Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lits och Rödöns tingslags tingshusbyggnadsskyldige


Grunddata

ReferenskodSE/ÖLA/10977
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WrDhUFT8rH6cxG02H087k3
Omfång
0,2 Hyllmeter 
8 Volymer 
Datering
1908–1972(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1991/18
ArkivinstitutionRiksarkivet i Östersund (depå: Skattehuset)
Arkivbildare/upphov
Tingshusbyggnadsskyldige i Lits och Rödöns tingslag
Kategori: Statlig myndighet. Övriga statliga regionala och lokala myndigheter (Tingshusbyggnadsskyldige.)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ÖLA/10977

Förteckning 18/1991









Förteckning

över

LITS OCH RÖDÖNS TINGSLAGS TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGE
Inledning (äldre form)LITS OCH RÖDÖNS TINGLAGS TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGE

HISTORIK

Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet övertogs av staten i och med utgången av år 1970 (se bif. historik).

Tingslaget tillkom 1912-09-01 genom sammanslagning av Lits och Rödöns båda tingslag. Tingslaget kom att omfatta Föllinge, Hotagens, Häggenås, Kyrkås, Laxsjö, Lits, Aspås, Näskotts, Rödöns och Ås socknar.

Tingslaget sammanslogs 1948 med Hammerdals tingslag varvid Jämtlands norra domsaga kom att bilda ett tingslag. Från och med år 1971 ingick området för gamla Lits och Rödöns tingslag i Jämtbygdens tingsrätt och i
Östersunds tingsrätt fr.o.m. 1982, då Östersunds och Jämtbygdens tingsrätter sammanslogs.

Tingslaget tillhörde:
Jämtlands domsaga -1810.
Norra Jämtlands domsaga 1811-1878.
Jämtlands norra domsaga 1879-1970.

Ting har åtminstone största delen av perioden från tingslagets tillkomst 1912 till 1939 hållits i KFUM:s
lokaler på Kyrkgatan i Östersund (nuvarande Traktörenhuset). Från 1939 har ting hållits i tingshuset, Samuel Permansg. 13.

Jämtlands norra domsagas kansli har haft sina lokaler på följande adresser i Östersund:
1917-1926 Köpmangatan 20 ("gamla rådhuset").
1927-1931 Kyrkgatan 32.
1932-1939 Kyrkgatan 48.
1939-1970 Tingshuset, Samuel Permansg. 13.

Ursprungligen samlades menigheten till ting i det fria på tingvallen eller i en hägnad kultplats. Redan under högmedeltiden flyttade städernas byting in i "rådstugor" medan man på landsbygden började uppföra särskilda tingshus på 1500-talet.

Enligt rättegångsbalken kapitel 2 skulle tingen hållas "å rättan tingsstad" i särskilt avsedda tingshus. Urtima ting för rannsakning har emellertid inte sällan hållits utom tingslokalen, t.ex. i ett fängelse.

Varje tingslag skulle ha ett tingshus. Detta skulle förvaltas av de s.k. tingshusbyggnadsskyldige vars ledamöter utsågs av kommunalstämmorna i de i tingslaget ingående kommunerna.

Tingshuset kunde vara beläget utanför tingslagets område - exempelvis i närmaste stad. Så har varit fallet i Jämtland där flera tingslag sedan början av 1900-talet haft sina tingslokaler i Östersund.

I kostnaden för uppförande och underhåll skulle alla de som i tingslaget erlade kommunalutskylder också betala för tingshuset (lag 1909-06-05). Om inredningen i tingshus var stadgat i kap. 26 i byggningabalken. Enligt lag 1935-03-08 och förordning 1935:541 skulle plats och ritningar för tingshus godkännas av Kungl. Maj:t.

Enligt lag 1970:390 och kungörelse 1970:397 övertog staten lokalhållningsskyldigheten för underrätterna i och med utgången av 1970. Lokalhållningen övertogs av en särskild lokalhållningsnämnd med utrednings- och beslutsfunktioner och byggnadsstyrelsen övertog lokalförsörjningen.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-01-17 11:15:53