bild
Arkiv

Hovrätten för Västra Sverige


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12522
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6D8w3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
730 Hyllmeter 
Datering
1947 – 1990  (Tidsomfång)
1960 – 1990  (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmSekretesslag och sekretessförordning
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Hovrätten för Västra Sverige (1948)
Alternativa namn: Kungl. Hovrätten för Västra Sverige  (1948 – 1974)
Kategori: Statlig myndighet. Hovrätter 1614-
 
Hovrättens för Västra Sverige Advokatfiskalens arkiv (1944 – 1965)
Kategori: Statlig myndighet. Hovrätter 1614-

Innehåll

ArkivhistorikHOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE 1995-12-13

Med stöd av 6 § 2 , arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer hovrätten följande

ARKIVBESKRIVNING
att gälla fr o m 1 januari 1996.

Hovrättens organisation och arbetsuppgifter
Hovrätten bildades den 1 januari 1948 i samband med den nya rättegångsbalkens ikraftträdande. Hovrättens domkrets omfattade ursprungligen Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, vilka bröts ut ur Göta hovrätts ditillsvarande domkrets. År 1963 överfördes Värmlands län från Svea hovrätts domkrets till Hovrätten för Västra Sverige.

Hovrätten har varit föremål för flera organisationsförändringar sedan den bildades, främst bestående av att ytterligare avdelningar inrättats. Vid bildandet den 1 januari 1948 var hovrätten organiserad på tre dömande avdelningar. Den 1 oktober 1957 tillkom en fjärde avdelning, den 1 september 1974 en femte och den 1 september 1978 en sjätte avdelning.

Hovrättens huvuduppgift är rättskipning och hovrätten dömer i huvudsak i mål som överklagats från tingsrätterna inom hovrättens domkrets. Målen i hovrätten delas in i tre kategorier, nämligen brottmål (B-mål), tvistemål (T-mål) och övriga mål (Ö-mål). Till gruppen Ö-mål hör t ex överklagande beslut i dostolsärenden, överklagade bouppteckningsbeslut samt överklagade beslut i olika processuella frågor. Till utgången av år 1993 prövade hovrätten även överklagade beslut från kronofogdemyndigheterna inom hovrättens domkrets. Den dömande verksamheten regleras främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.

Hovrätten leds av en hovrättspresident. För den dömande verksamheten är hovrätten indelad i avdelningar och rotlar. Den närmare indelningen framgår av hovrättens arbetsordning.

Vid hovrätten finns även en administrativ enhet till vilken hör bl a en aktuarieexpedition. Den administrativa verksamheten regleras i förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion).

Chefen för den administrativa enheten - ursprungligen betitlad hovrättssekreterare - uppehöll under ett antal år även funktionen som advokatfiskal.

Sambandet mellan hovrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag

Handlingar i den rättskipande verksamheten registreras som brottmål, tvistemål eller övriga mål. Alla handlingar i ett mål förs samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som kommit in till hovrätten, dels handlingar som upprättats i hovrätten. Inkomna handlingar är t ex överklagandeskrifter och yttranden av olika slag. Upprättade handlingar är t ex kallelser och förelägganden av olika slag samt hovrättens dom eller beslut. Tingsrättens akt förvaras i akten så länge handläggningen av målet pågår. När hovrätten avgjort ett mål och avgörandet vunnit laga kraft återsänds tingsrättens akt till tingsrätten.

För målen finns kronologiska dagböcker. Under målets handläggning förvaras dagboksbladet i akten och där antecknas alla handlingar som kommer in i målet och som tillförs akten. När målet avgjorts tas dagboksbladet ur akten och bildar, tillsammans med övriga dagboksblad, dagbok för året.

Hovrätten avgör ett mål genom en dom, utslag eller beslut. Domarna och utslagen förs samman och binds årsvis i kronologisk ordning efter avgörandedag. Besluten fogas till respektive akt.

Utöver dagböckerna och domböckerna förs målförteckningar och, i viss omfattning, namnregister.

Handlingar som inte hör till den dömande verksamheten registreras som administrativa ärenden i ett särskilt diarium och/eller läggs i en dossier enligt en särskild dossierplan.

Av hovrätten förvarade arkiv
Hovrättens arkiv består av tre separata arkivbildningar, nämligen Judiciella handlingar, Administrativa handlingar samt Advokatfiskalens handlingar.

Sökingångar i arkiven
Arkivhandlingarna ordnas systematiskt i en arkivförteckning. För målen finns dessutom kronologiska dagböcker. För de administrativa handlingarna finns, förutom arkivförteckning, diarier samt ett dossiersystem.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess
Hovrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Om en i en akt ingående handling är sekretessbelagd, förvaras handlingen för sig i ett särskilt utrymme. Detta förhållande markeras genom dels en anteckning på handlingens plats i akten, dels en särskild markering på aktomslaget.

Domar och diarier är, med mycket få undantag, offentliga.

Gallringsregler
Hovrätten kan besluta om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6). Härutöver utgallras visst räkenskapsmaterial med std av Riksarkivets beslut.

Ansvarig för arkivverksamheten
Ansvarig för arkivverksamheten vid hovrätten är chefen för den administrativa enheten.

För den praktiska skötseln av arkivet svarar, vad gäller det judiciella arkivet, föreståndaren på aktuariekontoret och , vad gäller det administrativa arkivet, presidentens sekreterare. Advokatfiskalens handlingar förvaras i Landsarkivets magasin.

Tillgänglighet

SekretessDelvis
DepositionNej
SpråkSvenska

Kontroll

Skapad1998-10-01 00:00:00
Senast ändrad2020-02-12 14:25:32