Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Stadsläkare


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1159
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/bl5OQesRSqzHrAHmnW0W90
ExtraID1159
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg Stad Stadsläkare (1903 – 1948)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikGenom inrättandet av de borgerliga kommunerna 1863 blev hälsofrågorna kommunalnämndernas och drätselkammararnas uppgift. Det allmänt förvaltande organet kunde även vid behov inrätta en särskild kommitté och/eller sundhetsbyrå. Tidigare hade ansvaret legat på kyrkorådet och sockennämnden.



Enligt 1890 års läkarinstruktion skulle det i varje läns residensstad finnas en förste provinsialläkare med uppgift att utöva tillsyn över hälso- och sjukvården i länet på landskommunerna och samtidigt vara provinsialläkare i ett distrikt. Provinsialläkarens motsvarighet i städerna var stadsläkaren som tillsattes av stadsfullmäktige, sedan Medicinalstyrelsen gett sitt utlåtande över den sökandes kompetens och att hälsovårdsnämnden i staden hade lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet.

Under stadsläkaren fanns ett antal distriktsläkare. Distriktsläkarna var fattigläkare som avlönades av staden för att ta emot och behandla medellösa patienter utan avgift.

Både stadsläkaren som utövade den praktiska tillsynen beträffande människors hälsa och stadsveterinären, som skötte djurkarantänen och från 1880-talet livsmedelskontrollen, låg fr.o.m. 1919 under hälsovårdsnämnden (SFS 1919:566).



Det inrättades en sjukstugekommitté som skulle planera renovering och utbyggnad av sjukstugan. Detta blev möjligt främst tack vare privata donationer. Kommittén utsåg tillsammans med byggnadsnämnden arkitekt Salomon Sörensson i Malmö att sköta utbyggnad och renovering. Denna genomfördes dock aldrig då man ansåg att de privata donationerna bättre lämpade sig för att finansiera den löpande sjukvården.

Bland de som verkat som läkare i Sölvesborg Stad kan nämnas Berthold Stern, Christoffer Trädgårdh och Johan Hedby.



Sundhetsinspektör kallades den läkare (stadsläkare eller förste provinsialläkare) som enligt 1918:460 (lag angående åtgärder mot utbredande av könssjukdomar, Lex veneris) skulle ta emot anmälningar om smitta. Lex veneris ersatte den kontroll som tidigare fanns genom den s k reglementerade prostitutionen i större städer och hamnstäder. Enligt lokala reglementen skulle kvinnor som enligt polisens anteckningar levde av prostitution regelbundet besiktigas av läkare för att hindra smittspridning. De som var smittade av könssjukdom skickades till kurhus eller lasarett. Reglementeringen infördes efter utländskt mönster enligt kommunala beslut under senare delen av 1800-talet, men väckte dels opposition från sedlighetsföreningar, eftersom den innebar att skörlevnad erkändes som legitim försörjning, dels var den ganska ineffektiv, eftersom bara kvinnorna kontrollerades.



Under andra världskriget samordnade Länsstyrelsen det akuta mottagandet av flyktingar. I arbetet ingick provinsialläkare, stadsläkare, veterinärer och polis som hade att utföra undersökningar innan flyktingar och djur transporterades vidare till sanitetsanstalter/karantänsförläggningar. För transporten ansvarade polischefen och länstrafiken för fordonen. I samband med mottagandet utfärdade Kungliga medicinalstyrelsen anvisningar till läkare hur dessa undersökningar skulle utföras.



Provinsialläkarna överfördes till landstingen 1963-07-01 enligt sjukvårdslagen SFS 1962:242.

Kontroll

Skapad2015-08-31 13:20:17
Senast ändrad2015-08-31 13:20:17