bild
Arkiv

Rote 25 Barnängsroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/25
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/di3w8fla2KIHVHCXDjPrp0
ExtraID25
Omfång
5,7 Hyllmeter 
Datering
1899-10-011926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 25 (Barnängsroten) bildades den 1 oktober 1899 och kom att omfatta delar av dåvarande Katarina församling. Den var vid bildandet större än vid upphörandet den 1 juli 1926. Stora delar av rote 25 verkar ha överförts till rote 12 i samband med Sofia församlings tillkomst den 1 maj 1917. Rotens expedition 1899-1904 på Södermannagatan 54, 1904-1913 på Skånegatan 55, 1913-1924 på Nytorget 6 och 1924-1926 på Nytorget 8. Som roteman fungerade 1899-1909 Karl M A L Steenmark, 1909-1913 Berndt Aminoff och 1913-1926 Tor G F Hellquist. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 25 BARNÄNGSROTEN (NYTORGSROTEN)

INLEDNING
När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.

Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.

De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. År 1887 ändrades namnen för rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote. Namnen för de tre rotarna ändrades åter 1894 till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.

I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 17.746 i 12:e roten och 15.550 i 14:e roten. En ny rote bildades genom delning av dessa rotar den 1 oktober 1899 efter beslut av stadsfullmäktige. Orsaken var den ökade belastningen på nämnda rotars rotemansexpeditioner på grund av att den kraftigt tilltagande befolkningen som huvudsakligen bestod av fattiga personer. Det bidrog i sin tur till ökad handläggning av ärenden rörande fattigvård på bekostnad av dess övriga verksamhet. Den nya roten kallades rote 25 Barnängsroten. Samtidigt ändrade rote 12 namn från Barnängsroten till Danviksroten.

Rote 25 omfattade från tillkomsten 1899 till upphörandet 1926 området mellan Östgötagatan (från Hammarby sjö) till Bondegatan och från den gatan till Hammarby sjö.

När Sofia församling inrättades i maj 1917 ändrade rote 25 namn till Nytorgsroten, men fortsatte allmänt att kallas Barnängsroten. Rote 25 fortsatte att tillhöra Katarina församling även efter församlingsdelningen.

25:e rotens föregångares namn och namn efter 1 maj 1917 i Katarina församling:
Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899
Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917
Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917
Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926
Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 19170
Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 25:
Karl Steenmark 1899-1909
Berndt Aminoff 1909-1913
Tor Hellquist 1913-1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 25:
Södermannagatan 54 1899-1904
Skånegatan 55 1904-1913
Nytorget 6 1913-1924
Nytorget 8 1924-30/6 1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:26:34
Senast ändrad2021-11-12 10:59:25