning av restitutionsfordringar m.m. (t. ex. ö-skatt), redovisning samt exekutiv försäljning i A- och E-mål.
Inom sektion L handlades mål om införsel eller utmätning i lön utom införsel i E-mål samt mål om arbetsgivares kvittningsrätt.
Inom fältsektionerna bedrevs den fältmässiga verksamheten i A- och E-mål (integrerad verksamhet, d.v.s. att alla exekutiva tjänstemän handlade både A- och E-mål) samt utfördes rätts- och andra utredningar, delgivningar m.m.

Kronofogdemyndighetens ledning m.m.
KFMs distriktsledning bestod av kronodirektören, tjänstemännen för särskilda uppgifter, chef för enhet/avdelning samt kontorsenhetscheferna vid fältavdelningarna.

Kronodirektören ledde KFMs totala verksamhet och biträddes i denna uppgift av distriktsledningen. Kronodirektörens uppgifter omfattade planerings-, samordnings-, organisations-, personal-, utbildnings- och informationsfrågor samt behandling av remisser och andra för KFM gemensamma frågor.

Staben utgjordes av två tjänstemän samt rekryteringspersonal som omfattade två kronofogdesekreterare och sex kronoassistenter i befordringsgång.

Cheferna för fältavdelningarna svarade för samordningen mellan fältavdelningarna och skulle genom samråd verka för att enhetliga arbetsformer tillämpades vid de två fältavdelningarna. Målområdesansvar och -styrning utövades av varje tjänsteman inom sitt målområde.

Chefen för administrativa enheten svarade för enhetlighet i och samordning av KFMs administration.

Kronofogdemyndighetens uppgifter
Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:627) m.fl. lagar och förordningar.

De mål som handlades kan indelas i två grupper.
Först allmänna mål (A-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde KFM också uppträda som sökande gentemot gäldenären.
Sedan enskilda mål (E-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) var sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd m.m.

Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital eller lösöre.
Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i E- mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i A- mål beträffande böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).
De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål (UD), vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön; i återtagningsmål (ÅD) samt i införselmål avseende underhållsbidrag (ID). I alla mål fördes dessutom dagbok över alla vidtagna åtgärder, intill dess att ärendet blev fullbetalt, återkallat av sökanden eller avskrivet.
En del mindre uppgifter förekom också vid KFM, exempelvis försäljning av utmätta fastigheter (fr.o.m. 1982-01-01) och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser, samt registrering av växelprotester och lösöreköp.
Kronofogdeinstruktion gavs i SFS 1965:687 med ändringar (senast 1979:906). Denna upphörde att gälla fr.o.m. 1982-01-01, då istället SFS 1981:1184 trädde i kraft. Länsstyrelsen fungerade som Överexekutor t.o.m. 1981, varefter det ansvaret övertogs av respektive KFM.
1982-01-01 tillkom enheten för exekutiv försäljning av fast egendom.
Chefsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV), som övertog andra delar av länsstyrelsernas myndighetsansvar.

Fältavdelningarna och fältsektionerna/-enheterna betecknades med koder i datasystemet för borgenärs- och gäldenärsärenden, REX. Dessa koder förekommer även i arkivförteckningen.
Tillsynsmyndigheten (TSM) i konkurs - Malmö upprättades 1980-01-01 och var administrativt knuten till Kronofogdemyndigheten och underställd kronodirektören, men räknades som en egen myndighet och därmed som en egen arkivbildare.
För ytterligare information om myndighetens organisation och verksamhet hänvisas till arkivbeskrivningen tillhörig TSM i konkurs - Malmö 1980-01-01-1988-06-30.

Arkivet
Kronofogdemyndighetens i Malmö distrikt arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar hos utmätningsman varom stadgas i SFS 1964:846. Dagbok fördes över samtliga e-mål: serierna C 2, C 3 samt C 4 A. För de bägge förstnämndas del finns också handlingarna till dagboken, serierna E 2 respektive E 3, bevarade som mikrofilm. I de fall utmätning (utom i lön), avhysning eller återtagning faktiskt skedde upprättades också ett särskilt protokoll, serierna A 1 A och A 2. Protokoll upprättades också vid utmätning i allmänt mål, serierna A 3 A och A 3 B (utmätning i överskjutande skatt).

Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Riksarkivets föreskrifter serie B 1986:7), som utgör bilaga 1 och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna, FAX (Föreskrifter, anvisningar m.m. för exekutionsväsendet) 1980 och 1982, ändrad sista gången 1987, som utgör bilaga 2. Vissa avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna förekommer i arkivförteckningen; orsakerna till detta är dels arkivets storlek och komplexitet, dels att myndighetens arkivläggning inte i alla avseenden har skett enligt föreskrifterna.
I vissa serier ingår handlingar från tiden före 1981. Det gäller serierna A 9, D 5, D 7 A, D 13 BB, D 13 BD, D 13 BF, E 1 A samt G 7.

Anledningarna varierar till att dessa handlingar har kommit att tillhöra detta arkiv och inte Kronofogdemyndighetens i Malmö distrikt 1965-1980 arkiv. En anledning är att vissa handlingar saknas i arkivbildningsplanen för det tidigare arkivet. I serierna D 5 och D 7 A har liggarna påbörjats redan 1973. Under D 13 har serierna påbörjats redan 1977, men har hållits samman under dessa serier (mikrofiche). Under serie G 7 har liggaren över förskottsmedel påbörjats 1980. Samtliga serier avslutades vid omorganisationen vid halvårsskiftet 1988.

Dock har några serier överförts till Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län - Malmö
1988-07-01-1996-12-30. Det gäller serierna A 1 B, A 3 B och D 13 BD, där årgången 1988 i sin helhet förts över till efterföljande organisation.

Gallring har skett i arkivet med stöd av Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna 1941:2, SFS 1953:716 samt RAs gallringsbeslut nr 1971:290, 1980: 751, 1980:752, 1981:785, 1983:864, 1984:931, 1985:27, 1986:5 och 1986:38. Av innehållsförteckningen framgår vilka arkivseriers handlingar som har gallrats och enligt vilka förordningar och författningar detta har skett.

Sökvägar till arkivet utgörs, förutom av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet med sökregister (avdelningarna C 1 A respektive C 1 B), serierna C 2 Dagböcker i utsökningsmål, C 3 Dagböcker i återtagningsmål, C 4 A Dagböcker i mål om införsel, samt serierna D 13 BB, D 13 BD och D 13 BF. De senare är uttag på mikrofiche från exekutionsväsendets datasystem för borgenärs- och gäldenärsärenden REX. Vidare kan själva arkivförteckningen kallas för en sökväg. För att underlätta återsökning av diarieförda handlingar är diarie-/dossierplaner samt föreskrifter om diarieföring bifogade förteckningen som bilaga 4.

Volymerna i arkivet är märkta "Kronofogdemyndigheten i Malmö". Arkivet har varit förvarat på Kronofogdemyndigheten i Malmö. Det omförtecknades 2012 av Erik Båtman, arkivsamordnare vid Skatteverket VE Malmö, på uppdrag av Kronofogdemyndigheten, Malmö inför leverans till Malmö Stadsarkiv.

Sekretessbestämmelser
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 34 kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Kontroll

Skapad	2012-04-25 13:15:56
Senast ändrad	2015-01-07 14:40:57