Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Socialstyrelsen Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån

Socialstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420267/76
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/gvmoARvoBKQyNkqadSa9M7
ExtraID420267.76
Omfång
156 Hyllmeter  (-)
Datering
1968–1981(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretess enligt OSL 21:1 jmf 25:1
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Socialstyrelsen (1913)
Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen
Alternativa namn: SoS
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)SOCIALA BARNA- OCH UNGDOMSVÅRDSBYRÅN (HB 2)

Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån bildades 1968 i samband med sammanslagningen av gamla Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen. Byrån tog över arbetsuppgifter från gamla Socialstyrelsen, då särskilt från Barnavårdsbyrån och Skolbyrån, båda ingick innan 1947 i Fattig- och socialvårdsbyrån.

Den nya byrån var från början indelad i tre sektioner, Sektionen för allmän barna- och ungdomsvård, Sektionen för barntillsyn och förskoleverksamhet och Sektionen för ungdomsvårdsskolor och barnhemsvård.

Sektionen för allmän barna- och ungdomsvård ansvarade för information om, och tillämpning av barnavårdslagen, föräldrabalken, bidragsförskottsbalken och lagen om allmänna barnbidrag samt familjerådgivning. Sektionen ansvarade också för och barn och ungdoms fritidsmiljö, barnkolonier, semesterhem och ferievistelser för barn. Fram till 1974 var även adoptioner av utländska barn ett av sektionens ansvarsområden, men med ett ständigt ökande antal adoptioner under 70- talet början bildades Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) 1973 och tog över adoptionshandläggningen.

Sektionen för barnatillsyn och förskoleverksamhet bedrev rådgivning för och tillsyn av barnstugor och familjedaghem. Sektionen bedrev utvecklingsarbete och anordnade kurser och konferenser. Man tog också upp anmälningar, granskningsärenden och förde statistik. Sektionen ansvarade även för remisser rörande ansökningar om bidrag ur allmänna arvsfonden. Redan 1971 fick Socialstyrelsen i regeringsuppdrag att starta försöksverksamhet utifrån 1968 års barnstugutrednings betänkanden (SOU 1972/27), en verksamhet som successivt byggdes ut under 70-talet, och kom att bli Sociala barna- och ungdomsvårdsbyråns huvudsakliga verksamhet.

Sektionen för ungdomsvårdsskolor och barnhemsvård ansvarade för intagningar på ungdomsvårdsskolor, och vården av dessa ungdomar inom och utom skolan. Skolorna var i huvudsak skolhem, för ungdom i skolpliktig ålder, och yrkesskolor för ungdomar som avslutat sin skolgång. För ungdomsvårdsskolorna var Socialstyrelsen central myndighet, inte tillsynsmyndighet, där man fattade beslut om intagning. Detta myndighetsutövande administrerades via sektionen. Gentemot barnhem var Socialstyrelsen tillsynsmyndighet, och bedrev en omfattande konsult- och inspektionsverksamhet i allt från pedagogiska metoder till byggnadernas utformning.

Barnhems och ungdomsskolverksamhet var under perioden omfattande. Enligt rapporten ”Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980” (Socialstyrelsen 2006) har det troligen rört sig om så mycket som 2,5 % av barnbefolkningen under deras undersökningsperiod. Ovan nämnda rapport är även en bra källa till information om ungdomsvårdsskolornas organisatoriske tillhörighet under olika perioder, samt vart arkivhandlingar kan befinna sig.

År 1974 omorganiserades HB 2, och verksamheten delades upp på två sektioner. Barnavårdssektionen, som övertog Sektionen för allmän barna- och ungdomsvård samt Sektionen för barnhem och ungdomsvårsskolors verksamhet, och Förskolesektionen. En omfattande informationsverksamhet om daghem drog i gång, och under 1970- talet skedde en stor ökning av antalet förskolor, samt stora pedagogiska nyvinningar på förskoleområdet. Förskolesektionen blev byråns största, i takt med att antalet dagisbarn ökade under 1970 - talet.

1971 bildades också Lekmiljörådet (LMR), med uppgift att främja leken som en förutsättning för människans utveckling och att arbeta för att skapa möjligheter till lek i både boendemiljö och offentlig miljö. Rådet var administrativt knutet till HB 2. (För mer om Lekmiljörådet se rådets arkivbeskrivning.)

Socialstyrelsen omorganiserades under 1981, och från och med 1981-07-01 togs Sociala barna- och ungdomsvårdsbyråns arbetsuppgifter över av Byrån barn- och familjefrågor (S2) och Byrån för socialt behandlingsarbete (S3).

Organisatoriska placeringar och förändringar
Byrån för sociala ärenden i allmänhet bildades 1912, verksamheten gick 1937 över till nybildade Fattigvårds- och socialvårdsbyrån i samband med en omorganisering av gamla Socialstyrelsen. 1947 bildades Barnavårdsbyrån och Skolbyrån innan Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån tog över verksamheten 1968-01-01.

1973 bildades Nämnden för internationella adoptionsfrågor, och tog över handläggning av adoptionsärenden från Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån.

Efter 1981-06-30 tog Byrån för barn- och familjefrågor över huvuddelen av Sociala barna- och ungdomsvårdsbyråns arbetsuppgifter, medan Byrån för socialt behandlingsarbete tog över frågor rörande vård och behandlingsarbete med barn i öppen och sluten form.

Lekmiljörådet var organisatoriskt knutet till Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån under sin verksamhetstid åren 1971-1980.

Arkivet
Arkivet omfattar till största delen handlingar från byråns verksamhetsperiod 1968-1981, men vissa undantag finns. Årsberättelser från 1967, som inkommit till myndigheten 1968 finns med i serie E IV a och b, samt i serie F XV, där även berättelser från verksamhetsåret 1966-1967 ingår. I F I a Handlingar rörande barnhem - Dossierer, finns handlingar från 1910-1981 samlade i samma serie. Samma sak gäller även för F II a Handlingar rörande barnkolonier - Dossierer, som innehåller handlingar från 1912-1968. De äldre handlingarna gäller i huvudsak ärenden som inte avslutats innan 1967, och därmed förflyttades från Barnavårdsbyråns arkiv till nya Socialstyrelsen.

I serie F V d och e återfinns också handlingar från gamla Socialstyrelsen från 1946 respektive 1949, detta är olika handlingar rörande barnstugor och förskolor där ärendena inte avslutats före 1968-01-01. F V ö innehåller också handlingar från gamla Socialstyrelsen, detta rör vandringsutställningen ”Bygga för barn”, som pågick under 1966-1968 där man valt att låta alla handlingar arkivläggas i nya Socialstyrelsens arkiv.

I F VI a och b, handlingar röranden fosterbarn från Berlin återfinns handlingar från 1966 och framåt. Det verkar som man påbörjat ett nytt register 1966, som man valt fortsätta trots Socialstyrelsens omorganisering. Samma sak rör F VII a och b, personakter från Ungdomsvårdsskolorna, som påbörjar 1966 respektive 1967, och avslutas efter 1981. I F VII a återfinns även handlingar från efterföljande Byrån för socialt behandlingsarbete, man har valt att låta serien löpa fram till 1982.

Handlingar rörande försöksverksamheten vid Ryagårdens yrkesskola, F IX a, som påbörjades 1966 har också i samråd med Riksarkivet i sin helhet arkivlagts i Sociala barna- och ungdomsvårdsbyråns arkiv.

Sökingångar
Många av Socialstyrens tidiga arkivföreteckningar har karaktären av arkivbildningsplan snarare än en arkivförteckning. Detta medför att det finns hänvisningar till andra arkivs serier som antingen kan vara gallrade eller ”tomma”, man har gjort en serie där inga handlingar slutligen arkiverats. Under arbetet med att digitalisera arkivförteckningen har vissa hänvisningar till sådana tomma, eller gallrade serier plocksats bort, men det är möjligt att det fortfarande förekommer.

Diarier och register till diarier finns under C, medan diarieförda handlingar återfinns under E. Register över ungdomsvårsskolelever finns under D. Register och liggare återfinns också under ämnessorterade handlingar, F. Många diarieförda handlingar har arkiverats i olika ämnessorterade serier, och detta har inte alltid antecknats i diariet.

Årsberättelser har i stort arkivlagts under E, inkomna handlingar, men även här kan årsberättelser förekomma som F serier.

Många handlingar är arkiverade länsvis efter systemet med bokstäver som länskoder, för att underlätta sökningen i arkivet ligger en lista över länskoder som bilaga till arkivbeskrivningen.

Sökingångar personakter ungdomsvårdsskolor
Handlingar rörande ungdomsvårdsskoleelever ligger arkiverade i olika serier, och det kan medföra sökning på många ställen för att pussla ihop samtliga uppgifter om varje elev. För en mer fullständig personakt bör man leta i den aktuella ungdomsvårdsskolans arkiv, som bör finnas på landsarkivet närmast skolan

Personakterna för elever vid ungdomsvårdsskolorna i Socialstyrelsens arkiv är sparsamma, och präglas generellt av en administrativ karaktär, särskilt de olika elevrapporterna som fyllts i som standardformulär. Elevakterna ligger sorterade på personnummer, och elevrapporter, som skickades in varje månad, ligger i tre olika serier sorterad kronologiskt efter skola, under huvudserie E VII. Som en sökingång till personakterna finns två register, D I d, med födda 1948-1956 och F II b, register till personakter mellan 1967 och 1981, båda registren är alfabetiskt ordnade. D I serierna innehåller även andra register över ungdomsskolvårdselever.

För att få fram elevrapporterna behöver man först ta reda på under vilken period personen i fråga var elev vid skolan och sedan söka i elevrapporterna. Information om vilken/vilka skolor eleven varit vid finns i personakten.

I tillägg till tre långa serier med elevrapporter finns också två serier om två volym vardera, E VII d yttranden rörande åtalsprovning jämlikt 68 § i barnavårdslagen och E VII f beslut enligt § 46-48 Ungdomsvårdsskolstadgan. Den första innehåller utlåtanden från ungdomsvårdsskolorna till domstolar om aktuella elever, ofta med ingående personinformation, den senare beslut om intagning på isolering, specialavdelning, indragning av permissioner m.m. (Denna serie är ej fullständig.) Dessa är också sorterade kronologiskt efter skola, utan sökingång på person, så sökning i detta material är tidkrävande.

Fram till 1970 arkiverades skrivelser rörande ungdomsvårdsskolelever som en egen serie, dessa kan sökas fram i Diarier över ungdomsvårdsskolärenden - Intagningsärenden, serie C II b. Efter 1970 arkiverades de diarieförda skrivelserna i personakterna. Det kan dock finnas undantag från detta.

I serie D I d Register över ungdomsvårdsskoleelever - Namnregister (utskrivna elever) finns noteringar om diarienummer för handlingar rörande varje enskild elev, som underlättar sökningen i akter innan 1970.

För tiden mellan 1981-06-30 och 1983-01-01, då ungdomsvårdsskolorna övergick i kommunal regi, verkar själva elevakten vara arkivlagt i HB2 s arkiv, medan övriga inkomna ärenden rörande eleven finns i Byrån för socialt behandlingsarbete S3s arkivs dossiélagda handlingar med ett eget diarium. Så om det är möjligt att handlingar inkommit efter 1981-06-30 bör man även göra en sökning i Byrån för socialt behandlingsarbetes arkiv.

Under arbetet med tilläggsförteckningen och arkivbeskrivningen sorterades fem volymer rapporter angående förlängd permission från ungdomsvårdsskola in i elevakterna. Dessa saknade annan sökingång än en viss kronologisk ordning.

Sökingångar barnavårdsärenden
Sociala barna- och ungdomsvårdsbyråns arkiv innehåller korrespondens i barnavårdsärenden, men kommunernas socialnämnder är en bättre källa till information rörande enskilda fall. De handlingar som inkommit till Socialstyrelsen ligger i serie E I Korrespondens i barnavårdsärenden, med diariet och register till diariet i C I.

Sökingångar personakter fosterbarn från Berlin
Många handlingar rörande ”Berlinbarnen” återfinns i deras personakter, i serie F
VI, detta gäller även diarieförda handlingar, och det har i regel inte noterats i diariet att handlingen är överförd till en personakt. Man har inte konsekvent överförd handlingarna till personakterna, så handlingar rörande barnen kan även finnas i serie E I Korrespondens i barnavårdsärenden.

Som sökingång till personakterna finns register till dessa, i serie F VI b.

Sökingångar adoptionsärenden
Om man är intresserad av adoptionsakter bör man i första hand vända sig till kommunernas socialvårdsnämnder, där adoptionsärenden handlades. Deras akter bör innehålla mer komplett information. NIA har en arkivbeskrivning där adoptionsprocessen gås genom.

Under 1968-1969 arkivlades diarieförda handlingar enligt 1965 års diarieplan, där man i huvudsak använt löpnummer. Under 1968 har vissa av handlingarna dossiélagts i efterhand, med dossiénummer antecknat i diariet, och adoptionsärenden bör ligga i serie E III. Om det inte markerats i diariet vart handlingarna befinner sig, är det troligast att den under 1968 ligger länsvis sorterat efter sökande förälders hemort i E III. Men handlingar kan också finnas i E I, då särskilt i dossié 6 och 61.

Under 1968 sorterades handlingar i E III länsvis, från 1969 i löpnummerordning och från 1970 enligt Socialstyrelsens nya dossiéplan, med dossiénummer 14. Men handlingar rörande adoption kan även förekomma med andra dossiénummer under perioden.

Det kan dock finnas undantag från detta, och handlingar från adoptionsärenden kan ligga kvar i serie E I, särskilt om det rör sig om administrativa handlingar, och inte personakter.

Om adoptionen påbörjats innan 1968 bör handlingarna finnas i Barnavårdsbyråns arkiv, som överlämnats till Riksarkivet. Det förekommer dock adoptionsärenden som påbörjats innan 1968 i Sociala barna och ungdomsvårdsbyråns arkiv, där ärendets handläggning slutförts efter 01-01-1968. Dessa har fått nya diarienummer i HB 2.

NIA, Nämnden för internationella adoptionsfrågor, bildades 1973, och tog från och med 1 juli 1973 emot ansökningar av adoptionsärenden, 1974 tog NIA över förmedling av adoptionsbarn. Ärenden som påbörjats innan 1973-06-30 handlades av Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån till dess de avslutades.

Samtidigt som NIA bildades, slöts även avtal med Adoptionscentrum (AC), där AC skötte kontakterna med länder som önskade mer informell kontakt kring adoption. Adoptionshandlingar för barn förmedlade av AC förvaras av organisationen, medan kopior av föräldrarnas sociala utredningar finns i Socialstyrelsens arkiv. Det är oklart om några sådana handlingar finns i HB 2, eftersom NIA började ansvara för adoptionshandläggningen under samma period.

Hänvisningar till andra arkiv

Föregångare under Kungl. Socialstyrelsen:
Byrån för sociala ärenden i allmänhet (1912-1937)
Fattigvårds- och socialvårdsbyrån (1938-1967)
Barnavårdsbyrån (1947-1967)
Skolbyrån (1947-1967)

Efterföljare från 1973:
Nämnden för internationella adoptionsärenden (NIA)

Efterföljare från 1 juli 1981:
Byrån för barn- och familjefrågor (S2)
Byrån för socialt behandlingsarbete (S3)

Andra relaterade arkiv:
Lekmiljörådet (LMR)

Gallring
Luckor i seriestrukturen avser gallrade serier. Vissa handlingar förkom i en brand 1976, vilka handlingar detta rör framgår av arkivförteckningen.

Sekretess
Socialstyrelsens olika arkiv innehåller många känsliga personuppgifter, vissa arkiv kan även ha handlingar belagda med försvars- och utrikessekretess. Därför kommer alla handlingar som kan tänkas innehålla sekretesskyddade uppgifter granskas innan ett eventuellt utlämnande.


Arkivbeskrivning och tilläggsförteckning för serierna F XVII - F XXI, samt E VI f, F IX d, F X a och c, har upprättats av projektarkivarie Hanna Höie 2007-11-07
Digitaliserad i Riksarkivet i december 2008 av Louise Cederwall Lindström

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2008-06-19 15:59:11
Senast ändrad2018-11-12 17:24:30