bild
Arkiv

Rote 15 Maria kyrkorote

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/15
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/OLylJKCADA7El9JxscTW63
ExtraID15
Omfång
10,7 Hyllmeter 
Datering
1878-01-01 – 1926-06-30  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 15 (Maria kyrkorote) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Maria Magdalena församling. Norra delen av rote 15 blev 1 januari 1887 rote 19. Rotens expedition låg 1878-1880 på S:t Paulsgatan 35, 1880-1887 på Maria Högbergsgatan 40, 1887-1890 på Skaraborgsgatan 12, 1880-1891 på Hornsgatan 9, 1891-1892 på Krukmakargatan 22, 1892-1894 på S:t Paulsgatan 6, 1894-1899 på S:t Paulsgatan 2 C, 1899-1904 på Hornsgatan 39, 1904-1912 på Högbergsgatan 60 B och 1912-1926 på Högbergsgatan 40. Som roteman fungerade 1877-1885 C C Iwo Zander, 1886-1903 F Gustaf W Folkesson, 1903-1908 Carl S Alm och 1908-1926 G Hugo W Jakobsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 15 MARIA KYRKOROTE

INLEDNING
När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.

Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Maria Magdalena omfattande den västra delen och Katarina den östra delen. I Maria församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 21.928 personer. Till församlingen hörde även Långholmen till den 1 januari 1925 då Högalids församling inrättades.

De första rotarna i Maria församling kallades rote 15 Maria östra rote och rote 16 Maria västra rote. Gränserna mellan dessa utgjordes av Stora Skinnarviksgatan från Mälaren till Tavastgatan, från denna gata till Timmermansgatan och därifrån till Årstaviken.

Rote 15 Maria östra rote bytte namn till Maria södra rote när roten delades till två 1887 då rote 19 Maria norra rote tillkom. Anledningen till delningen var att folkmängden hade ökat betydligt på grund av omfattande inflyttning till roten. Flertalet av de inflyttade personerna var obemedlade och i behov av fattighjälp. Det ledde till att arbetsbelastningen för områdets roteman blev för hög eftersom denne utöver uppgiften som mantalsskrivare, också fungerade som dåtidens socialtjänsteman.

År 1894 bytte de tre rotarna namn till: rote 15 Maria kyrkorote, rote 16 Tantoroten och rote 19 Skinnarviksroten.

Rote 15 Maria kyrkorote omfattade till församlingsdelningen 1925 församlingens sydöstra del, gatugränserna: Hornsgatan - Timmermansgatan - järnvägen (stambanan) - Högbergsgatan - Götgatan.

Rotarnas namn i Maria Magdalena församling:
Maria östra rote (rote 15) 1878-1886
Maria södra rote (rote 15) 1887-1893
Maria kyrkorote (rote 15) 1894-30/6 1926
Maria västra rote (rote 16) 1878-1893
Tantoroten (rote 16) 1894-1924
Maria norra rote (rote 19) 1887-1893
Skinnarviksroten (rote 19) 1894-30/6 1926
Heleneborgsroten (rote 31) 1/10 1911-1924

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 15:
Ivo Zander (sedan rote 3) 1878-1885
Gustaf Folkesson 1886-1903
Carl S. Alm (sedan rote 7) 1903-1908
Hugo Jacobsson 1908-1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 15:
S:t Paulsgatan 35 1878-1880
Maria Högbergsgata 40 1880-1887
Skaraborgsgatan 12 1887-1890
Hornsgatan 9 1890-1891
Krukmakargatan 22 1891-1892
S:t Paulsgatan 6 1892-1894
S:t Paulsgatan 2 C 1894-1899
Hornsgatan 39 1899-1904
Högbergsgatan 60 B 1904-1912
Högbergsgatan 40 1912-30/6 1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 26 mars 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:19:59
Senast ändrad2021-11-12 10:56:25