Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Byggnadsnämnd


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1109
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yBUOpUz4tLFdERrUaVaUX8
ExtraID1109
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg stad Byggnadsnämnd (1875 – 1970)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikI 1874 års byggnadsstadga för rikets städer (SFS 1874:25) föreskrivs att en särskild byggnadsnämnd skall ha överinseende över stadens byggande.



Byggnadsnämnden skulle bestå av tre eller fem ledamöter. Om den bestod av fem ledamöter skulle två av dessa utses av stadens magistrat och resterande tre av stadsfullmäktige.
Om nämnden bestod av tre ledamöter utsågs en av magistraten och två av stadsfullmäktige. Magistraten skulle representera staten och kunde utöva viss kontroll och insyn över kommunens byggande. Stadens stadsbyggmästare (heter idag stadsarkitekt) hade rätten att närvara vid byggnadsnämndens möten.



Nämndens uppgift var att se till att byggnadsstadgan efterlevdes och att förbättra stadsplanen, verkställa tomtregleringar med mera. Stadsplanen skulle fastställas av stadsfullmäktige, men byggnadsnämnden arbetade i regel fram den. Ifall den tagits fram av en annan nämnd hade byggnadsnämnden rätt att yttra sig över den. Vidare fick inget byggnadsarbete förekomma utan byggnadsnämndens tillstånd.



1875-02-10 höll byggnadsnämnden i Sölvesborg stad sitt första sammanträde med borgmästaren N.M. Stedt som ordförande. Ledamöterna var fabrikören J.T. Liljedahl, ingenjören P.F. Svenander, snickaren C. F. Flinkenberg och muraren P.A. Gullberg.

Stadsfullmäktige antog stadens första byggnadsordning 1877. Den förnyades 1902, 1927, 1933, 1939 och 1950. Första instruktionen för stadsbyggmästaren antogs 1902.



År 1907 kom en stadsplanelag (SFS 1907:67) för att bättre reglera byggandet i städerna. Från år 1932 gällde en ny stadsplanelag (SFS 1931:142) och byggnadsstadga (SFS 1931:364). Enligt den senare ålåg det bland annat städernas byggnadsnämnder att upprätta en karta över stadens tomter och byggnader samt att upprätta en förteckning över de fastighetsägare som skulle bidra till stadens gatukostnader. Vidare fick ingen ny-, till- eller ombyggnad ske utan lov från byggnadsnämnden (bygglov).





Den från år 1948 gällande byggnadslagen (SFS 1947:385) är gemensam för både stad och landsbygd. Enligt den efterföljande stadgan (SFS 1947:390) skulle det i varje kommun finnas en byggnadsnämnd. I städerna skulle nämnden bestå av fem ledamöter, varav en var utsedd av magistraten. Från år 1960 avskaffades det statliga inslaget i byggnadsnämnderna och stadsfullmäktige fick utse samtliga ledamöter.



Byggnadsnämnden och Brandstyrelsen med brandkår för Sölvesborgs Stad hade ett delat ansvar för beredskapen gällande skyddet av stadens byggnader och därför förekommer en del av Brandstyrelsens handlingar i arkivet.

1951 inrättade Byggnadsnämnden en generalplanekommitté som skulle sammanställa en generalplan för staden med tillhörande statistik. Den författades av Fred Forbat. Kommittén upphörde 1954.





1947 års byggnadslag ersattes 1971 av en ny (SFS 1971:1088 och 1989). Från och med 1971 upphörde kommunen att vara en egen fastighetsbildningsmyndighet. Plan- och bygglagen kom 1987 (SFS 1987:10) och förnyades 2010 (SFS 2010:900). Från 1992 (SFS 1991:900) har kommunerna en så kallad fri nämndorganisation, vilket innebär att byggnadsnämnder inte längre är obligatoriska i kommunerna. Enligt plan- och bygglagen är det dock en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och för att fullgöra dessa uppgifter skall det i varje kommun finnas en eller flera nämnder.

1970-12-11 hölls nämndens sista sammanträde med Lennart Norrman som ordförande Vid kommunsammanslagningen 1971 slogs Sölvesborgs stads byggnadsnämnd ihop med Gammalstorp och Mjällby kommuns byggnadsnämnder till Sölvesborgs kommuns byggnadsnämnd med ett tillhörande gatukontor.





Länsstyrelsen:


Enligt 1947 års byggnadslag hade länsstyrelsen tillsyn över byggnadsväsendet inom länet. Uppsikt över byggnadsväsendet för hela landet tillkom byggnadsstyrelsen. Handlingar om byggnader och liknade bör även finnas hos länsarkitekten (1919-1971) och om vatten och avlopp hos distrikts- och länsingenjören (1945-1967) och länsstyrelsernas naturvårdssektioner (1967-1971) och planeringsavdelningar (1971-1988/91). Arkiven efter dessa förvaras antingen på Länsstyrelsen eller på Landsarkivet i Lund. Inskrivningshandlingar, med uppgifter om ägoförhållanden, servitut med mera för enskilda fastigheter, återfinns för hela landet hos Landsarkivet i Härnösand (Inskrivningsdomarnas och Inskrivningsmyndigheternas arkiv).

Kontroll

Skapad2015-08-05 20:45:44
Senast ändrad2016-04-06 09:22:53