Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Samarbetsnämnd och sammanläggningsdelegerade för kommunblocket


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1153
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zphsDeu1nIFDuXqKE7QRJ4
ExtraID1153
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg Stad Samarbetsnämnd och sammanläggningsdelegerade för kommunblocket (1963 – 1970)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikEfter kommunreformen 1952 som hade inneburit att de 2281 sockenbaserade kommunerna ersatts av 816 storkommuner, insåg man att den inte hade varit tillräckligt genomgripande. Begreppet centralort infördes och syftade till att städerna och landsortskommunerna skulle bilda enhetliga kommuner. Riksdagen tog beslut om den nya kommunreformen 1962, vilken ersatte den kommunala och kyrkligliga indelningen enligt SFS 1919:293. Beslutet följdes av en omgruppering av kommunerna i s.k. kommunblock 1964. De syftade till ett utbyte mellan kommunerna och att de skulle få tid på sig att lära sig sammarbeta. I början tänkte man att sammanslagningarna skulle vara frivilliga men 1969 beslutade regeringen att göra det obligatoriskt. Reslutatet av kommunreformen, som i princip var genomförd 1974, blev att 816 köpingar, städer och landsortskommuner upplöstes och ersattes av 277 kommuner.

I Sölvesborg Stad beslutade stadsfullmäktige 1963-12-19 att godkänna reglementet för Samarbetsnämnden i kommunblocket Gammalstorp - Mjällby - Sölvesborg. Gammalstorps kommunalfullmäktige tog belsutet 1963-12-14 och Mjällby kommunalfullmäktige 1964-01-27.

Enligt reglementet skulle nämnden bestå av två ordinarie ledamöter samt två suppleanter per ledamot "från vardera av de i kommunblocket ingående kommunerna". Nämnden skulle "ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheterna till samverkan mellan de i nämnden deltagande kommunerna." Vidare "bör möjöigheterna till samordning mellan kommunerna av följande slags projekt beaktas: a.) obligatoriska skolor, yrkesskolor, skyddad verkstad, lekskolor m.m.; b.) ålderdomshem, fritidsanläggningar; c) medborgarhus, fritidsanläggningar; d.) vattentäkt och större vattenledningar; e.) reningsverk och större avloppsledningar; f.) upprättande av general- och regionplan; g.) lokalisering av större industrier; h.) inköp av större fastigheter; i.) större engagement i bostadsbyggande." Vidare kunde nämnden ta initiativ till socialpolitiska frågor som fri skolbarnsbespisning.

Samarbetsnämndens första sammanträde ägde rum i Sölvesborg 1963-11-14. Närvarande var orföranden i Gammalstorps kommunalfullmäktige Arne Sonesson och ordföranden i dess kommunalnämnd Adolv Mattsson, ordföranden i Mjällbys kommunalfullmäktige Erik Jönsson tillsammans med rektor Fritz Agnvall. Från Sölvesborg Stad deltog stadsfullmäktiges ordförande Hjalmar Sjögren och drätselkammarens ordförande Nils Bogren samt byrådirektören från Karlskrona Hans G. Lindgren och Sölvesborgs kommunalborgmästare Lennart Norrman. Till ordförande valdes herr Sjögren och som vice valdes herr Jönsson. I huvudsak dryftades och beslutades frågor som gällde skatter, bildandet av gemensamma nämnder, bostadsbyggandet inom kommunerna och hur man avsåg bygga gemensamt inom kommunblocket. Andra spörsmål var gemensam brandsäkerhet, fisket, gemensam organisation av biblioteksverksamheten och övrig kommunal organisation. Samarbetsnämnden hölls sitt sista samanträde 1970-07-01.

För att förbereda övergången till den nya kommunala organisationen inrättades ett sammanläggningsdelegerade. Länsstyrelsen hade förordnat föreståndaren Curt Johansson som sammankallande ledamot till det första sammanträdet 1970-04-08. Där valdes Arne Hult från Mjällby till ordförande och herr Johansson till vice ordförande. På sammanläggningsdelgerades sammanträde beslutades kommunalorganisatoriska frågor för den nya kommunen så som antal ledamöter i kommunfullmäktige (49 st.), sammanslagning av de kommunala bostadsbolagen, framföra önskemål om indelning av valdistrikt till Länsstyrelsen, tillsättande av olika tjänster som skulle börja gälla för den nya kommunen m.m. Det inrättades även olika kommittéer som skulle sköta ombildandet och sammanslagningar av de olika kommunernas gamla nämnder. Byggnadskommittén skulle sköta byggnadsnämndernas verksamhetsområde, fritidskommittén skulle sköta fritidsverksamheterna o.s.v. Kommittéerna delegerades även ansvaret att förbereda och samordna ärenden åt de nya nämnderna. En annan viktig fråga som låg på de sammanläggningsdelegerade var att upprätta en gemensam budget för den nya kommunen. Efter att Samarbetsnämnden upphört övertog sammanläggningsdelegerade nämndens uppgifter. 1970-12-21 hölls det sista sammanträdet.






Lagar som styrt kommunindelningen sedan 1863:
Kommunalstyrelse på landet (SFS 1862:13) trädde ikraft 1 januari 1863.


Kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) trädde ikraft 1 januari 1863.


Kommunalstyrelse på landet (SFS 1930:251)


Kommunalstyrelse i stad (SFS 1930:252)

Kommunallag (1953:753) trädde ikraft 1 januari 1955.

Kommunallag (1977:179 )


Kommunallag (1991:90) trädde ikraft 1 januari 1992.




För vidare läsning se "Sveriges kommunindelning 1863-1993" av Per Andersson.

Kontroll

Skapad2015-08-31 13:13:12
Senast ändrad2015-08-31 13:13:12